The Moment - Epilog #2
5 år senare.
Nialls perspektiv.
Här stod vi, jag, Harry, Liam, Louis och Zayn. Det var en av de största dagarna i våra liv, dagen då vi inte längre skulle vara ett band. Utan bara vänner, vi alla hade familjer nu. Jag och Gabbie hade en son Aiden som var 3 år och våran dotter Kelsey som precist fyllt 8 år. Louis och Eleanor hade gift sig och väntade deras andra son, Harry och Serena var inte gifta men hade en son och en dotter på 5 år och en 4 månader, Zayn och Perrie väntade deras första barn nu och de gifte sig hösten 1 år innan mig och Gabbie, Liam och Sophia hade gjort slut och var bästa vänner och hon hade gift sig med en kille vid namn Taylor och Liam hade träffat en ny tjej som hette Clara och var från Sverige av alla ställen. De hade 2 döttrar ett tvillingpar faktiskt. Som blev 4 i år. Vi skulle för alltid vara bästa vänner som bröder och det kunde ingen ändra på, men vår karriär hade nått sitt slut nu. Det var slut på One Direction, vi stod nu på en presskonferens och berätta de stora nyheterna. Vi skulle släppa en av de första musikvideos vi någonsin spelat in som var en cover på Forever Young.
”Hello everyone!” sa Harry i mikrofonen och alla log mot honom och höll upp filmkameror och inspelnings apparater. Jag klev fram till mikrofonerna och började prata.
”idag är dagen vi kommer släppa en mycket speciell musikvideo på vår youtube kanal. Efter cirka 12 år som ett band har vi haft upp och ned gångar och detta har varit 12 fantastiska år. Men allt måste komma till ett slut, detta beslut har vi tagit tillsammans som en grupp med vårt band våra producenter och familjer. Det var ett svårt beslut men vi alla behöver tid till våra barn” började jag och Liam gick fram till mikrofonen för att avsluta för mig.
”och fruar. Vi har vuxit upp våra fans har vuxit upp och det är tiden för oss att släppa taget för nu. Vi kommer hålla ihop som bröder bara att vi kommer inte göra musik tillsammans längre. Vi behöver vila ta tid till våra familjer. Vi tackar våra fantastiska fans våra directioners för dessa 12 fantastiska år. Vi är stolta över alla er som varit vid vår sida sedan starten 2010, ni är fantastiska” Liam klev bort med ett leende på läpparna och Harry klev fram igen.
”vi vill tacka vår chef Simon för att ha varit en fantastisk chef och maneger vi vill tacka Paul Higgins för att alltid varit vår säkerhetsvakt genom allt och vi är så ledsna för stressen vi utsatt dig för. Vi är så tacksamma för alla dessa år alla dessa stunder och all personal som hjälpt oss få 6 världsturnéer att funka. Och sist men inte minst våra fantastiska fans, vi skulle inte ens finnas om det inte var för er. Vi älskar er som våra egna familjemedlemmar, eller hur daddy direction?” Jag hörde hur all press skrattade och jag visste att några av dem som satt framför oss kanske hade varit ett galet såkallat fangirl för ett antal år sedan.
”Nu till denna musikvideo som är inspelad våren 2011, vi presenterar Forever Young!” sa Louis och vi ställde oss åt sidan bakom oss kom vi upp på skärmen unga vi var barn. Ett par minuter gick och hela vår karriär förbi passerade oss våran filmpremiär, madison squere garden, take me home tour, where we are tour, brit awards, vmas allt förbipasserade oss i den där musik videon. Jag log stolt mot slutet av videon och sen gick Liam fram för att prata igen.
”tack är inte tillräckligt egentligen men det finns nog inget större ord. Men kom ihåg ni kommer alltid vara våra tjejer och killar och vi kommer alltid vara era killar. Vi älskar er!” med det ställde vi upp och tog in våra sista minuter som one direction.
Några timmar senare så klev jag in genom dörren hemma i mitt och Gabbies hus. Jag hörde lätte fotsteg och såg Gabbie komma gående mot mig, hon var fortfarande lika vacker efter alla dessa år var hon fortfarande lika vacker. Såklart hon hade förändrats, hon hade gått upp lite i vikt men inte mycket hennes hår var bara axel långt och var mer lockigt. Hon hade ett stort leende på läpparna men ändå rann det ett par tårar ner för hennes kinder.
”oh, Niall jag är så stolt över er. Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma, hur är det med dig?” hon var så oroad och jag förstod egentligen inte varför jag var så himla kär i denna tjej och var fortfarande lika kär i henne som jag var för 10 år sedan. Hon visste hur ledsna vi alla var när vi beslutade det här.
”jag mår bra, det är tungt men det är bra. Honey, nej snälla gråt inte”
”mamma? Varför gråter du?” hörde jag en söt röst bakom mig Kelsey stod bakom oss jag släppte taget om Gabbie och hon vände sig om och satte sig på huk framför vår lilla tjej. Hon var Gabbie upp i dagen och de var så lika på så många sätt.
”jag var så orolig över pappa, nu när one direction inte är ett band längre” Kelsey hade stora ögon och sen satte jag mig på huk och drog henne närmare mig.
”kommer Harry, Louis, Liam och Zayn fortfarande vara här?” jag och Gabbie tittade på varandra sen på Kelsey.
”Det är klart baby, det är bara att vi är vuxna nu och vi vill spendera mer tid med våra familjer” hon log och visade hennes mun som var väldigt gles med tänder efter hon tappat många. Jag drog tag i dragkedjan på munkjackan som Kelsey hade på sig och drog in henne i en kram. När jag hörde fotsteg, jag såg Aiden komma småspringade mot oss. Han sprang och kastade sig på mig och skrek.
”pappa!” jag sken upp och Kelsey åkte med på mig. jag kramade om mina barn och sen drog tag Gabbie som satt kvar på huk.
”jag älskar er” Gabbie la hen hand på mitt bröst på skjortan jag hade på mig och kysste mig och sa.
”och jag dig”
Mitt liv hade inte gått neråt en sekund de senaste 8 åren. En dag kunde vara kass och så fort jag kom hem och möttes av dessa personer var mitt liv fullbordat. När de här 3 personerna var mitt liv.
Har så svårt att hitta inspiration till You & I men tro mig jag försöker. Men nu gav jag er en till epilog av The moment. hoppas ni gillar den!!!!
kram i love u ni är så fina
The Moment - Epilog
”det är jag, tror mig” sa jag och tittade på min dotter igen.
”jag är så stolt, så himla stolt över dig Niall” sa hon och jag tittade på henne och sen fortsatte hon.
”du har ett bra jobb, en vacker flickvän och nu en vacker dotter. Det är tidigt att bli pappa men jag är så otroligt stolt” sa hon och jag kramade om min mamma och sen såg att hon nästan började gråta så kramade jag om henne lite hårdare innan jag lät henne gå och sen sa jag.
”jo detta var ju inte riktigt väntat. Men ibland kan de mest oväntade överraskningarna vara de bästa. Och i det här fallet, så var det verkligen det”
3 år senare.
”Hey Princess!” skrek Niall när han såg Kelseys figur i hallen. Han hade precis avslutat sin sista världsturné med One Direction, det var deras tur att ha ett ganska bra tag att ta igen sig på. Vilket skulle vara rätt så skönt. Jag hade varit ensam med Kelsey i 3 månader i sträck, de hade varit borta i 11 och vi hade såklart åkte och hälsat på de och han hade såklart kommit hem några gånger. Jag tittade på när min sambo fångade upp Kelsey i famnen och kramade om henne länge och jag hörde honom säga.
”jag har saknat dig så mycket, jag har en sak till dig också” sa han och jag log åt dom, de var det bästa jag hade. Kelsey hade redan blivit 3 år gammal, tiden går fort. Hon var väldigt lik Niall i sättet och även i utseendet. Hon hade hans näsa ögon, men min mun och mitt hår.
”hawr, du present till mig?” sa hon och jag såg hur hon log stort. Niall nickade och sen pussade henne i pannan och sa.
”om jag bara får hälsa på mamma så packar du upp med mig, den gömmer sig i resväskan någonstans” sa Niall hon nickade och Niall satte ner henne på marken och hon sprang in till köket på sina taniga ben och när hon sprang förbi mig i full fart så sa jag.
”Kelsey! Vad hände sist du sprang inne?” sa jag och påmindes om hennes vurpa hon hade gjort. Och fått ett stort blåmärke i pannan och skrapat upp knäet på list. Jag hörde bara hur hon skrattade och jag himlade med ögonen innan Niall gick snabbt mot mig och fångade upp mig i hans famn och kysste mig länge.
”dig har jag också saknat” sa han och sen mötte mina läppar igen, jag log in i kyssen och sa.
”tänk att jag har saknat dig också” sa jag och han skrattade och sen kysste mig en sista gång innan jag tog hans hand och han tog resväskan i den ena och sen ledde jag honom in i huset. Huset var sig likt, samma som när han åkte. Vi hade bott i samma hus i över 4 år vilket var otroligt skönt, min kärlek för detta hus var obeskrivlig.
”pappa, pappa, kawn jag få present nu?” frågade Kelsey otåligt. Jag fnissade åt hur söt hon var. Niall log och nickade.
”gå upp i förväg då” sa han och hon nickade och gick så fort hennes korta ben kunde bära henne upp för trappen. Jag och Niall gick efter och gick in till vårt sovrum och jag satte mig i sängen med Kelsey i famnen. Niall öppnade sin väska och började packa upp och sen så såg jag ett avlångt paket som jag nästan redan visste vad det var.
”titta, vad säger man då?”
”snääälllaaa pappa kan jawg fwå present” sa hon och putade med underläppen. Hon var otroligt söt när hon gjorde sådär, ingen kunde motstå henne. Inte ens jag eller någon annan.
”får pappa en puss?” frågade han och hon skakade på huvudet och sa.
”neej, du hawr pjussat mamma” sa hon och jag drog in luft och lade henne på rygg i sängen och började kittla henne. Hon skrattade högt och jag sa.
”vad sa du?” sa jag och pussade henne på kinderna hon puttade bort mitt ansikte med hennes små händer. Hon skrattade ett lite skadeglatt skratt och sa.
”bläääää” och räckte ut tungan. Jag räckte ut tungan tillbaka och Niall skrattade åt oss. Jag flinade och sen satte mig lutade mot sänggaveln igen, hon pussade Niall på kinden och sen fick sin present som var inslagen i rosa papper. Hon sken upp som en sol när hon såg vad paketet innehöll, en av sjöjungfru dockorna Niall alltid köpte med hem från Spanien. De fanns bara att köpa där och hon hade nog i alla fall 6 olika. Hon älskade dom, vilket jag inte förstod. Hon tog ut den ur fodralet och tittade på den med glimten i ögat.
”jag har faktiskt en present åt mamma också” sa han och jag höjde på ögonbrynen och Kelsey tittade upp och log stort. Niall tog upp en lite mörkblå ask och sen ställde sig på knä. Det kunde inte vara sant.
”Gabbie, du har varit min flickvän i snart 6 år. Du är en underbar mamma till min underbara dotter, skulle jag få den ära att gifta mig med dig?” jag kände hur mina ögon blev lite för blanka och jag nickade ivrigt och slängde mig på Niall.
”självklart, väldigt självklart” sa jag och kysste Niall. Jag hörde Kelsey bakom mig och när jag lät Nialls läppar släppa mina så satte han ringen på mitt ringfinger. Det var inte en stor ring utan den var ganska liten men väldigt vacker, den var i vitt guld och var klädd i diamanter med en lite större i mitten. Den var vacker, väldigt vacker. Niall satte ringen på mitt vänstra ringfinger och jag kastade mig på hans armar och sen kysste honom igen. Och sen tittade på min ring och sträckte mig efter Kelsey som jag pussade på kinden och sen blev det familjekram. Jag var lycklig, riktigt lycklig för första gången i hela mitt liv.
3 månader senare.
”Niall James Horan, tar du Gabriella Marie Clarktill din äkta maka att älska i nöd och lust tills döden skiljer er åt?” hördes prästens röst i kyrkan jag stod och tittade Niall i ögonen och sen hörde honom säga.
”ja”
”Gabriella Marie Clark, tar du Niall James Horan till din äkta make att älska i nöd och lust tills döden skiljer er åt?” Jag nickade innan jag kom på att jag var tvungen att säg något .
”ja”
”då är ni här med man och hustru, du har lov att kyssa bruden” Niall tog mina kinder i hans händer och kysste mig länge. Jag njöt otroligt mycket av vår första kyss som gifta. När Niall bröt kyssen började here comes the bride sången att spelas på orgel och sen tog jag Nialls hand och vi gick hand i hand med Eleanor, Perrie, Sophia, Tova, Serena och Kelsey bakom oss som i detta fall var våra brudtärnor och även de fyra one direction killarna. Som var Nialls bestmans allihopa tyckte det var det sötaste som fanns att titta på. När Harry som stod längst bort hade ringen och sen skickade den vidare till Louis som sen gick till Niall med ringen som i sin tur satte den på mitt finger. Mycket hade förändrats med åren. Liam hade en ny tjej, Sophia. Hon var en underbar person med jag erkännde alltid för mig själv att jag saknade Danielle, men hon hade också funnit kärleken. Precis som Harry, han och Serena hade blivit ett fint par och väntade deras första barn ihop. De var också ett oförutsägbart par.
Niall och jag var inne i ett rum själva och väntade på att alla skulle ta sig ut ur kyrkan till sommarvärmen och sen skulle vi gå ut tillsammans. Han tittade på mig och sen sa.
”den klänningen, var värt varenda öre” sa han och tittade på min väldigt dyra klänning. Han hade inte fått se klänningen innan utan bara fått veta vad den kostade. Jag tittade på honom och kysste honom igen. Att vara mrs.Horan var en av de bästa sakerna just nu. Prästen nickade åt oss att vi skulle komma ut nu, och vi tog varandra i handen och sen gick ut genom dörren och såg såpbubblorna som de blåste på oss och Niall böjde sig mot mig och kysste mig och vi hörde alla applådera och vissla och han log mot mig när hans läppar släppte mina. Kelsey kom springande mot oss och jag böjde mig ner för att kunna pussa henne på kinden och ge mig en kram Niall lyfte upp henne och jag hörde våran fotografs kamera klicka ett par gånger och sen gick vi ner de få trappstegen som fanns för att krama om alla. Vilket vi gjorde med nöje innan fotografen tog oss för att ta familjekort.
Alla satt runt borden vi satt och åt vid i lokalen där vi hade våran bröllopsfest, jag hörde hur någon kolingade i glaset och när jag tittade upp såg jag min bror hur han reste sig upp. Han tittade på mig med ett leende och sen hörde jag hur våra gäster tystnade Niall greppade min hand som låg på bordet och sen tittade jag på min bror och hörde honom börja prata.
”jadu Gabbs, tänk att du sitter här nygift. Det trodde jag aldrig skulle ske om jag ska vara ärlig…” började han och sen tittade ner på lappen han hade i sin hand och se la ner den i fickan.
”men du fann din prins, och jag är väldigt glad över att det just är honom. För jag tycker om honom, han är en bra vän och nu även svåger. Jag är imponerad över hur du kunde få min syster att faktiskt bli kär. Vi saknar även en familjemedlem här idag, eller på sätt och vis. Jag vet att hon är otroligt stolt över dig, för den långa vägen du gått för att nå hit är otrolig. Men jag vet att hon är här med oss. Men för att inte få ledsam stämning ska jag påminna dig om den dagen du kom hem första gången och var full. Jag var typ 14 och du 16, jag frågade dig varför du var så konstig. Och du svarade med något som jag knappt kunde höra. Men om jag minns rätt så sa du, ’jag är lycklig’ och jag har tänkt på det. Jag tror att du bara sa så för att inte oroa mig. Men det kanske var så. Sen kommer jag aldrig glömma när du och Niall fick hämta mig hos Max när jag fick bo hos er en vecka för att inte råka ut i trubbel med mamma och pappa. Men hur som helst. Jag är så otroligt glad att ni hittat varandra, och jag vill säga att jag älskar er båda. Speciellt dig min storasyster, och nu vill jag utbringa en skål till brudparet” alla lyfte sin glas men jag lyfte på mig och gick för att krama min storebror. Jag kramade om honom länge och viska honom i örat.
”jag älskar dig också” sa jag och han log innan han satte sig bredvid Cara igen och nästa person som klingade i glaset var min pappa. Detta kunde bli kul.
”Gabriella, Niall. Vem kunde tro att ni skulle gifta er en dag? Och ha en underbar dotter tillsammans, inte jag i alla fall. Men jag måste säga Gabbs att jag är stolt, otroligt stolt. Jag kommer nog stå här och förlora min stolthet som man här och nu. Men jag tror att det är värt det, Gabbs du har rest jorden runt för att vara med den här killen om det kallas kärlek, ja det gör det. Och att Niall har flugit hem på helger från andra sidan jordklotet för att hälsa på min dotter. Om ni frågar mig är det kärlek, och som en normal pappa borde jag nog hata dig Niall. Men det gör jag inte, snarare tvärt om. Skål, det var nog allt jag hade att säga” sa min pappa och jag tittade på Niall och han log och skrattade och sen böjde jag mig för att kyssa hans läppar. Han kysste mig tillbaka och sen tittade jag ut över alla gästerna och såg hur Harry ställde sig upp och han vinglade till, han hade alltså redan fått i sig ganska mycket att dricka. Jag skrattade och tänkte att detta skulle bli kul.
”så, Gabbie Niall. Wow, kan ni fatta att Niall är den första av oss fem som faktiskt gifter sig och redan har ett fantastiskt barn. Som jag fick äran till att bli gudfar åt, wow. Tack, men i alla fall. Gabbs du är en av de starkaste och ärligaste människorna jag någonsin träffat, och du och Niall är på något sätt två helt olikheter som passar så himla bra ihop. Som smör och korv…” började han och alla skrattade och jag kunde inte hålla mig och sen fortsatte han prata.
