”men du och Louis?” sa han och jag kände hur hjärtat hoppade upp i halsgropen.'

---

”jag och Louis? Så det är därför du är grinig?” Sa jag lite irreterat och ställde mig upp igen.

”ja, du verkar ju va så lycklig med honom” sa han och jag kände hur irritationen höjdes.

”lägg av, det är ju dig jag vill ha inte Louis. Han är bara min kompis lägg ner!” sa jag och sedan kännde jag hur tårarna brännde bakom ögonlocket. Och en tår sipprade ut ur ögonvrån.

”och han har ju Eleanor!” sa jag och tittade på Niall.

”jag vet, men allt viskande och allt då?” säger han efter en liten stund.

Jag orkade inte mer, jag tog mitt förnuft till fånga och skull svara när dörren öppnades av resten av grabbarna och ser Niall sitta på sängen och jag står gråtandes. Jag orkade inte.

Jag sprang allt vad jag hade ner för trappen till hallen sen ut till bilen. Jag visste inte vart jag skulle bara bort, långt här ifrån.

Harrys Perspektiv.

Vi blev sittandes runt matbordet och fortsatte prata efter Niall och Gabbie gick iväg. Jag började undra vart dom tog vägen och tänkte precis fråga när vi hör från övervåningen.

”Han har ju Eleanor” hör vi när vi vart tysta en liten stund, alla bytte blickar med varann och sen tittade på Louis.

”vad?” sa han och tittade på alla.

”vad var det där om?” sa jag och tittade på Louis igen.

Han ryckte på axlarna och skakade på huvudet.

”ska vi gå upp till dom?” sa Zayn och alla nickade och reste sig upp.

När vi öppnade dörren möttes vi av Niall som satt på sängen och Gabbie som stod och grät men när hon fick syn på oss så stormade hon ut ur rummet. Alla tittade på Niall och han hade även tårar i ögonvrån och tittade på oss med en sorgsen min.

”vad var det där om?” sa Louis och alla bytte blickar med varandra igen.

”hon hatar mig”

Niall ryckte på axlarna och sedan gick även han därifrån.

Nialls perspektiv.

Vad har jag gjort tänkte jag när jag satte mig i bilen. Vad har jag skapat? Med den jag brydde mig mest om just nu, visst det var inte vi. Men det var ju på väg någonstans och nu hade jag trott hon och Louis. Han hade ju Eleanor och han älskade henne mest av allt. Vad tänkte jag på?

Jag tog upp min mobil och sen tog upp hennes nummer i telefon katalogen och ringde upp. Efter ett par toner gav jag upp, hon svarade inte. Men det behövde ju inte betyda att hon inte ville prata med mig utan det kan ju var att hon bara inte hörde telefonen. Jag ringde om och om igen och jag fick inget svar.

Jag var på väg hem, ingen annanstans. Hem till min lägenhet. Jag parkerade bilen utanför och gnuggade ansiktet i händerna och sedan gick förbi portvakten och upp till min lägenhet.

När jag hade kommit in och satt mig i soffan ringer min telefon. I hopp om att det skulle vara Gabbie så tog jag upp telefonen och på skärmen tog det Zayn jag hade inget val, så jag tryckte på svara.

”hallå” svarade jag med en låg stämma.

”hej, vart är du och vad hände?” 

”inget speciellt hände väll, jag är bara så korkad. Jag förlorade henne, och jag är hemma” sa jag och kände hur en tår trängde sig fram igen men jag torkade bort den fort.

”nej, hon hatar dig inte. Hon har haft det jobbigt hon orkade bara inte mer, men vad handlade allt om?”

Jag tänkte efter en stund hur Zayn kunde veta om det där, sen kom jag på att jag berättade det för honom.

”ja jag vet, men efter allt jag trodde den här kvällen….”

”så kommer jag förlora henne, eller jga har redan gjort det. Fyra dagar! Zayn fyra dagar tog det så var hon också borta!”

”lunga ner dig, vi ska hitta henne. Hon är väll hos Ina eller något” sa han och sen fortsatte.

”vi kommer om ett tag, bara städa undan och så här” sa han och sen la vi på.

Gabbies Perspektiv.

Niall hade ringt flera gånger under kvällen och jag hade inte velat svara fast Ina sagt åt mig att svara. Jag hade bosatt mig i henne säng och gråtit ner hennes kudde. När jag kom att tänka på att jag blev ledsen i onödan igentligen. Han vart svartsjuk för att Louis och jag var bra vänner, jag skulle bara berättat för honom förut att det inte var något utan brytit ut. Men nu mådde jag så sjukt dåligt. Jag väcktes ur mina tankar av Ina som sa.