”det jag menar är att ni är så olika men ändå perfekta blandningen, det här gick ju skit i alla fall. Så whatever, älskar er båda” sa han och gick över till os med ett leende på läpparna och kysste bådas kinder. Jag skrattade och log och sen tittade på Kelsey som var borta med min mamma och pappa. Jag log och tänkte vilken tur jag har, att jag kunnat få mitt liv att gå spikrakt uppåt och allt är på den nivån och jag skulle göra allt för att den aldrig gick ner heller. Kanske alla sagor har ett lyckligt slut trotsallt.
The Moment - Kapitel 70 ~The End~
”den visar två plus och ett minus. Du är gravid” sa hon. Jag kände hur tårarna rann ner för kinderna och Cara omfamnade mig och shh:ade mig och sa sen.
”du måste berätta för Niall” sa hon och jag nickade och sen sa.
”men jag flyger ner dit om 3 dagar, jag berättar för honom då” hon nickade vänligt mot mig och sen omfamnade min bror mig också. Tanken på att något levde i min mage var ju inte den bästa, det kändes bara konstigt och fel. Men det kanske skulle ordna sig en vacker dag. Men just nu kändes det hopplöst, tänk vad fansen skulle säga och manegment.
Jag tog mina väskor från rullbandet på flygplatsen efter att precis ha landat i Miami. Flygturen var lång och jag hade dolt mina för trötta ögon med ett par solglasögon och fortfarande känslan av att en människa växte i min mage var obehaglig. För obehaglig, och just nu förberedde jag mig mentalt för att berätta för Niall. Vilket skulle inte vara så vackert, jag visste att han skulle bli sur, eller arg. Jag tog min stora resväska och höll mitt handbagage i armvecket och sen gick mot vänthallen för att leta efter Harry och Paul som nog väntade på mig eftersom Niall inte visste att jag skulle komma. Jag såg Harrys kalufs som inte var så mycket kalufs längre utan mer en frisyr på något sätt. Han vinkade mot mig och jag drog på mig ett av mina mest fejkade leenden. Och gick fortare mot dem, och drog mina armar runt Harrys hals och sa.
”hej!” sa jag och sen gav även Paul en kram. Men som vanlig var han glad och hade sitt ständiga leende på läpparna.
”hej, allt bra?”
”jadå” sa jag och rättade till min tröja och sen sa Paul .
”okej, bäst vi åker innan någon upptäcker oss” vi nickade och följde honom ut till bilen och jag hade slutat le vid detta laget och Paul tog mina väskor och lade dom i skuffen på bilen. Jag satte mig längste in och lutade pannan mot rutan. När jag kände Harrys hand på min axel så tittade jag inte på honom utan hörde bara hans röst.
”har det hänt något?” jag lyfte då huvudet och tog bort mina solglasögon från näsan och tittade på honom med mina rödsprängda ögon på honom. Hans ögon vart stora som golfbollar och sen så kollade han på mig med oron i ögonen när jag svarade sarkastiskt.
”nej, allt är helt perfekt” sa jag och gav honom ett fejkat leende.
”Gabbs, sluta. Vad har hänt” jag villa bara skrika åt honom när han sa så och jag ville inte till någon annan än Niall, han var den ända jag ville prata med just nu.
”kan du hålla en hemlighet?” han nickade och jag övervägde verkligen att berätta för honom först och inte Niall. Men det behövde han ju inte veta.
”jag är gravid, jag har en människa växande i min mage” sa jag med tyst ton så Paul inte skulle höra. Harrys haka föll till golvet och jag satte på mig solglasögonen igen och lutade pannan mot fönstret och Harry började prata och sa.
”men varför är du inte glad? Ska man inte vara glad över sånt här?” jag tittade på honom och tog av mig solglasögonen igen och skakade på huvudet.
”jag är det, men samtidigt inte. Jag kommer förstöra för er, och jag är bara 20 jag ville inte ha barn än” sa jag och satte på mig solglasögonen för jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocket igen.
”nej, det gör du inte. Vet Niall?” jag skakade på huvudet och ville helst inte svara på mer av hans frågor som jag visste skulle komma och sen sa jag.
”kan du lova att låtsas som om du inte vet det här. Snälla” bad jag och han nickade och sen log mot honom och sen bara tittade ut på det soliga Miami, här var vädret lite mer intressant än i London, där regnade det mest och var grått och tråkigt. Paul stannade utanför hotellet och där var det ett par stycken tjejer som väntade utanför. Preston en av säkerhets vakterna stod utanför och väntade och såg till att jag kom in oskadd. Jag fick reda på var Nialls rum var och jag tog hissen upp till nästhögsta våningen och sen bort till hans dörr. Jag knackade inte utan jag visste att han var i duschen. Paul hade gett mig en extra nyckel till hotellrummet och jag drog den i dörren och gick sen försiktigt in i rummet och ställde väskan vid fotänden på sängen och sen satte mig i soffan som var ställd mot väggen mitt emot sängen på sidan av badrumsdörren. Jag hörde hur vattnet stängdes av och hur han sjöng i badrummet. Åh, vad jag saknat hans röst. Sen hörde jag hur låset klickade och han kom ut med en handduk lindad runt höften och han såg mig inte förens han skulle ha sin väska som var vid mina fötter.
”suprise” sa jag och log. Han sken upp och jag ställde mig upp och la armarna runt hans hals. Och tryckte hans läppar mot mina. Jag hade fortfarande solglasögonen på mig och han tog av mig dom när jag lät hans läppar glida ifrån mina. Hans panna lutade mot min och så sa han.
”har du gråtit?” jag bet mig i kinden och sa sen.
”det är trevligt och träffa dig med” och sen försökte le, vilket bara misslyckades. Han släppte mig för att kunna ta på sig ett par kalsonger och ett par korta mjukisbyxor och sen drog han mig till sängen och hasade upp mot sänggaveln och klappade på platsen bredvid honom.
”baby, berätta nu vad som är fel” sa han och jag kröp ihop till en boll bredvid honom och kände hans varma hud mot min kind.
”vi måste prata” sa jag och han nickade ivrigt. Jag satte mig upp och flyttade mig framför honom och tog hans han i min och sa.
”jag har vaknat varenda morgon…” började jag och kände hur nervositeten och klumpen i min hals växa.
Niall’s Perspektiv.
”jag har vaknat varenda morgon…” började Gabbie och säga och jag förberedde mig på vad som komma skall och ville helst inte att det här skulle sluta i ett stort bråk. Jag svalde klumpen i halsen och sen fortsatte hon prata och jag kramade om hennes hand lite hårdare.
”och jag har mått illa, och spytt och haft ont i huvudet och jag trodde jag bara hade influensa eller något liknade tills jag var hemma hos Matthew för några dagar sedan…” jag visste inte vart detta skulle sluta, men jag kanske hade en aning. Jag drog bort tårarna som hade börjat rinna från hennes ögon och sen började hon prata efter sin korta paus.
”och då kom ju mitt geni till bror på att…” sa hon men kom av sig och sen bara ploppade ut sig det.
”jag är gravid Niall” sa hon och mitt hjärta slog ett extra slag. Jag kände två känslor i mig. Jag var glad, mållös och lite rädd på samma gång.
”va?” var det ända jag kunde få ur mig, och hennes tårar rann mer nu och sen sa hon.
”snälla va inte arg, jag ffö-rstår om du är arg och jag gör vad du vill göra om du vill behålla…” började hon med jag avbröt henne med att trycka hennes läppar mot mina och hon svarade mig först inte men sen kysste hon mig tillbaka och när jag tog undan mina läppar så lutade jag min panna mot henne och sen sa jag.
”jag skulle aldrig, aldrig bli arg. För det är ju trotsallt jag som har fått dig på smällen” sa jag och hon fnissade lite och sen fortsatte jag prata.
”jag vill behålla det. Jag vill inget hellre, verkligen inte. Jag skulle älska ha en mini oss springa runt här” sa jag och hon nickade och sen kysste mig igen och sen började hennes andra tankar komma.
”men vad kommer fansen tycka? Och manegment?” jag skakade på huvudet och kysste henne och sen pratade.
”de kommer inte kunna göra något åt det. Gjort är gjort eller hur?” hon nickade och sen sa jag.
”vem börjar vi berätta för, killarna?” hon nickade igen och sen klev av sängen för att gå in till badrummet medans jag smsade killarna att komma upp till mitt rum.
Gabbies Perspektiv.
”varför var det sådan panik?” frågade Zayn när han kom in i rummet. Han var sist, vilket förvånade mig eftersom Louis var proffs på att komma sist till allt.
”vi har något att berätta för er” sa Niall och jag nickade och satte mig sakta ner på sängen och Niall satte sig bredvid mig och jag utbytte en vetande blick med Harry och han gav mig en liten nickning. Zayn som fortfarande stod upp satte sig på armstödet på soffan och jag tog ett djupt andetag och Niall tog min hand och flätade sina fingrar med mina och kramade den lite hårdare och sen tog jag modet till mig och sa.
”jag är gravid” sa jag och tittade ner i soffan eftersom jag inte ville se deras reaktioner. Efter någon sekund så hörde jag allas jubel innan jag blev tacklad av kramar på sängen. Jag skrattade och sen ropade.
”ugh, kliv av mig” skrek jag med ett skratt som gömdes bakom min röst. Jag kände hur tyngden från mina axlar bara lättades och jag vart på något sätt glad att de tog så bra.
”vi blir farbröder!” sa Louis högt och jag skrattade och tittade på de fyra ivriga pojkarna som nu kramade om och grattade Niall jag log åt honom och sen så var de tvungna att gå och tillfället att ringa våra föräldrar och syskon var inte tiden mer än inne. Vi började med att ringa till Nialls bror Greg och hans fru Denise för att berätta att deras som skulle få en kusin.
”hallå?” hörde vi Gregs röst och jag log mot Niall innan vi båda sa.
”hej” i kör och jag kunde nästan höra Greg le.
”är Denise där? I så fall, sätt på högtalaren. Vi har något att säga” sa jag och kände igen hur Niall tog min hand. Vilket jag mer än gärna ville. Han sa okej och berättade sen att han hade henne på högtalaren.
”Theo får en kusin” var allt Niall sa och sen var det tyst i luren en stund och sen jublade de mest.
En timme gick åt att ringa all och berätta de stora nyheterna, nu hade vi en kvar. Men han ville vi helst sköta detta ansikte mot ansikte med. Eller rättare sagt två, och eftersom de två var båda här i morgon så var det dags och vi båda behövde nog lite sömn. Men jag kände redan hur min jetlag smög sig på och det var något jag avskydde så var det jetlag. Jag somnade fort och jag klagade verkligen in på att ha Niall liggandes bakom mig och gjorde cirklar på min mage, jag visste att snart så skulle jag ha en lite bula och inte längre vara helt platt. Jag hade bara så mycket funderingar på allt. Men jag visste att de hade nog min mamma svar på. Om två veckor hade jag haft denna varelse i min mage i nästan en månad och jag visste inte när det skulle börja synas heller men då skulle jag tillbaka till England. Om två veckor, låt tiden gå sakta.
”Simon, Paul, kan vi prata med er?” frågade Niall och hade sin hand på min midja, det var dags att berätta för Paul som var deras pappa på turnén och Simon som var deras chef. Jag kunde inte säga annat än att jag är super nervös för vad det har att säga om de här men jag var säker på att det kunde bli rätt så intressant. Simon nickade och gav ifrån sig ett varmt leende, jag log tillbaka och sen väntade på att Niall skulle börja prata eftersom jag helst inte ville göra det.
”så, var det något speciellt?” frågade Simon och Niall nickade och tittade på mig och hans grepp om min midja hårdnade och jag drogs närmare honom än vad jag redan var.
”jag, uhm… Gabbie, är…” började han och jag kunde se i hans ögon att han var minst lika nervös som jag så utan att tänka så ploppade det bara ur mig.
”jag är gravid, Niall är pappa” sa jag utan att tänka mig för. Pauls haka föll i golvet och Simon tittade häpet på oss och sen höjde på ögonbrynen och la armarna i kors och sa.
”ja, det finns ju inget vi kan göra åt det. Inget kommer ju hända med din karriär, det får bli som det. Blir, jag är glad för er skull. Sen kan ju jag förstå att det här kanske inte var meningen att hända. Men jag är jätte glad för eran skull ska ni veta, grattis” sa han och gav oss ett leende, Niall tittade på mig och log och jag log tillbaka och trettiotusen ton med skuld lyftes från mitt bröst när jag hörde hans ord.
”jag med, och Gabbs är välkommen att vara med på turnén hur länge hon vill. Och bebisen får gärna också följa med när den är född då” sa Paul och jag log och drog mig tätt intill Niall och kramade om hans midja och han hade fortfarande handen på min rygg.
”gå och jobba nu istället för att stå här och gulligulla” sa Paul och jag ställde mig på tå för att kunna kyssa Nialls kind, Niall ryckte på axlarna och skrattade och jag flinade innan Niall vände på klacken och drog med mig i hans hand men snabbt fångade upp mig med hans arm vid min midja när jag var nära på att gå in i en av säkerhetsvakterna. Jag skrattade vilket Niall också gjorde innan vi gick in i rummet med one direction där även 5SOS (5 seconds of summer) satt. Jag hade lärt känna dom bra och Niall hade köpt en t-shirt med deras ”logga” eller vad man skulle säga på till mig, den var rätt snygg och var min tröja för dagen tillsammans med ett par hög midjade shorts. Och ett par toms. Passade mig hur bra som helst. Och Miami på sommarn, det var hur varmt som helst.
”eeeyyy pregnant lady” ändrade Harry texten och hoppade mot mig när de lyssnade på gangam style i deras loge eller vad man skulle kalla det. Jag himlade med ögonen och sen skrattade och kände Nialls armar på mina höfter och sen drog han ner mig i hans knä. Jag skrek nästan till för jag vart så rädd när han bara drog ner mig sådär. Det vi kom överrens om med Simon och resten av manegement var att vi skulle berätta för världen när man kunde se min mage, vilket skulle dröja ett tag och det var ändå lite tur för jag ville ha tid att förbereda mig på.
”du är bara så himla konstig” konstaterade jag efter Harrys dans till gangam style. Louis började skratta samtidigt som han kliade sig i håret.
”det var ett väldigt konstaterande” sa han och jag nickade och skrattade med han och bet lite på min nagel för jag kände hur jag redan började bli nervös. Jag ville egentligen inget annat än att ringa min mamma och ställa henne 100 frågor. Men klockan var tidigt på morgonen i London och jag var ganska säker på att hon sov. Jag la mina händer på min mage och gjorde cirklar med mina egna fingrar och jag såg att Ashton märkte och så tittade han lite på mig innan han sa.
”känns det inte super konstigt att veta att det är en människa i dig?” sa Ashton och precis när jag öppnade min mun och skulle svara honom så öppnade Harry sin mun istället och sa.
”men vänta, först var ju hon eller han inne i Niall. Gabbie är gravid det betyder att Niall och Gabbie hade sex” jag la huvudet i mina händer och hörde hur Niall skrattade högt och jag kunde inte heller låta bli att bli både generad och tyckte att det var kul innan jag tog fram mitt jag när Niall tog sina armar runt min midja och drog mig jätte nära honom och kysste mig i nacken.
”no shit, jag vet att du hade det rätt kul med Serena också” sa jag och Harry stannade upp och hans leende försvann och han kinder blev en nyans rödare och sen flinade han igen.
”nu tycker jag att du svarar på Ashtons fråga istället” sa han och jag skakade på huvudet.
”du skämde ut mig så nu var det min tur, och som svar på fri Ashton ja. Jo det känns lite konstigt, men jag tror det är en vane sak också”
”ja, bara bebisen ser ut som dig sen lär den ju inte ha några problem med att bli omtyckt av killarna om det blir en tjej alltså” sa Luke som satt i soffan mitt emot mig bredvid Ashton och Calum. Niall tittade fram från bakom mig och skjuvade mig lite åt sidan så att han kunde se Luke ordentligt.
”stötte du nyss på min flickvän?” sa han och jag kunde inte låta bli att fnissa vilket Niall eller Luke inte heller kunde.
”eller vad som finns här inne, rör du inte” sa han och pekade på min mage jag eller någon av de andra i rummet kunde inte sluta skratta. Jag hoppade tillbaka i Nialls knä och svängde mina ben över honom så jag hade båda på en sida och la armarna runt hans hals och pussade han på kinden. Han tog upp sin telefon och jag såg hur han hade fått en snapchat från Harry fast han var på andra sidan rummet. Jag drog med fingret över Nialls telefon så den låstes upp och kollade på Harrys snapchat som bara var en ful bild. Niall tog framåt kameran på sin iphone och jag sträckte ut tungan så den nuddade hans kind och Niall sträckte tungan rakt ut och han tog bilden. Han sparade bilden innan han skickade den till Harry och jag log mot honom och sen tog hans telefon och bytte bakgrund till oss två. Han log och bussade mig sen på kinden och sen på läpparna.
Några veckor senare.
Jag var fortfarande på turné med One Direction och vi hade haft sjukt kul och nu klev vi på turnébussen i Seattle. Och den skulle ta oss till hotellet och där skulle vi vara i två nätter och när vi var i Las Vegas skulle jag flyga hem till London igen. Niall skulle flyga hem för det första ultraljudet hade vi bestämt.
Paparazzi fotograferna var flockade runt hotellet när vi anlände och som tur var hade inte min bebis mage börja synas än. Inte så mycket att det inte gick att dölja i alla fall. Nialls fingrar vad flätade med mina och mina solglasögon täckte mina ögon och hans solglasögon täckte även hans havsblåa. Jag hade en hoodie utan armar och ett par svarta shorts och ett vitt slappt linne och ett par converse på fötterna täckte jag min mage som inte syntes alls. Nästan, men jag längtade ändå efter ett täcken på att bebisen växte i magen på mig.
Vi nådde äntligen dörren till vårat hotellrum och sa hejdå till alla de andra och sen gick in. Jag hade ju trots allt börja känna av att jag var gravid och jag var konstant trött och mådde väldigt lätt illa. Det var verkligen inte svårt att få mig att spy. Vilket var otroligt jobbigt, jag knöt av mig skorna och lade mig raklång på sängen och väntade på att Niall skulle komma och lägga sig bredvid mig. Vilket han gjorde väldigt snart, han lade handen innanför linnet på min mage och drog med handen och när han dragit några gånger så stannade han upp och hans ögon fann mina.
”vad?” han tittade på min mage och drog upp tröjan och sa.
”det syns Gabbs” sa han och jag kasade mig upp från sängen och in till badrummet för att titta mig i spegeln. Och precis som han sa, det syntes. Jag hade en bula på min mage, den var mycket synlig och jag kunde inte låta bli att inte ta ett kort på den. Jag tog kort och sen kom Niall in i badrummet och sken som en sol. Han ställde sig bredvid mig och sen ställde sig ner på knä och la händerna på min mage och jag kunde inte låta bli att skratta.
”din lilla sak, du ser till att de här 8, månaderna går fort. För mamma och pappa längtar efter dig” jag hade fingrarna i hans hår och fnissade åt hans alldeles för söta sida som kom fram när han gjorde sådär.
”du pratar med min mage, detta känns ju inte alls konstigt” sa jag och skakade på huvudet och skrattade även samtidigt och skakade på huvudet. Jag ställde mig på tå och lade mina armar runt hans nacke.
”fattar du det här?” han skakade på huvudet men jag hade aldrig sett samma glädje i hans ögon förut. Detta var en helt oväntad överraskning som jag trodde att jag inte skulle möta på många år. Men de oväntade överraskningarna kanske är de bästa.
”vet du vad detta betyder Gabbs?” frågade Niall när vi avslutat våran kyss.
”det är dags att berätta för världen” sa jag och nickade och sen kom på den bästa saken att skriva.
’The unexpected surprises is always the best. Kind of, this wasn’t supposed to happen but I hope you are happy for us :) @NiallOfficial’
och bilden på min mage jag just tagit.
Jag visade tweeten för Niall och sen skickade han ett sms till Simon om att vi berättar genom twitter nu. Simon sa att alla hade gått med på det och att hatet skulle vi inte bry oss om.
’This was kind of suprising, my lovley girlfriend @GabbieeClark and I are having a baby, suprise. Nothing’s going to change, it’s normal. But I’m going to be a Dad. Surprise’
Skrev Niall och jag log och det lyftes tyngd från mina axlar igen. Nu visste hela världen. Helt otroligt.
8 månader senare.
”I look like Gabbie now!” skrek Harry när han kom rusande genom vårat hus med en fotboll under tröjan. Jag skrattade och sen reste mig upp.
Jag ställde mig bredvid Harry rättade till min t-shirt som jag hade på mig och gjorde ett peace täcken och Niall tog kort på mig och Harry bredvid varandra. När vi stod där och Harry skulle gå så tittade han äcklat ner på sin fot och sa.
”vem spillde på golvet?” jag stod helt frusen i backen innan jag kände både lycka och rädsla och smärta på samma gång.
”mitt vatten gick, NIALL” skrek jag och jag hörde hans fotsteg bakom mig. Min väska för sjukhuset var redan packad och stod i hallen.
”vad är det babe?”
”bebisen, den är liksom på väg” sa jag och hans ögon blev stora som golfbollar och sen skyndade hans sig fram till mig och tog mig runt midjan.
Nialls Perspektiv.
”Bebisen, den är liksom på väg” skrek Gabbie när jag kom in i vardagsrummet. Jag tittade ner på hennes fötter och det var en pöl av vatten där. Jag tog henne fort runt midjan och hjälpte henne ut i hallen.
”Harry, ring alla och säg att vi är på väg till sjukhuset. Och snälla kan du inte torka upp det där” han hade ett äcklat uttryck på sina läppar men nickade sen. Han var nog i samma chock tillstånd som jag.
En av sköterskorna kom in i rummet med ett rosa knyte i hennes händer efter att torkat av henne och satt på henne ett armband och en mössa. Våran dotter, det var den vackraste varelsen jag någonsin lagt mina ögon på efter hennes mamma. Gabbie tittade på oss innan jag drog stolen så nära jag kunde och sen öppnades dörren till vårat rum och fyra killar kom in och tittade på oss med ett stort leende. Nästan för stort, jag log och sen sa.
”killar, det här är Kelsey Sarah Horan” sa jag och den sken upp. Kelsey öppnade sin blåa ögon. Hon hade mina ögon och Gabbies mun det kunde jag se på en gång.
”Niall, din mamma och Chris är på väg. Gabbs föäldrar också, din pappa, Greg och Denise tar första flyget i morgon bitti och jag tror det var alla” sa han och jag tittade på min utmattade sambo som låg i sjukhussängen. Hon hade varit otroligt duktig, jag visar henne all respekt för det här. För jag kan lova att det inte var gjort utan smärta.
”Tack Harry” sa hon och han nickade och samtidigt kom Cara och Matthew in i rummet. Cara drog ett djupt andetag när jag placerade våran nyfödda bebis i Gabbies armar. Killarna passade då på att krama om henne när jag sa.
”vi kan gå ut en stund, så får de vara lite ensamma” sa jag och de nickade och jag följde med dem ut.
Gabbies Perspektiv.
”får jag hålla?” sa Cara när hon satt sig ner på stolen, jag nickade och gav Kelsey till dem.
”vad heter hon?” frågade Matthew, jag log och sa.
”Kelsey Sarah Horan” sa jag och de sken upp sen kom även Niall tillbaka med killarna min mamma och pappa, Maura och Chris alla grattade mig och sen kom en sjuksköterska in och sa åt alla att gå de alla sa hejdå till mig Niall och Kelsey. Niall tog kelsey ifrån mig och lade ner henne i den plastsängen hon fått och nu hade hon även fått kläder. En rosa och vit randig jumper som fått av Eleanor och Louis. Ett gosedjur hon fått av Maura och Chris och en filt min bror och Cara ahde köpt och såklart en mössa Niall själv hade köpt som det stod ’I <3 DAD’ på. Så typiskt honom, jag tittade på honom när han tog ett kort på henne och sen satte sig i stolen bredvid mig och pussade mig på pannan och sa.
”sov lite, du förtjänar det” jag nickade för att jag var för trött för att prata över huvudtaget. Men det tog inte alls lång tid innan jag somnade.
Nialls Perspektiv.
Jag stod med ryggen vänt mot dörren och tittade på min nyfödda dotter och tog upp telefonen och tweetade ut bilden på henne.
’May 8th, 2014. At 7:55 p.m, My first daughter Kelsey Sarah Horan was born. She is the most beautiful creature I have laid my eyes on. Thank you @GabbieeClark for being a lovely mom and girlfriend I love you x’
Tweetade jag ut och lät världen få reda på att min första dotter var född. I samma stund kom min mamma in och ställde sin bredvid mig.
”hej” sa hon och kramade om min midja och sen lät mig gå.
”hej” sa jag och gav henne ett leende. Jag log när jag tittade ner på Kelsey och jag kude inte vara gladare. Verkligen inte.
”du ska vara lycklig att du funnit en sådan fin tjej Niall” sa hon och jag tittade upp på henne och sen tittade på min vackra flickvän som låg sovandes på sjukhussängen.
”det är jag, tror mig” sa jag och tittade på min dotter igen.
”jag är så stolt, så himla stolt över dig Niall” sa hon och jag tittade på henne och sen fortsatte hon.
”du har ett bra jobb, en vacker flickvän och nu en vacker dotter. Det är tidigt att bli pappa men jag är så otroligt stolt” sa hon och jag kramade om min mamma och sen såg att hon nästan började gråta så kramade jag om henne lite hårdare innan jag lät henne gå och sen sa jag.
”jo detta var ju inte riktigt väntat. Men ibland kan de mest oväntade överraskningarna vara de bästa. Och i det här fallet, så var det verkligen det”
That's It. Nu var den avslutad, epilog kommer och även prolog till nästa som heter You & I.
Observera gärna datumet som Kelsey är född på ;)
The Moment - Kapitel 69
”Grattis” tjoar alla när dom kommer innanför dörren. Jag såg hur Gabbie sken upp och började krama om alla och tacka för att de var här. Hennes lillebror kollade förvirrat på henne och sa.
”varför i hela helvete har du gummistövlar på dig inomhus?” sa han med ett skratt och jag kunde inte låta bli att skratta åt honom och Gabbie kunde inte heller låta bli men hon tittade ner på sina stövlar och sen sa.
”för jag fick dem nyss och jag ville ha på mig dom. Matchar de inte resten av min outfit eller?” sa hon sarkastiskt. Jag gick fram till henne och kramade om henne bakifrån och sa.
”allt klär en skönhet” sa jag och jag kunde se hur hon himlade med ögonen.
Gabbies Perspektiv.
”jag vill inte fira mig, så inget lyxigt” sa jag och tittade på Niall som himlade med ögonen. Idag var dagen jag blev vuxen jag blev hela 20 år. Det var ändå en stor siffra, Niall hade tvingat mig att gå ut och äta med honom och resten av hans familj och min såklart.
”men nej, gör det klar nu” sa han och skrattade och jag himlade med ögonen innan jag gick upp på övervåningen och hängde upp handduken som jag hade i håret på dörren till vårat badrum i sovrummet. Jag blåste håret som fortfarande var lite fuktigt till att det nästan vart helt torrt och sen gick jag till garderoben och klev in i den. Niall och jag delade på den och ena sidan hade jag alla mina grejer i och Niall på andra halvan. Jag tog fram en blå glittrig topp med låg rygg och trekvartsärmar som gick ut i midjan. Och ett par svarta tighta jeans till. Det var London vi snackade om och de hade regnat hela dagen och jeans fick bli ett perfekt val även i början på juni. Jag klädde på mig fort och sen lockade min lugg så det höll borta håret från mitt ansikte. Jag drog några drag med maskaran över mina ögonfransar och sen la på lite eyeliner och ett rött läppstift. Jag tog min svarta kuvert väska och lade ner läppstiftet, puder och min telefon. Nu till det värsta som finns, skorna. Det som alltid är svårast att matcha till, jag gick in och kollade på hyllan som var fylld av skor. Från golvet till taket. Jag stod där ett tag innan Niall kom in med en handduk runt höften och hans hår stod lite överallt, han hade duschat. Jag log åt honom innan jag vände huvudet mot hyllan igen.
”beslutsångest?” frågade han och jag nickade.
”japp” sa jag och han skrattade och sa.
”typiskt dig” sa han och jag vände mig om och log. Han tog fram sina kläder som blev ett par svarta byxor och en tshirt som det stod Dope på. Jag tog ett par svarta ballerina skor för att jag inte orkade ha klack och inte heller knyta skorna. De svarta ballerina skorna passade perfekt in på min oufit eftersom de var enkla och även väldigt sköna. Jag tittade på Niall som hade hått ut ur garderoben men jag såg hans rygg i sovrummet och hur han stod och drog i sitt blonda hår. Han hade endast jeans på sig och som vanligt så hängde de längre ner än vad de borde. Jag gick mot honom med tysta steg och tog tag i hällorna på byxorna och sa.
”dra upp byxorna” sa jag med ett fniss.
”aldrig” sa han och drog ner dem efter jag dragit upp dom.
”jag har inte lika stor rumpa som dig” sa han och jag himlade med ögonen och ställde mig framför honom istället för bakom.
”det passar mig liksom inte” sa han igen och jag skrattade och sen lade händerna på hans bara axlar för att kunna dra ner honom lite mot mig och jag ställde mig även på tå och sen så gick jag iväg och när jag vände mig om så kände jag hans hand greppade min rumpa och jag tittade på honom och sa.
”spara det till senare babe” sa jag och blinkade med ena ögat och såg hur han höjde på ögon brynet och sen drog sin vita tshirt över huvudet. Och sen gick han in till badrummet och jag gick ned för trappen oh satte mig i soffan och läste igenom tweets som alla möjliga hade skickat till mig och jag läste igenom de flesta men inte alla.
@Louis_Tomlinson: Happy birthday love. See ya in a couple of weeks @GabbieeClark x
@GabbieeClark: @Louis_Tomlinson thank you, indeed we do boo-bear ;) x
@narryslover: thank you for putting a smile on Nialls lips. Happy b-day :)
@MatthewC: Happy b-day bigsis, 20… you’re getting old. Haha. Take it easy with the alcohol.
@GabbieeClark: @MatthewC ugh shut up. I’m not drinking tonight.
@Harry_Styles: Habby Birthday @GabbieeClark !! Take it easy tonight, the hangover last year was bad, not get this one worse. Love ya x
@GabbieeClark: @Harry_Styles thank you, haha.. not drinking tonight though. Haha love you.
@Real_Liam_Payne: Happy Birthday to @GabbieeClark ! Have a nice evening love.
@GabbieeClark: @Real_Liam_Payne , thank you payno. Indeed I have!
@ZaynMalik: @GabbieClark have a nice day birthdaygirl. See you soon x
@GabbieClark: @ZaynMalik you too! Ofc, see ya x
“är du klar?” hörde jag Nialls röst bakom mig. Jag reste mig upp och nickade och sen gick ut i hallen och tog på mig mina svarta ballerina skor och hängde min väska på axeln. Niall tog på sig ett par bruna solglasögon och sen tog nycklarna till range rovern. Vi gick ut och tog bilen och utanför vårat höga staket stog det ett antal paparazzi fotografer och väntade på att vi skulle åka ut.
”vart ska vi då?”
”du får se” sa han och jag lutade mig bakåt och tittade på vägen. Efter en kvart stannade han utanför en byggnad som såg mer ut som en bar än en restaurang. Vilket var bra för jag hade ingen lust med ett lyxigt ställe. Paparazzis hade följt med oss Niall hoppade ur och gick runt bilen för att öppna dörren åt mig. Jag hoppade ur och tog hans hand och tittade ner i marken och hörde hur de skrek efter oss.
”hur firar du hennes födelsedag Niall?”
”har du varit otrogen mot Niall? Med killen på din examen” jag himlade med ögonen och killen där var min lillebror. Tillslut nådde vi entrén och jag lyfte huvudet och Niall skakade på huvudet. Han var irriterad de syntes. Jag vände honom mot mig och sa.
”hey, ta det lugnt” sa jag och han log och han slappnade av jag gav honom en kyss och sen gick vi in och en servitris tog emot oss.
”vi har en reservation under namnet Horan” sa Niall och servitrisen nickade vänligt och sa.
”den här vägen” sa hon och vi följde henne ned för en trappa och sen då vände sig alla som stod där nere. Och jag såg vilka det var. Tova, Jacob, Eleanor, Louis, Danielle, Liam, Perrie, Zayn, Harry, Cara, Matthew, Mamma, Pappa, Moura och Chris, Greg och Denise, Bobby, Josh, Serena och även Ina jag sken upp och alla skrek.
”GRATTIS” jag skrattade och vände mig mot Niall.
”har du planerat allt det här?” sa jag och tittade på honom och han ryckte på axlarna och jag sa.
”jag sa ju att jag inte ville fira” sa jag och han himlade med ögonen och sa sen.
”Gabbs, du blir 20 du har mycket att fira” sa han och jag skrattade innan jag gick mot baren. Jag sa att jag inte tänkte dricka men jag blev trots allt 20 och jag kunde inte låta bli. Men jag visste att jag skulle ångra mig senare. Jag stod i baren när Josh One directions trummis kom fram och hälsade på mig och sa.
”grattis” sa han jag log och sa.
”man tackar” jag hade börjat känna av alkoholen i min kropp vid detta lag och jag visste att jag skulle sluta dricka snart.
”välkommen till 20-års klubben” sa han och han fick mig att skratta. Jag log och tackade honom och skrattade vi pratade en bra stund och sen så kom jag på den bästa idén jag någonsin fått i hela mitt liv. Han borde träffa Ina, han var som en till av henne fast kille och lite större än vad hon var.
”du, jag tror jag vet någon som du kanske vill träffa” sa jag och flinade han himlade med ögonen eftersom det är inte första gången jag fått för mig att para ihop någon med Josh.
”inte igen, det funkar aldrig Gabbs” sa han och jag himlade med ögonen och sa.
”du väntar här så kommer jag tillbaka snart” sa jag och han nickade och skrattade jag trampade iväg och kände genast att det var tur att jag inte tagit på mig några klackar för i så fall hade jag nog ramlat av alkoholen jag hade i kroppen. Fast om jag tänkte efter så var det egentligen inte så mycket eftersom jag kunde gå och jag sluddrade knappt något när jag pratade men det var klart jag hade druckit lite. Jag letade upp Ina och sa fort till henne att följa med mig och hon nickade glatt och följde med mig till baren där Josh fortfarande stod och hade beställt in en öl. Jag log och sen ställde mig med Ina vide min ena sida och Josh vid den andra.
”Josh det här är min bästa kompis Ina, Ina det här är One directions trummis Josh” sa jag och de hälsade på varandra och sen började genast prata och jag såg hur de klickade på en gång jag beställde in en cider till mig och sen började leta efter Niall. Jag fann honom stå och prata med min lillebror som hade en öl i sin hand sen när får han dricka lagligt?
”och sedan när får du dricka lagligt?” frågade jag och jag hörde själv hur jag snubblade på orden. Helvete.
”sen tre månader tillbaka” sa han och skrattade Niall la armen om midjan på mig och tig min cider flaska och sa.
”tror att jag dricker resten av den här” sa han med ett gulligt skratt. Jag skakade på huvudet och sa.