”kom igen, åk till honom” jag satte mig upp i sängen och kände mig som ett fågelbo. Jag satte upp håret i en slarvig bulle och sen torkade mig runt ögonen och ställde mig upp för att krama Ina. Sen sa jag.

”jag ringer Louis och frågar vart han är” sa jag och tog upp telefonen.

Det gick tre signaler tills Louis svarade.

”hej, vart är du?” var det första han sa.

”hej, jag är hos Ina” svarade jag lugnt.

”okej, Niall tror att han har förlorat dig” sa han och jag kände hur det högg i magen på mig när han sa så, Niall bar den sista personen jag igentligen ville förlora. Jag trodde han hatade mig!

”men, han måste hata mig för allt jag sa till honom” sa jag men fortsatte.

”är han hemma?” sa jag.

”ja, det är han” sa Louis i andra änden och jag la på i örat på honom sen sa jag till Ina.

”jag åker till Niall, det ka inte va såhär! ” sa jag och sprang ut till bilen.

När jag väl satt i bilen kom ångesten tillbaka och jag greps av panik. Jag öppnade handskfacket och där visste jag att det låg ett rakblad. Jag visste att det här var bland det dummaste alternativet jag kunde göra. Men ångesten tog över min kropp och jag kände rakbladet mot min hud. Det skar ner och blodet började pumpa. Jag tog en servett som låg i mellan sätet i bilen och torkade bort blodet som kom. Och torkade bort tårarna med handen bort i mellan åt, sen så startade jag bilen och åkte mot Nialls lägenhet med en servet på armen.

-

Jag parkerade bilen utanför deras byggnad och sen gick upp till Nialls lägenhet. Blodet hade slutat pumpa och jag drog ner min stickade tröja så att det inte syntes såren jag själv skapat. Och när jag stog utanför Nialls dörr så visste jag inte om jag vågade ringa på eller om jag skulle gå därifrån. Men innan jag han reagera så hade jag tryckte på plingklockan och hörde fotsteg komma mot dörren.

Jag tog ett djupt andetag och dörren öppnades av Niall, han hade gråtigt, precis som jag.  Vi stod bara och tittade på varan och jag kände hur mina tårar trängde fram bakom ögonlocken och snart rann ner för min kind. 

Efter en stunds tittande på varann så omfamnar Niall mig och jag lägger upp armarna på hans bröstkorg. Han håller om mig och jag gråter mot hans tröja när jag hör mot mitt hår.

”gråt inte” sa han mot mitt hår.

”förlåt” sa jag mot hans tröja.

Jag hör hur någon går upp för trappen och sen stannar när dom ser oss, jag vände mig mot personen och personen va Zayn. Han vände sig om med ett leende på läpparna när han såg att jag såg honom.

”ska vi gå in?” säger jag efter en liten stund

Han nickar igen mot mitt hår och sen släppte mig men höll mig i handen istället. Vi satte oss i soffan och jag tittade på honom och sa.

”förlåt” sa jag och han tittade på mig.

”nej, jag ska säga förlåt, jag trodde att du och Louis” sa han och det tog stopp, jag böjde ner mitt huvud och kände hur tårarna kom igen.

”du har rätt han har Eleanor och han älskar henne mer än något annat, han skulle aldrig göra något mot henne ” sa han och tystnade efter en stund. Jag sa inte ett ljud jag hade börjat gråta igen och tillslut känner jag Nialls fingrar under min haka och hur han vänder upp mitt huvud mot honom.

”babe, gråt inte” sa han och hans huvud närmade sig mitt och vi möttes i en kyss en perfekt kyss. Som varade länge. När kyssen var avslutad så torkade han mig under ögonen med sin tumme och sa.

”ring till din mamma och säg att hon avbokar dig från tävlingen i morgon, för efter intervjun ska vi gå ut igen” sa han och jag nickade som svar och tog upp min mobil och ringde till mamma.

”hej mamma” sa jag när hon svarade.

”hej gumman” sa hon i andra änden.

”vart är du någonstans” sa hon

”jag är hos Niall, kan du avboka tävlingen i morgon?” sa jag och kollade rakt fram på ingenting.

”ja, visst kan jag göra det, men du måste ut till dom i alla fall ” sa mamma i telefonen.

”ja, absolut” sa jag

”okej, kommer du hem sen” frågade hon.

”ja, vi ses sen. Puss” sa jag och sen la på.

Niall tittade på mig och jag visste inte va jag kunde göra för att motstå dom där ögonen. Sen sa han.

”orkar du köra hem?” frågade han, jag orkade verkligen inte prata just nu, så jag nickade och sen upptäckte att jag var tvungen att prata med honom.