”det var mycket värre förra året” sa jag och ansträngde mig för att inte låta lika påverkad av alkoholen. Niall och Matthew skrattade åt mig och jag skakade på huvudet och tog tillbaka min cider flaska.
”vart är Tanja?” frågade jag han ryckte på axlarna och sa.
”hon kunde inte komma ikväll” sa han och tittade bort och tog en klunk av ölflaskan han hade i handen. Jag tittade på honom med konstig blick sen vände mig mot Niall och ställde mig på tå för att möta hans läppar. Jag kysste honom och sen placerade mina fötter för jag kände hur när jag var på att ramla. Niall skrattade åt mig och sa.
”du kommer må så dåligt i morgon” sa han och jag skakade på huvudet. Och sen la mina armar om honom och han hade fortfarande sin hand på min midja och jag kysste hans kind. Sen kom Harry fram till oss och sa.
”20 du är gammal” sa han och jag slog han i magen så han hukade sin framåt lite, Niall och Matthew skrattade lite och sen sa han.
”förlåt, varför slutar jag alltid som din boxnings påse?” sa han och Niall fortsatte att fnissa bakom mig.
”för att du är lång och det ploppar alltid ut elaka saker från din mun Harold” sa jag och han gav mig ett fejkat leende. Han skrattade när jag nästan ramlade när någon råkade gå in i mig och sen sa han.
”wow, du är full” sa han och jag skakade på huvudet och skrattade. Jag såg Harry gå bort mot Serena jag skakade på huvudet men jag visste att hon inte var någon förhållande tjej. De skulle kunna sluta i sängen med inte längre än så, hon dejtar inte. Vilket var lite komiskt att hon blev en av mina närmaste vänner som jag faktiskt känt sen tiden när Sarah var sjuk och jag var lite ja vad säger man. Jag trodde inte heller att jag skulle bli förhållande tjejen efter det vilket jag inte var. Jag var en förtvivlad 16 åring och min syster var döende i cancer som levde på cigaretter, alkohol och en gångs ligg. Och jag är glad att det ändrades, jag träffade Niall och som det var nu, så var han the man of my life.
”Gabbieeee” hörde jag och jag ryktes från mina tankar.
”mhm, va?” sa jag och tittade på personen framför mig som var Niall. Han skrattade och skakade på huvudet och sa.
”Harry och Serena?” frågade han och jag skrattade och tittade på Matthew som också skrattade lite Niall tittade på oss som om vi var från yttre rymden.
”Serena dejtar inte” sa jag och han flinade. Och rykte på axlarna.
”jag känner inte henne hur skulle jag veta, varför inte?” sa han och jag ryckte på axlarna och tog sista klunken ut min ciderflaska och sa.
”det gjorde inte jag heller, tills jag träffade dig” sa jag och sen fortsatte.
”hon är en av de tjejerna som jag umgicks med när jag inte mådde så bra och var lite korkad” sa jag och skrattade åt de jag själv sa.
”jaha, vilken tur att du hittade mig då” sa han och jag flinade och vände mig mot honom och la mina armar runt hans hals och nickade. Sen tryckte jag mina läppar mot hans och han tryckte sina mot mina och när jag lät hans läppar gå så viskade han i mitt öra.
”vi borde åka hem snart” sa han och jag nickade och log och sen kollade över på Serena och Harry. De stod fortfarande och pratade och jag väntade bara på att hon skulle ta honom i handen och de skulle åka här ifrån. Vilket inte hände alls.
Klockan hade börjat närma sig tre på natten och jag och Niall skulle precis gå ut för att hoppa in i taxin. Paparazzi fotograferna hade fått reda på att One Direction var på samma fest och de hade samlats utanför. Och Niall la sina händer på mina höfter så han skulle kunna leda mig ut eftersom jag vinglade alldeles för mycket för att gå helt själv mellan ett hav av fotografer.
”håll huvudet ner babe” sa han och jag nickade och sänkte huvudet och sen ledde han ut mig genom dörren och förbi fotograferna och in i taxin. Jag ångrade redan att jag hade druckit så mycket som jag hade och det skulle jag definitivt ångra imorgon och just nu.
Bilresan hem tog bara några minuter och Niall höll i mig hela vägen in och sen när han låste upp dörren kände jag hur illamåendet tog över min kropp. Och jag kände den brännande vätskan i halsen som var beredd på att komma upp när som helst.
”fan” sa jag och sprang in och in på toa utan att vingla in i en vägg. Eller något annat, jag fann toan rätt fort och hukade mig över toalettstolen och hulkade och kände hur dagens måltid kom upp igen. Niall kom in och höll upp håret och när jag kände att det inte kom något mer så satte jag mig på golvet lutad mot bänken som var bakom mig. Jag suckade och Niall sa.
”är du okej?” jag skakade på huvudet.
”varför sa du inte åt mig att sluta dricka?” sa jag och kände även hur mitt huvud började värka. Jag lutade bak mitt huvud och tänkte på när jag faktiskt mådde såhär nästan varje helg hur jag orkade, det är hemskt.
”det gjorde jag babe, men du lyssnade inte” sa han och skrattade lite. Han pussade mig på pannan och sa.
”happy birthday preincess” sa han och jag fnissade lite och sen somnade med huvudet lutat mot bänken. Men kände sen hur Niall lyfte upp mig för att ta mig till sängen i stället.
3 veckor senare.
Jag mådde fortfarande skit sen min födelsedag och jag förstod inte varför. Jag hade en huvudvärk som nästan dödade mig och min mage kunde bara vända sig helt plötsligt. Min lillebror hade flyttat hemifrån han också, bara 18 år. Men det störde mig inte alls. Jag satt nu helt utslagen i hans soffa med ett glas vatten i handen med ett täcke och kollade på the vampire diaries samtidigt som jag snapchatade med Niall. Den som hade uppfunnit snapchat är en smart jäkel. Han eller hon räddade mina dagar.
”du Gabbs?” hörde jag hans röst och sen såg jag honom lutandes mot dörröppningen. Jag nickade och tittade upp från tvn och sen sa han.
”hade du och Niall sex när han var hemma?” jag skrattade och sa.
”och vad har du med det och göra?” sa jag och fnissade innan jag insåg att han var döds allvarlig. Jag slutade skratta när han sa.
”jag bara undrade, du kanske är gravid” jag vart arg samtidigt som jag insåg att det kanske faktiskt låg lite sanning i det. Men det kunde jag inte vara, nej nej. Niall skulle bli arg, han hade snart en stor världspremiär på deras film ’This is Us’ och ett nytt album som kommer ut och en till världsturné nästa år. Nej, jag kände hur tårarna sipprade fram i mina ögon vrår och skakade på huvudet och min bror kom och satte sig bredvid mig och sa.
”jag går ner runt hörnet och köper test och du ringer Cara” sa han och jag nickade och tog upp min telefon. Och slog in Caras nummer, hon svarade efter tre signaler och jag sa.
”hej, du måste komma till Matthew typ nu” sa jag och sen sprack min röst. Jag visste inte vad som skulle hände om det faktiskt vore så illa. Och jag flög ner till Miami om 3 dagar för att vara med på deras US turné.
”uhm, okej. Är där snart” sa hon och sen lade vi på Matthew gick till affären och köpte graviditets test. Och medans jag satt där i min ensamhet så kom jag och tänka på att min mens är en vecka sen. Vad skulle jag ta mig till? Detta får ju inte hända inte nu. Det knackade på dörren och jag gick och öppnade den. Caras ögon granskade min kropp och jag hade på mig ett par säckiga mukisbyxor och en tröja som var alldeles för stor eftersom den var Nialls egentligen.
”oj, vad har hänt med dig?” frågade hon och jag kände hur tårarna började rinna.
”jag har mått jätte dåligt sen festen och spytt och haft ont i huvudet som om en bergsprängare skulle spränga hål i skallbenet på mig och nu kom mitt geni till bror på att jag kanske är gravid” sa jag och tårarna forsade ner för kinderna. Henne haka föll till golvet och sen kramade hon om mig och jag tänkte på att jag nog skulle få köpa en ny tröja till henne eftersom hennes var täckt med tårar. Hon shh:ade mig och sa.
”Gabriella Clark, du har gått igenom hur mycket som helst. Och vad som än visar sig på dom där testen så kommer vi hjälpa dig gå igenom det. Och Niall kommer bli glad, jag lovar. Du ser hur mycket han älskar Theo. Han blir överlycklig, det vet du” jag skakade på huvudet och avbröt henne.
”nej, han kommer inte bli det. Han kommer för chockad. Han har ny skiva, filmen, ny världsturné. Det blir bara fel allting. Och nej, jag vill inte ha det såhär” sa jag och precis då öppnades dörren till Matthews lägenhet igen och han kom in och hällde ut påsen på hans köksbord innan han kysste Cara. Japp, de hade blivit ett par efter min fest. Tanja och Matthew hade gjort slut och hon var väll inte överlycklig med att han dejtade en äldre supermodell, men jag kunde inte sluta le när jag såg dem. För de var verkligen super söta. Jag tog tre av testen och gick in på toaletten och läste instruktionerna och sen gjorde det jag skulle med dom och sen gick ut till de i köket igen.
”hur gick det?”
”man ska vänta i 3 minuter” sa jag och de nickade. Det gick mer än 3 minuter kanske fem, jag tittade på Cara som gick och hämtade testen som låg på hand fatet och lade dom på diskbänken och sen sa hon.
”den visar två plus och ett minus. Du är gravid” sa hon. Jag kände hur tårarna rann ner för kinderna och Cara omfamnade mig och shh:ade mig och sa sen.
”du måste berätta för Niall” sa hon och jag nickade och sen sa.
”men jag flyger ner dit om 3 dagar, jag berättar för honom då” hon nickade vänligt mot mig och sen omfamnade min bror mig också. Tanken på att något levde i min mage var ju inte den bästa, det kändes bara konstigt och fel. Men det kanske skulle ordna sig en vacker dag. Men just nu kändes det hopplöst, tänk vad fansen skulle säga och manegment.
Ett kapitel kvar, plus epilog.
hoppar bara lite grann i nästa kapitel. och har redan börjat skriva på det så ni får det så snart som möjligt.
The Moment - Kapitel 68
”och, gör aldrig sådär igen” sa han och tog min arm i hans hand.
”snälla säg inget till Niall” sa jag och han skakade på huvudet och tittade på min arm.
”tack Harry” sa jag samtidigt som jag reste mig upp.
~End of Flashback~
Jag pratade med alla på festen eller vad man skulle kalla det. Niall och Josh stod vid grillen och grillade till alla gäster och jag kunde inte slita mina ögon från den blonda irländaren som stod vid grillen. Jag stod nu ensam och såg Harry, Liam, Louis och Zayn stå och prata med varsin ölflaska i handen. Jag tog min ciderflaska och gick till de och ställde mig mellan Harry och Louis.
”hallå” sa jag och tog en klunk ur min flaska. De log och Harry sa.
”hur känns det att vara sådär kort? Alltså man missar nästan att du står där” sa han och de andra började skratta och jag skrattade och slog honom i magen han vek sig lite och sen skrattade han bara vilket jag också gjorde.
”nej det är bra ibland, fast jag når ju aldrig saker som står högt upp” sa jag med ett skratt. Jag hörde att det ringde på dörren och tänkte gå och ta det men jag såg att Niall gick iväg och jag vände mig till killarna och sa.
”jag ska bara gå och se vem det är” sa jag och de nickade och jag spräng efter Niall med lätte steg så att han inte kunde höra mig och sen drog honom i axeln och kysste hans läppar.
”hej på dig grillmästarn” sa jag och han skrattade och kysste mig igen och sa.
”ja det är vad de kallar mig” samtidigt som han tog dörrhandtaget och öppnade dörren. Utanför dörren stod min mormor och morfar, farmor och farfar och Michelle min faster hennes dotter Olivia och hennes man Toby jag sken upp i ett stort leende innan jag kastade mig i famnen på min mormor och morfar eftersom jag knappt träffat de på ett helt år.
”hej” sa jag och kramade om de andra. Jag tog Olivia i famnen och tittade på henne och sa.
”vad stor du blivit, sluta växa med dig” sa jag och hon skrattade innan jag satte ner henne på marken och hon sa.
”men jag kan ju inte bara sluta” sa hon och det fick mig att skratta. Niall tittade på henne och sen satte sig på huk och sa.
”får jag också en kram? Det var jätte längesedan vi sågs” sa han och Olivia nickade blygt och sen kramade om honom. Niall hälsade sen på min mormor med en kram och hälsade på min morfar med en handskakning eftersom de aldrig träffats förut samma med min farmor och farfar. Jag visade de vägen in och sen tog jag Olivia på min höft och gick ut till killarna igen, de stod fortfarande på samma ställe och pratade. Jag ställde mig på samma ställe mellan Harry och Louis och jag såg Olivias Ögon blev stora som pinigs bollar och Harry sken upp som en sol. Han älskade verkligen barn.
”olivia! Kommer du ihåg mig?” frågade han och log stort och nickade. Hon tittade ner i min axel innan jag släppte ner henne på marken och sa.
”olivia, det här är Louis” sa jag och pekade på Louis som satte sig på huk och hälsade på henne hon log blygt och jag mimande ’hon är ett fan’ till honom och han nickade och sa sen.
”kan jag få en kram?” hon nickade och sen sken upp till en sol och kramade honom.
”och det här är Liam och Zayn” sa jag och de vinkade glatt och hälsade på henne och sen vände hon sig mot mig och sa.
”du är världens bästa” sa hon och jag skrattade och gav henne en kam innan jag gick iväg mot Niall och hon stannade och pratade och larvade sig med killarna. Jag la min hand på Nialls överarm och sen kysste han precis under örat och sa.
”hur går det?” frågade jag och det tog en stund innan han svarade och sen så vände han sig mot mig och log och sa.
”bra, det är snart klart” sa han och jag log och kände hur hans arm slingrade sig runt min midja och hans läppar trycktes mot min tinning. Han öppnade locket på grillen och vände på köttet och sen stängde locket igen. Jag placerade min hand i hans ena bakficka och sen hörde jag Josh säga.
”sorry att jag avbryter. Men jag är klar” sa han och jag skrattade innan vi båda vände oss om utan att släppa taget om varandra. Niall nickade och sen vände vi oss igen innan han släppte taget om mig och lade köttet i ugnsformen.
”jag går och ställer fram tallrikar” sa jag och han fnissade och skakade på huvudet.
”det står redan framme, din mamma och min mamma var väldigt snabba på att ställa fram allt sådant” sa han och jag fnissade och sen drog han tillbaka mig och han hade sin hand på min rygg och hela hans hand tog nästan upp hela min rygg för hans händer var hyfsat stora och min rygg ganska liten. Jag ställde mig på tå och tryckte mina läppar mot hans och sen hörde jag en kamera ta en bild och jag vände mig om och kollade på personen som stod med en kamera i handen. Tova, inget jag inte förväntade mig.
”aw!” sa hon och jag rodnade och skrattade så det doldes lite.
”får jag se” sa jag och gick över till henne när hon höll upp sin nikon systemkamera. Jag tittade på bilden och det var en helbild, från topp till tå. Den var ganska bra faktiskt, jag stod där med min vita klänning barfota med min ljusblåa examenshatt på huvudet och mitt blonda hår hängandes efter ryggen. Niall med sitt blonda och bruna hår och vit tshirt och svarta jeans som höll sin stora hand på min rygg. Det blev faktiskt en bra bild.
”det var en bra bild, du får gärna skicka den till mig sen” sa jag och hon nickade och sen hörde jag Niall säga.
”okej! Det finns mat för de som vill ha. Och jag tänker vara ohyfsad och börja för jag har inte ätit på hur länge som helst” sa han och log stort hans mamma Maura som stod bredvid honom slog honom i bröstet och sa.
”sluta nu, gästerna först” då tog han i med.
”mitt hus, mina regler” sa han och Maura skrattade bara vilket alla andra också gjorde Niall tog mat vilket jag också gjorde och sen satte mig emellan Matthew och Niall.
Kvällen hade kommit och de få som var kvar satt ute på verandan jag hade satt på mig en stor tröja utanpå min klänning som jag trodde inte enns var mig. Antagligen så var det Nialls tröja, men jag orkade inte bry mig. Jag lutade huvudet mot hans axel och hans fingrar var flätade med mina. Mamma tittade på oss en stund innan hon sa.
”ni är fortfarande lika kära som ni var för ett år sedan” jag tittade förvirrat på henne och sen kom jag ihåg. Nialls och min ett årsdag, den hade jag totalt glömt. Fast den var nog för typ några månader sedan i alla fall veckor sedan. Jag tittade på Niall som började skratta vilket jag också gjorde. Alla tittade förvirrat på oss och sen sa Niall.
”den har vi totalt glömt bort, har jag stått ut ett helt år med dig” sa han sarkastiskt och jag himlade med ögonen och sen kysste han mig på tinningen för jag visste att han skojade.
Nialls Perspektiv.
Jag tittade på den blonda tjejen som låg med huvudet mot min axel, hon hade äntligen slutat skolan och kunde följa med mig på turné. Men hon hade redan sagt att hon inte ville vara med hela turnén i USA och skulle komma senare, i slutet på turnén. Vilket var väldigt synd, jag skulle sakna henne. Massor. Men det var hennes val och jag kunde inte tvinga henne. Jag strök min tumme över hennes lilla och tänkte då på hur liten hon är. Och om vi hade haft en dotter hur hon hade sett ut, hon hade varit lika vacker som sin mamma. Min flickvän, det underbaraste jag hade.
Alla gäster hade åkt även min pappa, Greg och Denise som bodde på ett hotell inne i stan. Jag hade sagt att de fick bo här men de antingen ville inte eller så var det något annat. Ibland är de lite konstiga. Jag hade lagt mig i sängen och hade klätt av mig alla kläder förutom kalsongerna och låg uppe på täcket och väntade på att Gabbie skulle komma ut från badrummet. Och väldigt snart såg jag hennes lilla figur komma ut från badrummet som hängde ihop med vårt sovrum. Hennes hår hängde efter hennes rygg och hon hade ett par shorts och ett linne på sig. Hon kröp upp mellan mina ben och lade sig på min mage och bara låg där. Jag brydde mig inte egentligen att hon låg där för jag påverkades inte av det för hon var ganska lätt. Hon bara låg där, och det kändes mer än bra. Jag drog med mina fingrar i hennes hår och tänkte på att om fyra dagar så kunde jag inte ligga här längre.
”vad var det som fick dig att välja just mig?” sa Gabbie och hennes huvud lyftes lite och jag tittade in i de havsblå ögonen och jag höjde mina ögonbryn.
”egentligen vet jag inte, förstår inte varför egentligen” jag med ett flin och hon fnissade och sa sen.
”tyst, ge mig ett seriöst svar” sa hon och tittade djupare in i mina ögon.
”för att du är underbar, du är vacker. Och snäll, omtänksam och mest av allt. Du ser mig som mig och gillar mig för att jag är jag och inte för att jag är medlem i One Direction” sa jag och såg hur hon bet sig i sin underläpp.
”och för att jag vet saker om dig, du litar på mig och du öppnade upp dig för mig” sa jag och hon tittade på mig och in i mina ögon.
”som vad?” sa hon och jag fnissade och började tänka efter men jag behövde inte tänka speciellt länge.
”att du har ett födelsemärke format som ett hjärta på din höft, att det ligger en historia bakom vartenda ärr fast jag inte tycker om att du gör dem. Du lämnade eran hund till din moster för hon var så jobbig, du biter på din läpp när du är nervös och låtsas pilla på dina nagelband, du tittar dig alltid fem minuter i spegeln innan du klär på dig och bara har underkläder på dig och att du alltid somnar så fort du ligger väldigt bekvämt” sa jag och hon tittade på mig och gav mig inget svar utan bara tryckte sina läppar mot mina och jag svarade tillbaka lika hårt som hennes läppar kraschade med mina första gången.
”jag älskar dig idiot” sa hon efter hon lagt sig ner på mitt bröst igen.
”och jag dig mongo”
Nästa morgon vaknade jag upp i nästan samma position som jag somnade i. Med Gabbies huvud på min bröstkorg fast hennes kropp låg på sidan av mig men hennes arm var runt min midja. Hennes blonda hår var spritt runt hennes huvud och det var då jag mindes. Hon fyllde år idag, jag la undan hennes arm och hon lade sig på sidan och la upp benen tätt till hennes mage. Jag satte på mig ett par mjukisbyxor och sen gick ned för trappen och skulle fixa frukost på sängen till henne. Jag tog fram juice paketet och hällde upp ett glas och sen fyllde upp en kopp med kaffe från kaffe maskinen vi hade på diskbänken och sen tog en choclate chip cookie från skåpet och lade på ett fat. Jag hämtade den första presenten som jag hade till henne som var ett par stövlar hon velat ha hur läge som helst och sen hade jag fyllt stövlarna med små saker jag visste att hon gillade som Oreos, ahlgrens bilar som jag köpt i Sverige när vi var där och lite annat små plock bara. Jag höll det stora paketet i en handen och brickan i den andra och gick upp till vårat sovrum. Jag sjöng.
”Happy birthday to you, Happy birthday to you, Happy birthday dear Gabbie, Happy birthday to you” sjöng jag och hon vände sig om i sängen och kisade mot mig. Jag ställde ner brickan på nattduksbordet och sen lade upp presenten bredvid mig hon tittade på mig och sa.
”kan inte du bara sluta ge mig presenter hela tiden?” sa hon med ett skratt och hasade upp mot sänggaveln. Jag satte mina händer på varsin sida om henne och sen lutade mig fram och skakade på huvudet.
”nepp” sa jag och sen tryckte mina läppar mot hennes och sa.
”grattis på födelsedagen” och lade det hyfsat stora paketet i hennes knä. Hon himlade bara med ögonen innan hon drog bort snöret som var lindat runt paketet. Jag hade varit lite rolig och slagit in paketet i rosa papper. Hon rev upp paketet och hennes ögon lyste upp när hon såg att det stod ”Hunter” med stora bokstäver på kartongen. Hon tittade på mig och skakade på huvudet och sa.
”du är ju störd?” sa hon och jag skrattade och det gjorde hon också. Och lyfte upp locket och tog ut den svarta stöveln och sen kände att det var något i den och vände upp och ned på den och massa saker föll ut. Hon skrattade och gjorde samma sak med den andra. Hon skrattade och sen tittade på mig och lutade sig fram hennes läppar mötte mina och sen sa hon.
”tack” sa hon och sen gav jag henne hennes kaffe kopp och hon log och sen efter hon druckit lite så ställde hon ifrån sig den och tog stövlarna och satte på sig dem och sa.
”de är perfekta” sa hon och log stort hon bröt kakan på mitten och gav andra halvan till mig. Jag reste mig upp och fångade upp henne och jag hörde henne skratta och sen tog jag med mig henne ned fast jag bar henne över axeln. Samtidigt kände jag hur hennes händer slog på min rumpa för att jag skulle släppa ner henne och jag slog på hennes några gånger innan jag släppte ner henne och hade hennes rygg pressad mot min mage och min arm runt hennes midja samtidigt som jag hörde hur dörren öppnades och in kommer Greg och hans höggravida fru Denise med pappa och Gabbies föräldrar och lillebror.
”Grattis” tjoar alla när dom kommer innanför dörren. Jag såg hur Gabbie sken upp och började krama om alla och tacka för att de var här. Hennes lillebror kollade förvirrat på henne och sa.
”varför i hela helvete har du gummistövlar på dig inomhus?” sa han med ett skratt och jag kunde inte låta bli att skratta åt honom och Gabbie kunde inte heller låta bli men hon tittade ner på sina stövlar och sen sa.
”för jag fick dem nyss och jag ville ha på mig dom. Matchar de inte resten av min outfit eller?” sa hon sarkastiskt. Jag gick fram till henne och kramade om henne bakifrån och sa.
”allt klär en skönhet” sa jag och jag kunde se hur hon himlade med ögonen.
The Moment - Kapitel 67
Det hade gått nästan 4 månader sen jag såg Niall och jag kunde inte sluta tänka på honom, det bara gick inte. Vi pratade med varandra varje dag och sen de åkte hade paparazzi fotograferna varit på mig konstant. Även Eleanor och Danielle hade haft de stora kamerorna upptryckta i ansiktet vilket varit det hemskaste i världen, men varje gång det hade hänt så hade jag aldrig sagt något till Niall men han hade ju fått reda på det själv genom twitter eller andra sociala nätvärk. Om två veckor skulle jag flyga över atlanten till Miami där jag skulle överraska Niall, Paul, Harry och Louis visste att jag skulle komma och det var något jag verkligen såg fram emot. Att få se honom ”live” eftersom vi endast hade haft facetime samtal och videosamtal på skype.
Jag låste dörren bakom mig i det stora huset som jag hade haft för mig själv de senaste månaderna, jag hade sovit hos mamma och pappa några nätter när jag känt mig för ensam. Men det hade gått rätt så bra ändå. Bättre än vad jag trodde, just nu gick jag bara i skolan på halvtid eftersom jag bara pluggar till slutproven. Jag hade nyss suttit mig vid köksbordet för att plugga och jag hade gjort 2 av 5 prov. Och det var förberedelseprov sen skulle allt detta vara på ett ända stort. Sen var jag äntligen klar, jag visste inte alls om jag skulle plugga vidare. Eller om jag skulle bara ta det lugnt, på den utbildning jag hade nu kunde jag bli på den utbildningen jag hade kunde jag bli lite allt möjligt kändes det som. Och jag hade beslutsångest över vad jag skulle göra efteråt vilket jag tror alla hade. Jag slog igen min mac dator och fick upp på övervåningen jag öppnade min och Nialls walk in closet och tittade längst in och såg min studentklänning hänga i ett fodral. Jag drog ned dragkedjan och tittade på den vita klänningen som hängde i fodralet. Jag log när jag tittade på den och sen drog upp dagkedjan igen och gick ut från garderoben och in på badrummet. Jag sprang fort och hämtade mina mörklila glasögon i nattduksbordslådan och sen gick jag in på toan igen. Jag tog ut mina linser och satte dem i den lilla lådan eller vad man ska kalla det för och sen satte jag på de lila rayban bågarna på näsan. Jag lade mig sen på sängen och öppnade upp Wattpad där jag hade till min egen förvåning börjat läsa en fanfic om Harry. Den hette Bound och var otroligt bra, jag måste säga att en del av dessa tjejer som sitter och skriver är riktigt duktiga. Och det är som om de verkligen känner killarna, speciellt den här tjejen. Det är som om hon känner Harry, med ett kort temperament vilket han har och annars är han en av de snällaste killarna på denna jord. Mitt läsande avbröts av att ett foto på mig och Niall när han stod och höll om mig bakifrån kom upp på skärmen och vilket betydde att han ringde. Och samma med min ringsignal som var en snutt av Whats Makes You Beautiful.
”hej” sa jag glatt och jag kunde nästan höra honom le.
”hej, du kan du kolla en sak åt mig hemma?” frågade han och jag log och sen nickade och kom på mig själv i att han inte kunde se mig.
”visst” sa jag och satte mig upp från sängen och sen fortsatte han prata.
”nere i rummet där alla instrument är så ligger det en halv låttext skriven i översta lådan kan inte du gå ner för trappen och hämta den och sen tala om för mig vad det står. Eller ta en bild på det” sa han och jag reste mig upp ur sängen och sa.
”visst, men hur visste du att jag var u…” började jag tills jag kom halvvägs i trappen och tittade upp från mina fötter och tvärstannade i trappen och min telefon gled ur handen på mig. Från ingenstans så stod Niall i vardagsrummet och tittade på mig med ett leende. Jag var i chock, jag hade inte sett honom på 3 och en halv månad. Skulle jag vara ärlig hade det hänt ganska mycket med honom. Han var bredare på något sett han såg nästan ganska vältränad ut. Hans hår var längre och inte lika ljust som det brukade vara. Efter en stund som jag bara stått och stirrat på honom så kom jag på mig själv.
”du är hemma?” frågade jag och hans leende blev större än någonsin och jag såg inte hur någon tandställning längre satt på hans tänder. Vilket var lite synd, jag älskade den där tandställningen. Fast jag måste säg att han var otroligt snygg utan den också.
”men, varför är du hemma, du ska väl inte vara hemma än?” sa jag och stod kvar på min plats i hallen och såg nog mest förvirrad ut.
”vi har två veckors paus” sa han och mina läppar sken upp i ett stort leende och jag sprang ned för trappen och kastade mig i hans armar. Han fångade mig och jag svepte mina ben runt hans midja. Och hängde kvar.
”jag har saknat dig så mycket” sa jag och hängde kvar i hans famn.
”och jag dig, kan jag få en puss nu?” frågade han och jag fnissade och sen tryckte mina läppar mot hans. Något jag inte gjort på så länge, det kändes otroligt bra. Kraften som fanns i den kyssen var obeskrivlig, att förklara hur kär jag var i denna kille var helt otroligt. Hans läppar masserade mina och jag kände hans tunga vid min underläpp och jag lät den utforska min mun och min hans. Efter en stund så drog han sig ur kyssen och ställde ner mig på marken. Jag tittade upp på honom och märkte att jag inte hade blivit någon millimeter längre och var fortfarande lite mer än ett huvud kortare än honom. Vilket inte gjorde mig något alls, att behöva stå på tårna eller att han bar upp mig gjorde mig faktiskt ingenting.
”det där kallar jag välkommen hem” sa han och skrattade och sen kysste min panna och sen mina läppar och sen släppte mig för att bära upp sin väska till sovrummet. Jag fnissade och sen vände mig för att gå till köket.
”är du hungrig? För det är jag” sa jag och han nickade när jag tittade på honom och sen vände han sig om och log stort.
”bra jag gör nudlar” sa jag och han skrattade av mitt snabba val av mat att laga. Men jag hade inte ork till att göra något annat. Jag satte upp mitt hår till en slarvig boll och sen gick upp för trappen för att snabbt byta om. Jag satte på mig en bandeu bh över den jag hade och sen ett par mjukisbyxor från Adidas som var ett av de snyggaste par mjukisbyxor jag någonsin köpt. Och det där med en bandeu bh hade bara blivit en dålig vana sen Niall åkte. Först hade jag varit lite skeptiskt om paparazzi fotograferna skulle fota ända in i mitt hus innan jag kom på att vi hade ett högt staket som skymde de mesta av våran trädgård. Så det hade blivit en vana att gå så. Jag gick sen ned för trappen och in till köket Niall var upp men snart hörde jag hans fotsteg i trappan och sen stod han precis bredvid mig i köket.
”ny stil ser jag?” sa han och jag slog honom löst över bröstet och sen skrattade vilket han också gjorde.
”ja, dålig vana medans du var borta” sa jag och han fnissade och sen sa han.
”vem säger att det var en dålig vana?” sa han och jag fnissade och kände hur mina kinder blev röda samtidigt som Niall la sina händer på mina höfter och följde i varje rörelse jag gjorde. Jag lae upp de kokta nudlarna i två skålar och sen hällde på kryddorna.
”här” sa jag och tog fram en gaffel och gav skålen till Niall. Jag ställde ifrån mig min och sprang upp och satte på mig en av Nialls tshirts och sen stoppade in hörnet på tröjan i byxorna och sen sprang ner igen. Jag tog min skål med nudlar och la mig tätt intill Niall på soffan och så sa han.
”redan ändrat på vanan? Det är ju liksom inget jag aldrig sett förut?” sa han med ett fniss.
”nope, vad har hänt med dig? Umgåtts för mycket med Harold?” frågade jag och vände mig för att flina lite vilket han gjorde men började sen skratta. Jag log nöjt och sen lade mig tätt intill honom och åt mina nudlar. Efter tio minuter ställde jag ifrån mig min skål och vände mig om så jag låg på mage istället och tittade på honom. Jag kände hans händer greppa mina höfter och samtidigt hasade han upp mig mot honom. Jag log och tittade på honom med ett leende och sen tog mina händer upp i hans hår och drog med fingrarna genom det.
”ugh, vad jag har saknat det här” sa han och jag fnissade och sen tryckte mina läppar mot honom och sen sa jag.
”jag med, har känt mig så ensam” sa jag och putade med läpparna och han fnissade och slog han löst på kinden.
”det är inte kul, huset är så stort. Jag har åkt till mamma och pappa och sovit ett par nätter också” sa jag och han fnissade lite och sen lyfte sitt huvud och placerade en kyss på min panna.
”har jag någonsin sagt att du är väldigt söt i glasögon?” frågade han och jag fnissade och skakade på huvudet. Det kändes otroligt skönt att ha honom hemma, det var tryggt på något vis. Jag kunde inte förklara hur, men det var betydligt mycket tryggare att ha honom hemma än på andra sidan jorden. Fast det hade han ju inte varit men snart var han. Det var då jag kom på att biljetten till Miami fortfarande satt på kylskåpet och jag hade tänkt att stanna när han åkte igen och sen komma utan att han visste. Vilket jag tyckte var en väldigt bra idé. Jag reste mig upp men han greppade min handled och drog ner mig i hans armar igen, ibland hatade jag att hag var så liten gemfört med honom.
”vart ska du?” sa han och fnissade och kysste hans läppar och sa.
”jag ska hämta ett glas vatten” sa jag och han nickade och jag kysste han läppar innan jag gick till köket och tog biljetten från kylskåpsdörren och gömde den i en låda som jag visste att Niall inte tittade och sen satte jag på vatten kranen och tog ett glas och fyllde upp med vatten. Sen gick jag tillbaka in i vardagsrummet och så hur Nialls ögon hade slagits igen. Även fast klockan bara var tre på dagen så var han nog dödstrött. Och jag förstod att han var så trött som han var, jag tog ett kort på honom och lade upp det på twitter. Vilket kändes bra, hade inte twittrat något på super länge.
”My sleeping beauty. Welcome home Darlin’ <3”
Skrev jag och lade upp bilden på Niall. Jag lät han sova och gick till köksbordet där alla mina böcker låg uppslagna och sen återgick jag till mitt pluggande.
Graduition.
”Serena Hudson” ropade vår rektor upp. Jag tittade på brunetten som stod bredvid mig och jag log stort och sen nickade. Hon log och sen gick upp på scenen och tog emot sina slutbetyg. Jag tittade upp mot övre delen av aulan som vi befann oss i och såg Niall’s mamma och hennes man Chris. Nialls pappa var också där och Greg och hans väldigt Gravid fru Denise, hon hade planerat datum nästa månad och hennes mage var otroligt rund och jag såg lyckan de hade. De var gifta och väntade sitt första barn tillsammans. Paul, Zayn och Perrie, Liam, Louis och Eleanor och sen Harry. Och mina föräldrar satt nere bland de andra föräldrarna tillsammans med Matthew och Tanja. Matthew hade de precis hämtat från flygplatsen vilket hade lett till att jag inte fått hälsa på honom än. Det var hemskt, jag hade inte sett min bror på över ett halv år. Sen jul, allt jag ville göra var att krama om honom. Vilket inte var möjligt just nu.
”Gabriella Clark” sa han och jag log stort mot Serena som stod på andra sidan scenen. Jag började röra mig upp för trappan och tog emot mitt papper med mina slutbetyg i och skakade hand med rektorn. Sen höjde min han jag höll pappret i upp i luften och då jublade alla. Jag såg Nialls ansikte skina upp och han klappade i takt med de andra. Jag klev av scenen och tog emot en kram av Serena.
”nu är vi klara” sa hon jag nickade och log stort.
”wow” sa jag bara och hon skrattade.