”egentligen inte” sa jag och tittade på honom.

”Niall, det här går inte längre. Vi måste prata!” sa jag och vände mig mot honom.

”jag vet, jag bara undrar. Vad viskade du och Louis till varandra?” sa han och jag kände hur jag himlade med ögonen.

”Niall, vill du så gärna veta det?” Skrek jag nästan åt honom.

”ja, det vill jag” sa han och skrek nästan tillbaka igen.

”han sa till mig andra gången jag träffade er, det ser ut som om någon tycker om dig väldigt mycket” Jag tog en lite paus och sen fortsatte ”sa han till mig då och han syftade på dig”

”Sen nu så viskade han, Vad var det jag sa, ni är ju upp över öronen kära” Jag såg hur Nialls blick vändes upp mot mig som jag hade ställt mig upp och stog framför honom och pratade.

”jaha” sa han och sen tittade ner i golvet igen.

”och vet du en sak?” sa jag och hans huvud vändes upp igen.

”Louis hade rätt” sa jag och satte mig på knä framför honom. Han tittade på mig och sa.

”jag vet” sa han och log lite mot mig.

Han tog tag i mitt huvud med händerna och förde det mot hanns och vi möttes i en till perfekt kyss mer passionerat den här gången. Det pirrade i hela mig när han läppar rörde vi mina. Jag sprack upp i ett leende mitt under kyssen och det gjorde han också. Han lutade sin panna mot min och tittade mig rakt i ögonen och sa.

”vill du stanna här inatt, eller tycker du att det går för fort fram?” sa han

”kanske lite, men jag orkar inte köra hem” sa jag och satte mig i soffan bredvid honom istället och lutade mitt huvud mot hans axel.

”och du, en sak till. Vi kommer nog få frågan i morgon om flickvänner eller om vi är singel, du vet det vanliga. Liam och Louis är ju inte hemliga längre men vad ska jag säga? ” jag visst inte vad jag skulle säga utan jag var tvungen att tänka. Jag visste att jag inte enns var reda att bli ett officiellt par framför familj och vänner än, och då var jag inte det framför media.

”alltså Niall lyssna på mig, jag är inte redo att bli ett officiellt par än. Jag vill gå ut mer med dig, Louis hade rätt men det går för fort. Jag är kär men det får inte gå för fort fram, så gå inte ut med något i media än” sa jag och pussade honom på kinden.

”jag förstår, men bara för att vi inte är ett officiellt par betyder det väll att jag kan göra såhär i alla fall” sa han och pussade mig på alla möjliga ställen i ansiktet och det kittlades och jag började skratta.

”Niall, sluta det Kittlas” sa jag och skrattade ännu mer vilket fick honom att skratta också.

”och, nej det går alldeles utmärkt” sa jag och kysste honom på munnen.

Vi blev bara sittandes i soffan till en film och efter ett tag började jag gäspa något otroligt. Och jag skulle precis vända mig mot Niall och fråga en sak när jag såg att han sov. Jag var ju tvungen att väcka honom för att kunna gå och lägga oss. Så jag börja pussa honom i hela ansiktet och du vaknade han efter minut och log mot mig och jag kysste honom lätt på munnen och sa.

”kom, vi går och lägger oss” sa jag och han reste sig upp ur soffan och vi gick mot sovrummet.

”ehm, har du en tröja jag kan få låna?” frågade jag när jag stod i sovrummet.

”ja” sa han och kastade en stor tröja med ett tryck på till mig. Jag tog av mig min tröja och satte på mig Nialls och kände lukten av honom när jag drog på mig den. Sen tog jag av mig mina byxor och då frågar Niall.

”vill du ha ett par pyjamas byxor?” frågade han. Jag nickade som svar och han tog fram ett par rutiga byxor som jag drog på mig.

”haha.. kolla, ballong byxor” sa jag och tittade ner på mina fötter som stack fram utanför sömmen på byxorna nere i kanten.

”konstig, det är mina byxor och du är ju inte speciellt stor så du försvinner ju nästan i dom byxorna” sa han och la sig ner i sängen. Och jag kröp ner bredvid honom och la mig med huvudet mot hans bröst och han hade armarna runt mig. Nu skulle jag sova som en prinsessa. Det sista jag kände innan jag somnade var att han pussade mig på hjässan och sen sa,

”god natt babe” sa han och jag var för trött för att svara så jag tryckte mig närmare honom istället.

---

Okej, vi har kommigt ganska långt nu. Och jag har ångrat mig och ska inte börja på en ny Novell kommer att fortsätta på den här. Eller, ja skriva klart den i alla fall. 

Hoppas ni gillar den här novller så här långt. 

x