”här har vi 2013 års avgångselever!” ropade rektorn och alla föräldrar reste sig upp och jublade och klappade händerna. Jag och Serena kramade om varandra och jag sa.
”vi får inte glömma varandra nu bara för vi inte kommer ses varje dag?” sa jag och hon fnissade och skakade på huvudet.
”aldrig i livet gabbster” sa hon och jag skrattade och kände en tår rinna ned för min kind och såg även att hon hade tårar i sina ögon. Vi skrattade och kramade om varandra innan vi gick för att leta upp våra familjer. Alla familjer hade gått ut vilket min också hade gjort, Niall och de andra hade åkt med Paul och skulle hem till mig och Niall där min studentfest som svenskarna kallar det skulle vara. Jag såg ryggen på Matthew och kunde inte låta bli att spring och hoppa på hans rygg. Han rörde sig knappt och det var då jag både kände och såg att han blivit ganska muskulös på senaste tiden. Han vände sig om och sken upp i ett leende och det gjorde jag med. Jag kramade honom länge och sen sa han.
”hej, grattiisss” sa han och jag skrattade och sa sen.
”hej på dig du, tackar” sa jag och bugade på skoj och sen kramade om resten av min familj. Innan vi åkte till mig och Niall.
”Grattis!” var allt jag hörde när jag klev ut på altanen. Där stod Tom och Lou med Lux, hela Nialls familj. Hela One Direction med flickvänner, Tova och hennes nu man Jacob, Harrys mamma och hans syster Gemma. Cara var också här och jag sken upp när jag såg dem. Innan jag hade gått ner eller ut hade jag varit uppe och bytt om och satt på mig den vita korta klänningen jag haft hängande i garderoben i ett par månader. Jag valde att gå barfota i sommar gräset och låta mina fötter känna gräset. Jag hade målat mina tånaglar i samma färg som mina fingernaglar, en somrig ljusrosa färg. Och jag lät den blåa hatten sitta kvar på mitt huvud. Tofsen som hängde från toppen på den och jag lät den hänga vid sidan av mitt huvud och sen hälsade jag på alla som var här. Just nu var nog allt som det kunde vara. Jag var omringad av massa människor jag älskade och jag hade slutat skolan. Min födelsedag var om två dagar. Det som gjorde mig lite olycklig var att Sarah inte var här och var lika glad som jag och att Niall åkte tillbaka på turné om fyra dagar. Men jag ville tänka på att Sarah hon var här hon tittade på mig och hon vill att jag är lycklig och hon har det bra nu.
~Flashback~
Jag satt och grät i soffan Niall var och gjorde en intervju och jag satt här hemma i soffan. Jag kunde inte stoppa tårarna som rann ned för mina kinder det gick bara inte. Det var nu 2 år sedan Sarah dog, känslan jag hade i mig var tom och något som tryckte på mig hela tiden. Jag visste att jag inte kunde vara såhär ledsen att jag borde komma över det, det hade gått 2 år. Men hon var en till mig hon visste allt. Jag hörde hur dörren öppnades och bara en minut efter kom Harry in. Jag reste mig upp och vände mig och så han inte skulle se tårarna som rann ned för mina kinder. Jag vände mig till köket och tog upp min telefon när jag kände en hand på min axel som snurrade runt mig. Jag höll för armen på de nya såren jag orsakat själv jag tittade på honom och hans suckade och sa.
”Niall visste att du var ledsen, han bad mig åka hit och se efter dig tills han kom hem” jag suckade och log svagt och sen öppnade han sina armar och drog i mig i hans famn. Jag grät mot Harrys bröst eftersom han var ännu längre än vad Niall var så jag grät rätt in i hans bröst. Han släppte mig och satte mig på soffan och se sen.
”Hon har det bättre nu vet du? Hon har inte något ont inom sig som äter henne inifrån och smärtan är borta. Hon har det bra, hon tittar på dig varje dag nu. Det vet du. Du kommer sakna henne resten av ditt liv men kom alltid ihåg att hon kommer alltid titta ner på dig och va stolt” sa han och jag kände värmen i mig, han hade rätt.
”och, gör aldrig sådär igen” sa han och tog min arm i hans hand.
”snälla säg inget till Niall” sa jag och han skakade på huvudet och tittade på min arm.
”tack Harry” sa jag samtidigt som jag reste mig upp.
~End of Flashback~
Sådär, har inte bestämt mig än om nästa kapitel kommer vara det sista. Kanske kanske inte... men är så spänd på vad ni kommer tycka om den nya novellen efter den här.
The Moment - Kapitel 66
”nej, jag har inget bättre för mig om jag inte drunknar i läxor” sa jag och han fnissade och jag slog honom igen och sa.
”du skratta inte, det är inte du som får sitta här med huvudet begravt i böcker medans din pojkvän reser jorden runt med sina bästa kompisar” sa jag sarkastiskt och han skrattade och sen tog på sig en seriöst min.
”du vet att jag hellre skulle stanna här med dig” sa han och jag log svagt och tryckte mina läppar mot hans i en passionerad kyss och sa.
”jag kommer vart du än är på jordklotet när jag slipper skolan” sa jag och han log vilket gjorde mig varm inuti. Det var helt otroligt hur en person kunde få hela ens värld att snurra.
20 Februari Brit Awards.
Alla hade samlats hemma hos Harry för att Lou skulle kunna göra alla killar klara samtidigt och de skulle transporteras samtidigt till galan. Jag hade tagit gästrummet och gjorde mig nu i ordning. Jag tittade mig i helkroppsspegeln när jag stod i min silvriga klänning som jag hade köpt till brit awards. Det knackade lite löst på dörren och jag sträckte mig och lät den stå öppen. Och in kom Lou och Lux, hon hade lovat mig att hjälpa mig lägga en snygg sminkning och hjälpa till med håret.
”jag går bara och tar av mig klänningen” sa jag och hon log och nickade och jag smet iväg och tog med mig ett par mjukisshorts och ett linne in på toaletten och bytte snabbt om. Och sen gick ut till Lou igen.
”jag hade tänkt lägga en ganska naturell sminkning eftersom din klänning och skor är glittriga och du har redan väldigt fina naturella drag som är synd att täcka över” sa hon och jag log lite generat och nickade. Och hon började lägga en bas på mitt ansikte och sen lite eyeliner, mascara och ögonskugga. Sminket tog ungefär 10 minuter, hon var snabb antar väll att hon gjort sakerna ett par gånger. Jag tittade mig i spegeln och sen sa hon.
”gå och sätt på dig klänningen igen för jag tror att vi gör håret efteråt så det inte förstörs” sa hon och jag nickade och tog klänningen som jag hängt på dörren och sen gick in på toan och bytte om snabbt igen. Men fick inte upp dragkedjan.
”Lou!” ropade jag och hon svarade inom några sekunder.
”japp”
”kan du komma och hjälpa mig med dragkedjan?” frågade jag och sen öppnades toalett dörren och det var inte hon som gick in utan Niall. Han sken upp när han såg mig och jag gjorde nog detsamma.
”du är inte Lou” sa jag och han skrattade och sen vände sig om och sa.
”jag kan gå igen om du vill” sa han och jag skrattade och sen drog tag i hans arm och sa.
”men nej, kan du hjälpa mig med drag kedjan nu?” frågade jag och han skrattade och nickade och vände sig mot mig och drog upp dragkedjan i sidan på min klänning.
”du är så vacker” sa han och jag rodnade och vände mig mot honom och skakade på huvudet och tittade ner på mina fötter. Han tog sina fingrar under min haka och lyfte upp mitt huvud så jag skulle se honom i ögonen. Han log svagt och tittade mig i ögonen och sa sen.
”du är de vackraste jag har och tro aldrig något annat” sa han och jag log och tittade ner på våra fötter men hans fingrar hindrade mig och sen ställde jag mig på tå för att kunna nå hans läppar. Sen öppnades dörren innan jag hann nudda han läppar och jag satte ner fötterna normalt igen och hans leende försvann och sen lät han händerna hänga längs hans sidor.
”jag låter aldrig dig gå in och dra upp dragkedjan igen” sa Lou och jag skrattade och det gjorde Niall också innan jag passerade honom och gick ut genom dörren. Så att Lou kunde få göra i ordning mitt hår inför kvällen. Niall suckade med ett leende och sen gick också ut ur badrummet. Och satte sig på sängen.
”jag plattar bara ditt hår och sen puffar upp det lite” sa hon och jag nickade och hon började dra med plattången i mitt hår samtidigt som jag tittade på Niall som lekte med Lux på golvet. Jag låste upp min telefon som jag hade i handen och sen öppnade instagram och satte benen i kors och tittade in i spegeln och sa.
”Lou nu är du med på bild” sa jag och hon tittade upp och gjorde ett peace täcken med fingrarna och ett stort leende och visade upp plattången. Och jag gjorde en rolig min och ett peace täcken. Och knäppte ett kort och skrev till bilden.
”This wonderful girl is doing my hair and makeup for tonight, thank you @louteasdale ! #BRITawards”
Mitt hår som var bade tjockt och långt tog ungefär en halvtimme att få helt klart och då var det verkligen helt klart. Jag sprang och hämtade väskan som skulle få följa med mig hela kvällen och väskan var från Chanel och det var en vanlig jätte ljusrosa kuvertväska med axelband. Som jag fått av Niall i julklapp fast jag hade varit väldigt skeptisk att ta emot den först. Men efter många om och men hade jag tagit emot den. Fast det hade tagit sin tid dock.
Lou lade ner ett läppglans i min väska och ett puder och ett rouge och sen min telefon och skavsårsplåster. Eftersom de höga klackarna jag skulle ha på mig skulle ordna massor av skavsår så, eller jag trodde att de skulle göra det i alla fall.
”Niall, gå och byt om. Så tar vi dig först” sa Lou och Niall nickade långsamt och sen gick ut ur rummet och log mot mig och jag log tillbaka och sen gick till min väska jag hade hemma hos Harry och hämtade mitt nagellack som skulle vara i färgen ljusrosa som matchade med min väska och mina skor.
2 timmar senare.
Jag satt i den svarta minibussen med Lou, Tom och resten av killarna. De var alla snyggt iordninggjorda i kostymer och håret var stylat även Niall hade kostym på sig, och jag måste säga att han såg fantastik ut. Bilen stannade vid röda mattans början och jag kunde se massor av människor, kändisar, fotografer och även fans. Och jag är ärlig och säger att de skrämmer mig faktiskt lite grann. Om inte annat kan de vara riktigt otrevliga.
”är ni redo?” frågade Paul och killarna nickade och sen öppnade han dörren och de räckte med att få se Paul så gick tonårstjejerna crazybananas. Killarna steg ut en efter en och sen jag och efter mig kom Lou och Tom. Niall sträckte sig efter min hand och jag tog den och sen höll om hans biecep. Blixtarna avfyrades mot oss och sen vände sig Paul mot killarna och sa.
”ni kan stanna och skriva några autografer och ta lite bilder, men när jag vinkar in er så måste ni komma. Lou, Tom Gabbie ni väljer om ni vill stå vid mig eller gå bakom killarna” sa han och vi nickade och sen började vi gå. Jag gav Niall en snabb puss på kinden innan jag backade bak till Tom och Lou.
”fansen skrämmer mig lite, så jag hänger här bak med er” sa jag och Lou skrattade. Och sen höll jag mig bredvid dom och vi ställde oss vid Paul och efter ett par minuter bara ståendes där och titta på när Niall och resten av bandet hälsade på fansen. Det var otroligt vilken hysteri de skapade, fansen var så hängivna och helt fästa vid de här fem killarna. De 10 minuterna som jag tittade på min världsberömda pojkvän ta bilder med tjejer och några få killar och även signera telefonskal böcker och annat fick mig att inse att det här var de han älskade, de älskade honom. Bandet killarna hade med deras fans var otroligt. Niall och de andra kom tillbaka och jag tog tag om Nialls överarm igen och tittade upp på honom och log stort.
”vad?” frågade han, jag sa inget och fortsatte bara att le.
”jag är stolt över dig, er. Sambandet ni har med fansen, det är bara underbart att se” sa jag och han log och sen böjde sig ned för att ge mina läppar en snabb kyss. Han sa inget utan bara log nöjt och sen blev vi guidade till nästa del på mattan där alla pressfotografer var. Alla ställde sig och höll om varandra även jag Lou och Tom och sen backade vi undan så de kunde få några bra bilder på bara killarna. Sen var vi med på några bilder igen och helt plötsligtkysser Niall mig på kinder inför alla och jag kunde inte låta bli att le. Det gick bara inte, och vad jag hörde så awwade alla fans. Jag hörde ingen som sa något eller något sådant vilket kändes otroligt skönt. Vi fortsatte sen in och blev visade till våra platser och de var runt ett bord och jag satte mig bredvid Niall och Lou. Vi fick ett varsitt glas vin och killarna blev tillsagda att inte dricka allt för mycket eftersom de skulle uppträda sin comic relief singel och det var första gången jag skulle få höra killarna live, vilket jag verkligen såg fram emot. Ljuset slocknade och scenen lyste upp och mitt huvud vreds åt samma håll som scenen och sen såg jag ungefär 50 stycken tjejer spelade fiol och sen kom ett band in. Jag tror att det var bandet Muse. De gjorde i alla fall en fantastisk öppning av brit awards. Innan de skulle gå bakom scenen och förbereda sig så kom James Corden som kom och satte sig på en stol mellan Zayn och Louis och berättade att de skulle göra en snabb intervju med dem. De nickade och började småprata lite innan han sa att de var i sändning.
”Och titta vd jag hittade! One Direction, hur är det med er?” frågade han och räckte micken mot Louis. Han log och pratade stolt i mikrofonen.
”bra, väldigt bra. Vi är laddade, väldigt laddade” sa han och log och tittade på bordet innan James började prata igen.
”så, förra året satt ni vid ett bord precis där borta…” sa han och pekade över axeln och sen fortsatte prata.
”och vi pratade och dagen efter så skulle ni göra en konsert i Usa för första gången och nu är ni det största pojkbanden i världen och ni har två listettor i USA är inte det mycket som ni ska låta sjunka in?” sa han och den här gången riktade han mikrofonen mot Zayn och han svarade.
”jo, definitivt det är helt fantastiskt och vi kan inte tacka våra fans tillräckligt eftersom de är anledningen till att vi får göra det vi gör och de är orsaken till att vi är där vi är nu” sa han och log och James fortsatte.
”Ni uppträder lite senare och ni uppträder med eran comic relief singel och visste ni att den är tydligen etta i 63 länder” sa han med en paus och Harry gjorde ett seger täcken med sitt knytnäve i luften och sen fortsatte han prata.
”jag vet inte ens om jag kan nämna 63 länder, kan du det Niall?” frågade han och Niall ryckte på axlarna och skrattade och skakade på huvudet samtidigt som han sa.
”nope”
”nej, inte en chans. Ni ska uppträda senare och eran turné kickar igång.. när? Den här helgen va?” frågade han och räckte micken mot Harry som nickade och fortsatte hans mening.
”japp, på lördag”
”i det här rummet?”
”i detta rum ja vi är laddade” sa han med sin mörka ganska uttråkade röst. Jag ville nästan bara börja skratta åt hur uttråkad han lät.
”och den tar ni med er hela världen runt?” fortsatte James att fråga Harry svarade ganska fort och jag blev nästan lite imponerad över hur fort han svarade.
”yeah” sa han med en nickning. Och sen kunde inte James stoppa sig ifrån att driva lite med Harry och säga.
”Sharon Osburne är här, Annie Lennox är här. Vem har du ett öga för?” frågade han med ett leende, Niall klappade ihop sina händer och skrattade och de gjorde nog vi andra också. Harry tog upp programmet för kvällen och dolde ansiktet i det och sen var den lilla intervjun över med killarna.
Alla uppträdanden var fantastiska och hela bandet hade gått från bordet för att gå bakom scenen och byta om och sen göra några små intervjuer innan de skulle upp på scenen och uppträda. James Corden presenterade One Direction och sen hörde man som ett flipperspel på scenen och sen började Harry sjunga. Och jag måste säga att det lät fantastiskt. De fick stående ovationer från både läktare och de som satt runt bord på golvet och jag tog upp min telefon och tog ett kort på de fem killarna som hade blivit mina bästa vänner under året. Efter några minuter var de klara och kom tillbaka till bordet i de kläder som de uppträtt i. Jag log stort mot Niall och han kysste mig och sen log stort och jag tittade på de andra killarna som log stort mot oss och sen sa jag.
”Ni var jätte bra” sa jag och jag utbytte blickar med alla fem och lät Niall ge mina läppar en snabb puss och killarna log större och sa.
”tackar” sa de och jag log och sen sa Zayn.
”vänta tills du får se oss på lördag” sa han och jag skrattade och sen tittade på Niall och han tittade på mig och log väldigt stort och sen skulle precis öppna munnen för att säga något när han blev avbruten av en servitris som kom och öppnade en till flaska med vin och hällde upp i våra glas. Niall lutade sig mot mig och viskade i mitt öra.
”du ser fantastisk ut ikväll, och glöm aldrig att du är min one and only” sa han och jag rodnade lite och då hörde jag Louis säga.
”Niall, vad du än sa till henne fick det hennes kinder att nästan brinna upp. Tagga ner lite” sa han och jag rodnade ännu mer men skrattade samtidigt. Och Niall blev även lite röd om kinderna och sen flyttade jag min hand från bordet och ner på hans knä eller lår. Och sen tittade på Louis med en skeptisk blick och han ryckte på axlarna och skakade på huvudet samtidigt som han skrattade. Och jag skakade också på huvudet och.
”och här för att presentera vinnarna av Global Success Awards är den före detta pojkbands idolen Robbie Williams” ekade James Cordens röst i högtalarna. Och ut på scenen kom Robbie Williams och presenterade.
”och de nominerade för Global Success Awards är” sa han och de nominerade visades på en stor skärm. One Direction var en av de nominerade och sen sa Robbie.
”Och vinnarna är… mina fem småbröder, showbuiss bröder One Direction!” sa han och killarna flög upp från sina stolar och började krama varandra och Harry drog bak armarna i någon lustig gest och vrålade. Niall böjde sig ner och gav mig en kram och en kyss och jag och Lou och Tom överröstade dem och sa.
”grattis killar” sa vi och de log och kramade om oss alla innan de gick upp på scenen och tog emot sitt pris av Robbie. Och de alla kramade om honom och sen tog Louis en mick och statyn de nyss vunnit.
”Det här är helt otroligt, vi måste börja med att tacka våra fantastiska fans, de har varit otroliga och om de inte vore för dom så skulle ju vi inte vara här idag tack så mycket” sa Louis och gav sedan micken till Liam som fortsatte tacka.
”det är helt otroligt tack så mycket jag ville bara säga tack till vårat skivbolag Sony och SYCO och alla som jobbar bakom scenen med oss ni har varit fantastiska. Modest Manegment ni har varit helt otroliga. Alla har varit helt fantastiska faktiskt, och våra föräldrar är här så jag ville bara säga hej till dom där borta. Alla ha en fantastik kväll tack så hemskt mycket” sa han och vinkade till publiken och upp mot alla deras föräldrar. Innan Liam hade pratat klart hade Louis på skoj räck över statyn till Niall och de hade skoj bråkat om den och dragit den fram och tillbaka. Det fick mig att skratta lite att de verkligen aldrig kunde vara seriösa. Att de inte gick, eller jo ibland. Och när de väl hände så var de antigen trötta eller så ville de bara få saker och ting överstökat och få åka hem. Killarna klev av scenen och kom tillbaka till bordet och jag kramade om de alla och sa grattis och att de verkligen förtjänade detta. Jag gav Niall en puss på kinden och sen höll hans hand under bordet. Vilket var allt jag ville, jag kunde nog visa hur stolt jag var över honom på något annat sätt senare.
Det blev ett rätt så långt kapitel. Men här har ni det, de Limeted Edition from Brit Awards. Fick sitta och översätta killarnas tacktal. tog mig tre dagar att ens bara hitta klippen. Överdriver inte!
Men här har ni!
The Moment - Kapitel 65
”hej” sa jag i en lugn ton och försökte få på ett leende vilket jag tvingade på mina läppar. Hon granskade mig från topp till tå och sen sa jag.
”uhm, kan jag få komma in?” frågade jag och hon nickade och släppte in mig. Det var som om hon inte kände mig och jag kände henne så pass väl att hon skulle börja prata när jag förklarat att jag inte är arg.
Gabbie's Perspektiv.
Jag steg in och tog av mig min tjocka vinterjacka och mina skor och sen vände mig mot henne och sa.
”jag är inte arg, eller jag var arg. Är det någon hemma?” frågade jag och hon skakade på huvudet och sen öppnade munnen och pratade.
”nej, kom… Vi sätter oss i köket” sa hon och jag nickade och gick in i köket i huset jag faktiskt också växte upp i fast på ett annat sätt. Det var som ett andra hem, hennes familj var som min andra familj. Eller den var i alla fall det. Jag satte mig på en av de vita stolarna i köket och hon gjorde två koppar te och jag tog emot min kopp och log.
”Nu vill jag att du lyssnar på mig Ina” började jag och tog en klunk av mitt te och sen började prata igen.
”jag är inte arg, eller jag var arg. Väldigt arg, för du har alltid varit som en syster och mitt jobb har varit och skydda dig och jag visste att Marcus inte skulle vara bra för dig. Men du lyssnade inte och flyttade in med honom och jag vart så arg så jag visste inte vart jag skulle ta vägen för jag visste vad han gjorde mot och med dig” sa jag och andades ut och hon nickade och jag såg hur hon bet sig i läppen för att inte låta tårarna rinna ned för kinderna.
”jag vet att jag gjorde fel beslut, och han är snart inspärrad för allt han gjort mot mig. Vilket jag fattat nu i efterhand inte var okej. Och jag vill be om ursäkt för det han gjorde mot Niall. Det, alltså förlåt” sa hon och jag såg hur tårarna rann ned för hennes kinder och hon torkade fort bort dom.
”Ina, vad exakt gjorde han mot dig” frågade jag och hon skakade på huvudet och bet sig nervöst i läppen.
”du vet vad han har gjort. Han bara gjorde allt om och om igen. Men värre” sa hon och visade mig hennes handleder. De hade lila blåmärken och ärr runt och de var inte vackert.
”gjorde han det där?” frågade jag och kände stenen jag fick i halsen och hur ilskan kokade i mig. Allt jag ville göra var att åka till det där jävla fängelset och ge honom en riktig utskällning för att han gjort min bästa kompis handleder lila. Ina nickade och fortsatte sen.
”Gabbie, jag tänker inte be dig komma tillbaka och va min bästa vän efter det här. Men vi har känt varandra sen vi var 4 år gamla och jag tror inte vi bara kan stänga saker av. Jag vill bara att du ska kunna finnas där för mig” sa hon och sen tog en paus och fortsatte prata.
”men snälla jag vill att du slår mig hårt i ansiktet nästa gång jag gör något såhär dumt. Och jag vill be om ursäkt till Niall. För det var inte okej, han hatar mig säkert” sa hon och jag kunde inte låta bli att skratta.
”Niall, hata någon? Pfft, öh. Absolut inte! ” sa jag och hon skrattade och sen reste jag mig upp och sa.
”kom, ge mig en kram” sa jag och hon reste sig upp och kramade om mig och jag sa när vi hade släppt varandra.
”du vet att jag inte kan gå här ifrån utan veta att du är på rätt plats igen. Och du ska inte vara något annat än min bästa vän. Det har gått ett halvår. Det här är ur världen nu, eller det kommer det aldrig vara. Men du kommer alltid vara min bästa vän” sa jag och hon log stort vilket jag också gjorde sen höll hon ut sitt lillfinger och sa.
”forever and always besties for life, pinky promise” sa hon och jag kunde inte låta bli att le åt de hon precis sa eftersom det var en liten ramsa vi kommit på när vi var typ 11. Jätte töntigt men det var vi, något som påminde om vilka vi var.
”pinky promise” sa jag och krokade mitt lillfinger med hennes. Och drog in henne i en kram igen. Och skrattade och sen tittade på varandra och sen öppnade jag munnen och sa.
”jag måste nog åka, jag tror Niall skulle ha bilen” sa jag och log och hon nickade och följde mig ut till hallen och sa.
”det är skönt att allt är löst, jag har ju fått körkort nu. Jag kan komma förbi någon dag” sa hon och jag nickade och log och drog på mig mina boots. Och sen min jacka.
”det är klart, Niall åker till Ghana om tre dagar så det är bara du tittar in när du känner för det” sa jag och suckade av tanken att jag skulle upp till skolan nästa måndag igen. Kändes för jävligt, men nu var det bara ett halvår kvar, sen slapp jag skiten. Var verkligen trött på det nu, och nu var sista halvåret bara massa slut prov och det betydde massa pluggande. Vilket jag inte hade lust med stod högst upp på min karta just nu.
”okej, vi hörs” sa hon och jag nickade och hon log och jag vinkade och sa hejdå och gick ut genom dörren och in i bilen med ett riktigt stort leende på läpparna. Jag satte mig i bilen och vred om tändningslåset och startade bilen. Bilresan hem tog ungefär en kvart och sen parkerade jag på våran lite mer gömda garage uppfart. Jag klev ur bilen och låste och hörde hur kameror klickade bakom mig och snabbade på stegen och in genom dörren.
”hallå?” skrek jag när jag kom in och hörde rop från vardagsrummet. Killarna var här, vilken lycka. Notera min sarkasm, men de kunde vara som små barn ibland men de var underbara. Jag klev in i hallen och hängde av mig min jacka och låste dörren bakom mig och gick ut till köket och sen ut till vardagsrummet. Jag ställde mig och kollade på de fem killar som var i vardagsrummet. Det vände sig om efter en stund och eftersom jag inte träffat de på hur länge som helst så var det ändå rätt så skönt att träffa de. De tittade på mig och lös upp, och jag höjde på ögonbrynen och sträckte ut armarna för att omfamna den som kom först. Och det var naturligtvis Harry han kramade om mig och så jag lyfte några decimeter från marken och sen gjorde Louis samma sak. Liam var mer försiktig och det var liksom hans roll, han var lite av de mognare av dem.
”är det bra?” frågade han och jag nickade och sen svarade.
”super, med dig då?” frågade jag och han log stort och sa.
”det är bra, super bra faktiskt” sa han och jag gjorde tummen upp och tog emot Zayn som nu kastade sig i mina armar. Jag skrattade och sa.
”wooah, ta det lite lugnt. Allt bra?” frågade jag och han skrattade och nickade och sa.
”allt är kanon, Perrie kommer ju hem i morgon” sa han och jag log stort och nickade och sen sa.
”du får hälsa och sen för ni komma hit när ni kommit hem från Ghana” sa jag och han nickade och sen gick jag till soffan där Niall satt helt ensam. Jag tror inte han såg mig så jag ställde mig bakom soffan och klev över och såg hur han ryckte till och sen skrattade och jag skrattade lika mycket jag.
”hej” mumlade jag in i hans läppar.
”hejsan” sa han och sen kysste mina läppar och jag la benen över hans lår och lade mig ner i våran alldeles för bekväma soffa. Den var nästan lite för bekväm faktiskt. Efter jag nästan bara nästan hunnit slumra till lite och helt plötsligt rykte jag till av att något satte sig på mig. Jag tittade mig lite konstigt omkring och såg Harry sitta på min mage.
”HARRY” sa jag högt och han tittade på mig med en road blick.
”Harry, kliv av mig” sa jag och efter en stund tittade han på mig och flinade och sen klev av mig och jag satte mig upp och han satte sig bakom mig så jag lutade mig bakåt så hans axel var mitt ryggstöd. Jag satt bara där och ingen sa något killarna var otroligt tysta för att vara dom.
”Gabbie?” sa Niall och jag tittade bort från tvn och tittade på honom.
”hm?” sa jag och han fortsatte prata.
”vill du följa med på BritAwards? Som min dejt?” jag log stort och nickade och sa.
”mer än gärna” sa jag och log vilket han också gjorde. Han böjde sig fram över mina ben och tryckte sina läppar mot mina i en kyss som kändes otroligt bra. Kanske för att han gjorde mig sådär helvetes jävla cp lycklig, och efter allt som varit kanske det här var det jag behövde. Någon som fick mig känna sådär.
”någon som är hungrig?” frågade jag och alla skrek samtidigt ett högt ja. Jag skrattade och reste mig upp från soffan. Och gick ut i köket för att hitta på något att laga till fem matglada och hungriga killar. Jag tittade först i frysen och hittade kyckling och jag fick just en idé vad jag kunde göra. Kyckling passade alltid bra eftersom Zayn var muslim och inte åt gris. Jag skar kycklingen i tärningar när Harry kom in i köket.
”hej” sa han och jag tittade upp och log.
”hej” sa jag och han log och sen sa.
”vill du ha hjälp?” frågade jag och jag nickade och sa.
”du kan ta fram en stekpanna ur skåpet och ställa den på spisen” sa jag och han nickade och gjorde som jag sa.
”du, Gabbie. Är du fortfarande kompis med Ina?” frågade han och jag nickade och sa.
”ja, eller. Alltså vi bröt kontakten i ett par månader men vi pratar nu igen och är kompisar” sa jag och han nickade och sen tittade jag på honom med ett konstig min och sa.
”varför undrar du?” frågade jag och han rodnade lite och jag lade i kyckling bitarna i stekpannan och tittade på honom samtidigt som jag tvättade av mina händer och tog en klick handsprit. Och sen tog ut margarin ut kylskåpet och väntade på att Harry skulle svara mig.
”nej, uhm, alltså, eh… inte någon speciell anledning direkt” sa han och jag tittade på honom med höjda ögonbryn samtidigt som jag hällde i det flytande margarinet i stekpannan så det började fräsa.
”nej, jag sak inte tvinga ut något. Men jag måste säga att jag tror dig inte” sa jag och han skrattade och skakade på huvudet. Jag ryckte på axlarna och sen rörde om i stekpannan med en slev. Och sen tog en kastrull och fyllde upp med vatten och sen satte på riset vi skulle ha till kycklinggrytan.
”här, kan du ställa fram de?” frågade jag och räckte Harry 6 tallrikar. Han hade hålligt mig sällskap i köket jag tog ner 6 glas och ställde dom framför varje tallrik på köksbordet och sen tog fram en 2 liters cola och ställde på bordet och sen ställde fram maten och gick ut till vardagsrummet där de fyra andra killarna satt i soffan och spelade FIFA.
”maten är klar” sa jag och den första som reste sig upp var Niall. Vilket inte var någon direkt skräll, han är oftast först vid matbordet och sist därifrån också. Det tog några minuter innan alla satt vid bordet och hade börjat äta.
”det var jätte gott” sa Zayn och jag log mot honom efter jag svalt maten jag hade i munnen och sa.
”tackar” sa jag och åt upp de lilla jag hade på min tallrik.
Killarna hade åkt hem och jag dukade undan de skitiga tallrikarna från köksbordet och då kom Niall in i köket och hjälpte till att ställa undan disken. Jag log stort mot honom och sen ställde mig och lutade mig mot bänken bakom mig och tittade på honom när han ställde in disken som stod kvar på bordet i diskmaskinen. När han slagit på den ställde han sig och log förvirrat och sa.
”vad?” jag skrattade och skakade på huvudet. Och sa.
”inget” sa jag och han skakade på huvudet och sen sprang mot mig och fångade upp mig i hans famn och jag låste benen bakom hans rygg och händerna bakom hans nacke. Sen placerade han mig på bänken och trummade på sidan av mina lår och sa.
”så du följer med till Brit awards” frågade han med ett gigantsikt leende på läpparna. Jag bet mig i läppen och nickade.
”ja, eller har du redan ändrat dig?” frågade jag och han skrattade och skakade på huvudet.
”nej, inte allt faktiskt” sa han och log lurigt och sen böjde sig ned för att möta mina läppar. Jag log in i kyssen och log när han avslutade den.
”vi har vår första konsert på Take Me Home turnén 3 dagar efteråt. Har du lust att titta på den? Eller har du bättre saker för dig?” frågade han och jag slog honom lekfullt på armen och skakade på huvudet.
”nej, jag har inget bättre för mig om jag inte drunknar i läxor” sa jag och han fnissade och jag slog honom igen och sa.
”du skratta inte, det är inte du som får sitta här med huvudet begravt i böcker medans din pojkvän reser jorden runt med sina bästa kompisar” sa jag sarkastiskt och han skrattade och sen tog på sig en seriöst min.
”du vet att jag hellre skulle stanna här med dig” sa han och jag log svagt och tryckte mina läppar mot hans i en passionerad kyss och sa.
”jag kommer vart du än är på jordklotet när jag slipper skolan” sa jag och han log vilket gjorde mig varm inuti. Det var helt otroligt hur en person kunde få hela ens värld att snurra.
Here u go.
The Moment - Kapitel 64
”köpte dom i New York, titta vad söt du var!” sa jag och han skakade på huvudet och sa.
”jag såg ut som en teletubbie” sa han och jag skrattade och skakade på huvudet och la armarna om hans nacke och sa.
”nej, där var du söt. Nu är du snyggsöt” sa jag och han skrattade och höjde på ögonbrynet och petade mig i sidan och jag vek mig för att det kittlades och sen skrattade och Niall tog tag i mig bakifrån och snurrade mig ett varv och jag gapkrattade och sen stannade han upp och tittade mig i ögonen. Det var underbart som första gången jag mötte hans ögon de havsblå snälla ögonen som man definitivt kunde drunkna i.
Nialls Perspektiv.
Jag vaknade av att solen lyste in i vårt sovrum. Vi behövde verkligen skaffa gardiner, det var ett måste. Jag vände mig om och såg Gabbie ligga vid min sida, hennes blonda hår var trasslat runt hennes huvud och låg utspritt på kudden. Jag vände mig om och drog mig närmare henne och la sen armen runt henne. Att vi äntligen skulle få dela dag som natt var obeskrivlig, att vara så här kär var en underbar känsla. Att hon såg Niall och inte Niall Horan från bandet One Direction var nog det bästa med henne. Men att vi skulle åka om 1 månad och lite till och vara borta i några månader var hemskt. Den här gången var det en världsturné på 10 månader med lite paus såklart. Och hon tog ju snart examen och kunde följa med på turnén för jag visste att Eleanor skulle vara med en del och även Perrie och Harrys storasyster Gemma.
”god morgon” sa hon och vände sig mot mig och slog upp sina blåa ögon. Jag log och pussade henne i pannan och sa.
”god morgon beautiful” sa jag och hon log och burrade in sitt huvud i mitt bröst. Jag skrattade åt hennes trötta och barnsliga beteende hon alltid hade på morgonen. Jag la armen på hennes rygg och drog med fingertopparna över ryggraden utanpå linnet hon hade på sig med One Direction på som hon fick på Madison Squere Garden.
”vad är dina planer för idag?” frågade jag och hon svarade efter någon sekund.
”jag ska träffa mamma, vi ska luncha” sa hon och jag nickade men sen kom på att hon ändå inte såg mig eftersom och hade fortfarande huvudet mot mitt bröst.
”vad har du för planer” frågade hon och jag tänkte efter en stund.
”vi ska spela in lite till musik videon och sen så ska jag börja packa” sa jag och hon suckade över att jag skulle åka bort. Det var till Ghana för ett projekt med comic relief. Men det var bara i ett par dagar som tur var, men det skulle bli riktigt intressant att se hur de levde där för vad jag hört är det inte bra.
”okej, du får säga till om du behöver hjälp” sa hon och jag pussade henne på huvudet och sen så vände hon sig om och reste sig upp ur sängen. Hon sträckte ut sina händer mot mig och jag tog dom men drog tillbaka henne ner i sängen innan hon han reagera. Hon skrattade och sen försökte resa sig upp en gång till.
”snälla Niall, får jag gå upp innan jag kollapsar i sängen igen” sa hon och jag skakade på huvudet och lade mig närmare kanten och sa.
”snälla bara fem minuter till” hon skakade på huvudet och slet sig loss från mitt grepp och gick ut ur sovrummet med ett flin på läpparna. Jag slog ut armarna och letade efter min mobil på nattduksbordet och fann den snabbt och kollade igenom twitter och instagram lite fort innan jag fick ett sms av Gabbie eller Princess som hon heter i min telefon.
From: Princess
Get your ass out of bed and downstairs to the kitchen and eat pancake breakfast with me ;)
Jag skrattade åt hennes sms och sen svarade på det.
To: Princess
GIVE ME 2 SECONDS AND I’LL BE THERE!
Jag reste mig upp ur sängen och tog på mig en vit t-shirt och ett par gråa kortbyxor. Och gick ner till köket och fann Gabbie vid spisen stå och steka pannkakor.
”du är bäst” sa jag och lade händerna på hennes höfter bakifrån och kysste henne på halsen och hon sa.
”jo jag vet, men tack för att du påminde mig. Och du är inte så dum du heller” sa hon och jag skrattade och sen släppte taget om henne och tog fram två tallrikar och juice nutella och annat jag visste att vi ville ha till fruktosten.
”jag åker nu!” hörde jag Gabbies röst eka genom huset och jag sprang till hallen för att kyssa hennes läppar. Jag log när jag såg henne i hallen och hon satte på sig sin dunjacka och stövlar och under hade hon en stor stickad tröja hon fått av bandet i julas och ett par svarta leggings. Jag log stort vilket hon också gjorde och la armarna om min nacke och sa.
”vi ses om ett par timmar, jag älskar dig” sa hon och jag log in i kyssen och nickade.
”och jag dig” sa jag och hon log mot mig och sen kysste mig en gång till innan hon tog bilnycklarna och gick ut genom ytterdörren. Jag vände mig om och gick tillbaka in i soffan och satte mig med fjärrkontrollen i handen och bläddrade mellan kanalerna och stannade vid E! där kändis nyheterna var i full gång. Så klart de pratade om One Direction, det gjorde alla. Det var alltid ett nytt rykte alltid något som inte var sant och bara var en lögn. Men många fans skulle få en fin karriär som FBI eller CSI agenter.
Gabbies Perspektiv.
Att luncha med mamma var något som jag saknade. Att sitta med familjen och ha det allmänt bra, men jag ska verkligen inte klaga över hur jag har det för att sitta vid matbordet med Niall är bland det bästa jag vet. Lunchen med mamma hade varit över rätt så fort för hon blivit inkallad till jobbet, men jag kunde även säga att det inte gjorde så speciellt mycket. Jag gick in på nästa starbucks som jag såg och beställde.
”en white hot chocolate tack” sa jag och kassörskan nickade och log och sa.
”vad ska jag skriva på den?” frågade hon och jag svarade snällt.
”Gabriella” hon nickade och tog emot pengarna jag höll fram och sen gick jag och satte mig vid ett bord längre bort. Jag tog upp min telefon och bläddrade igenom twitter så länge och såg att Ina twittrat. Så fort jag hör hennes namn kommer en saknad in i mig. Det gör inte ont och inte heller så att jag vill sätta mig i ett hörn och dränka mina tårar. Men jag saknar ändå min bästa vän, jag har ju killarna och Cara och resten av One Direction flickvännerna men ändå, det är något som inte ska vara så. Hon var något som funnits med mig hela livet, jag var tvungen att i alla fall prata med henne. Hon har varit där, hon räddade mitt liv och fixade det. Nu är det min tur att göra likadant.
Flashback Hösten 2010
Jag tittade mig själv i spegeln, det hade gått två dagar sen jag hade förlorat min andra del av mitt liv. Hon som höll mitt hjärta helt som fick mig att kämpa in i det sista. Allt jag såg i spegeln var en liten blond flicka med rödsprängda ögon, rufsigt hår, höftben som syntes mer än vanligt och ärr längs armarna. En värdelös jag var inget, jag kanske inte behövde leva längre. Jag var inte bara ledsen, jag var arg. Arg över att hon dog arg på att allt bara gick fel, jag dunkade nävarna i handfatsbänken och kände hur ilskan tog över. Och jag hade inget att leva för i alla fall. Jag öppnade lådan som var under handfatet och rotade efter rakbladet jag använt alldeles för många gånger och tittade på det och sen på min arm. Jag placerade rakbladet i armvecket och utan att ens tänka mig för så drogs det genom huden och jag tryckte ovanligt hårt för jag kände hur ilskan spred sig i kroppen och jag gled ned längs väggen och tårarna fick rinna ner för mina kinder. Blodet rann ner för mitt armväck och jag visste precis vad jag hade gjort. Och allt började bli suddigt och jag såg hur dörrhandtaget rycktes i och hur en lång smal figur kom in genom dörren.
”Ina?” frågade jag och tårarna började rinna ner för mina kinder igen.
”jag hittade henne!” skrek hon och innan jag visste vad som hände var mamma och pappa inne i badrummet. Eller de var dom jag trodde de var i alla fall. Jag blev upp buren och det var då jag var säker på att det var pappa.
”nej, sätt ner mig” sa jag så högt jag kunde, men jag hörde bara någon som suckade och någon som grät hysterisk och sen blev allt bara helt svart.
Flashback slut.
”Gabriella!” skrek dom från kassan jag reste mig upp och blinkade bort tåren som vilade sig i ögonvrån och gick fram och hämtade mitt kaffe med ett leende.
”tack” sa jag vänligt och gick ut från caféet. Jag tog en sipp ur min mugg och andades in den friska Januari luften och log åt hur stolt jag var över mig själv och att jag tagit mig mod till att äntligen ringa till Ina. Men det kändes ändå inte bra, så istället för att ringa så gick jag med snabba steg mot bilen och körde till Inas hus. Bilturen tog bara tio minuter och jag stod på samma gata som låg två kvarter bort från huset jag bott i sen jag var fem. Huset som hade så många minnen att de var oändligt långa historier som hörde till. Jag klev ur bilen efter jag druckit upp skvätten som var kvar av chokladen och gick upp till den svara ytterdörren. Jag höll fingret på dörrklockan och väntade tills jag hörde fotsteg på andra sidan och sen en dörr som öppnades. Ina stod på andra sidan dörren och höll upp den åt mig, jag tittade noga på henne och inget hade förändrats, hon var fortfarande den bästa vän jag mindes i alla fall till utseendet.
”hej” sa jag i en lugn ton och försökte få på ett leende vilket jag tvingade på mina läppar. Hon granskade mig från topp till tå och sen sa jag.
”uhm, kan jag få komma in?” frågade jag och hon nickade och släppte in mig. Det var som om hon inte kände mig och jag kände henne så pass väl att hon skulle börja prata när jag förklarat att jag inte är arg.
Där har ni det, kan inte vänta tills ni får nästa novell. Kan berätta så mycket som att den kommer handla om Harry och hete Last First Kiss.
The Moment - Kapitel 63
”uncle Simon!” skrek dom och jag log och satte ner Lux på golvet. Efter de hade pratat lite kom Niall fram till mig och la armen om min midja och Simon höjde på ögonbrynen och sa.
”och du är Gabbie antar jag?” sa han och såg ganska skeptisk ut först innan hans ansiktsuttryck lättade och jag nickade och log och sa.
”ja, det är jag” sa jag och kände hur Niall grepp flyttades så han stod bakom mig istället och vilade sina händer på mina höfter och hakan på min axel.
”vad trevligt att äntligen träffa dig, har hört massor om dig” sa han och hans ansikte blev ett enda stort leende. Han var inte så läskig som jag föreställt mig.
”bara bra saker hoppas jag och nöjet är på min sida mr.Cowell” sa jag och han skrattade svagt och sa.
”sötnos, kalla mig Simon” sa han och jag log och nickade. Han ställde sig och pratade med resten av de som arbetade med honom och resten av one direction.
31 December 2012
Jag tittade på Niall som stod vid spegeln i hans sovrum. Han hade nu flyttat ur sin lägenhet och in i hus lite utanför London. Vilken inte gjorde så mycket, men det var ett område med stora fina hus där barnfamiljer oftast bodde. Jag hade inte gått med på att flytta in där än men jag spenderade mer tid där än vad jag gjorde hemma. Vi hade haft 9 otroligt bra månader och ett fantastiskt år. Men snart skulle han iväg igen. Och det är anledningen till att jag inte vill flytta in med honom, att han kommer vara borta i tio månader. Han kommer hem mellan den 10 Augusti och 23 September men sen är det länge kvar till han kommer hem igen och jag vet inte hur långe jag kommer kunna fixa att vara utan honom. Jag tar snart examen vilket känns lite bättre att jag har möjligheten att kanske hälsa på dem på turnén. Liam och Danielle hade hittat tillbaka till varandra och mer hade nog inte hänt eller förändrats med oss.
”Gabbie, vi borde nog åka nu så vi kan få det överstökat och komma hem så vi kan få ut dig ur den där klänningen sen” sa han och kysste mig och blinkade med ena ögat åt mig. Jag bar en svart tajt spetsklänning som slutade på mitten av mina lår och ett par svarta pumps till. Det var ju trotsallt nyårsafton.
”visst, har du ringt en taxi?” frågade jag och han nickade och jag gick ut till hallen och tog min jacka som hängde på kroken och min väska och en påse med en flaska champagne i. Han tog min hand och sa.
”klar?” jag nickade och gick ut genom den vita ytterdörren som han höll upp åt mig. Jag gick ut och väntade in honom och flätade mina fingrar med hans och sen hjälpte han mig in i taxin. Vi skulle på nyårsfest hemma hos Louis i byggnaden som Niall flyttade ut ur för några månader sedan. Alla killarna skulle vara där förutom Harry som var med hans nya flickvän Taylor i New York. Ingen av killarna var ett större fan av att de dejtade men de valde att inte bry sig. Fansen var inte heller över lyckliga men jag tror inte att Harry brydde sig. Efter ett par minuter stannade taxi bilen utanför det höga gråa huset Niall betalade och sa åt honom att behålla växeln och sen klev vi ur bilen. Vi struntade i att knacka på dörren och gick bara in eftersom kackningar skulle nog inte kunna överrösta musiken i alla fall. Vi såg Louis och Eeleanor stå lite längre bort och prata med några tjejer jag inte kände igen och även Zayn och Perrie stod där borta. Vi gick över till dom och de hälsade glatt på mig och Niall och Perrie sa.
”Gabbie, det här är mina bandmedlemmar. Jesy, Liegh-Anne och Jade” jag log mot dom och sträkcte fram handen och sa.
”trevligt att träffas, jag är Nialls flickvän Gabbie” de tre tjejerna log mot mig och sen hörde jag Niall säga.
”jag går och hämtar något att dricka” jag nickade och han kilade iväg Little mix tjejerna plus Perrie och Eleanor hade och gått iväg för att prata lite med några som precis hade kommit och nu var det bara Zayn och Louis kvar. Jag tittade ner på mina skor och suckade och deras huvud vändes mot mig. Jag tittade upp och log svagt och de skakade på huvudet och utbytte blickar med varandra.
”vad är det Gabbie? Du har inte varit du på sistone” sa Louis och jag skakade på huvudet och log lite svagt.
”det är bara det han försöker så hårt men jag säger nej hela tiden. Har han sagt att han frågade om jag ville flytta in med honom och jag sa nej. Jag vet bara inte vad jag ska göra. Det känns som om jag inte räcker till och är det han behöver” sa jag och höll undan tårarna so ville komma. Louis la armen om mina axlar vilket Zayn också gjorde.
”du räcker, jag lovar. Du är hela hans värld Gabbie! När vi var på turné och det var en gång du inte svarade så rasade nästan hans värld. Du är allt han tar det seriöst med, han älskar dig Gabbie” sa han jag kände hur mina kinder blev rosa och de båda kramade mig från sidan.
”tack killar, men jag behöver er åsikt. Jag har tänkt mycket på att kanske flytta in där. Men jag vet inte”
”det borde du, även om vi åker igen så kanske det är vad ni behöver. Och du kan fortfarande ändra dig” sa han och i samma stund kom Niall tillbaka med ett glas åt mig och han hade nog hört lite vad vi sagt.
”vem kan fortfarande ändra sig?” frågade han och jag la armen om hans midja och sa.
”jag, att inte lämna bort hästen” sa jag och han log och nickade och jag ställde mig på tå och placerade en kyss på hans läppar och viskade i hans öra.
”i love you” han viskade tillbaka och jag log stort och sen hörde jag Louis skrika.
”alla ut på balkongen och ta champagneglas som står på bordet i köksbordet! Och sen ut på balkongen” sa han. Jag och Niall hade ju inte varit på festen så länge för vi käkade hos mig först. Jag tog hans hand och vi hämtade ett varsitt champagneglas och gick ut December kylan. Jag ställde mig tätt intill honom när någon tog ton och skrek.
”4...3…2”
”Gabbie, jag vill ha ett bra slut och en bra start. Vill du bli min Nyårskyss?”
”behövde du ens fråga?” frågade jag och log och ställde mig på tå och lade mina armar runt hans hals och pressade mina läppar mot hans och de rörde sig i en magisk takt. När alla skrek gott nytt år fortsatte kyssen i några sekunder och sen lät jag klacken på mina skor finna marken igen.
”gott nytt år baby” sa han och jag log större än någonsin.
”gott nytt år”
Louis och Eleanor kom fram och kramade mig och Niall och hälsade gott nytt år. Vilket de flesta andra som var på festen som jag kände också gjorde.
Några timmar gick och Niall hade fått i sig ganska mycket att dricka vad det verkade som i alla fall. Men han hade fortfarande kontroll på vad han gjorde, och jag hade också fått i mig en del men jag kunde gå utan att vingla och stå rakt. Niall hade armen om mina axlar och han viskade.
”jag tror vi ska åka här ifrån nu” sa han och jag nickade och log. Vi sa hejdå till de vi kände och träffade på väg mot dörren. Klockan var närmare fyra på natten och det var nyårsafton så jag ringde min pappa för att be om skjuts vilket han gärna gjorde. När vi kom ut ur byggnaden så stod pappa redan där han klev ut bilen och jag höll upp Niall som gick en aning vingligt. Pappa skrattade åt honom när han blinkade med ena ögat åt pappa och sen vinkade och sa.
”helooo peter” sa han och pappa bara skrattade och jag skrattade ännu mer och Niall hoppade in i baksätet på bilen. Jag stängde dörren och pappa gav ifrån sig ett skratt och sa.
”han är rätt full va?”
”nejdå, bara lite” sa jag och skrattade och pappa drog in mig i en kram och kysste min tinning. Sen gick jag runt och hoppade in i mittensätet bredvid Niall. Han hade redan somnat och jag suckade och skrattade åt honom och tog upp min telefon och tog ett kort på honom.
”vart ska ni?” frågade pappa och jag svarade.
”hem till Niall” sa jag och han nickade och startade bilen. Tjugo minuter senare stannade han bilen och jag väckte Niall.
”babe, vi är hemma” sa jag och sen skrattade när han ryckte till och nickade. Jag klev ur bilen och tackade pappa för skjutsen och sen hjälpte Niall ur bilen och höll upp honom och vinkade av pappa. Vi gick igenom grinden till hans hus och helt plötsligt gick han själv och inte lika vingligt längre. Jag stannade upp och skrattade han vände sig om och jag höjde på ögonbrynen.
”jasså?” sa jag och han skrattade och gick på vingliga steg mot mig.
”jag är fortfarande full, men jag kanske la på lite för att vi kunde åka hem” sa han och jag skrattade och sa.
”jag har bestämt mig Niall” sa jag och han tittade på mig och förstod först inte vad jag menade.
”vaaad?” sa han och jag hörde att han fortfarande var lite sluddrig på orden. Jag skrattade och han strök bort en slinga av mitt hår från ansiktet och sen fortsatte jag.
”jag vill flytta in här med dig, livs kärlek och inget ska få ändra på det.” sa jag och han log större än någonsin. Jag med och skrattade medans någon tår rann ner för min kind och han sa.
”Gabriella Clark, det kanske är försent för mig att vara din första men det är aldrig försent för mig att bli din siste. Jag älskar dig” sa han och jag log och han kastade mig över axeln och gick vingligt och jag skrattade högt och sen släppte han ner mig på hans stora soffa och jag satte mig upp och sa.
” vi går upp istället” sa jag och han flinade jag tog av mig mina höga klackar och sen gick till Niall och mötte hans läppar. De rörde sig i en fantastisk takt med mina och jag bakade upp för trappan och hade Niall framför mig. Vi nådde slutet av trappan och han förde min kropp mot väggen och jag skrattade när han bet lite försiktigt i min underläpp. Jag lät hans tunga in i min mun och de lekte försiktigt med varandra. Vi gick klumpigt mot sovrummet och jag tog tag i linningen på hans tshirt och drog den över hans huvud. Innan jag föll baklänges vi änden av sängen Niall lade sig över mig men han höll upp sig med armbågarna för att inte lägga all vikt på mig. Han lämnade mina läppar och lämnade blöta kyssar ner för min hals och träffade punkten precis under min käklinje och ett litet stön lämnade mina läppar. Han greppade slutet på min klänning och drog den även huvudet så jag bara låg i mina matchande svarta spetsunderkläder. Han fann mina läppar igen och där avslutade vi nyårsnatten med kläderna på golvet.
Gabbies perspektiv.
Några veckor senare.
”Niall snälla hjälp mig med den här lådan?!” sa jag och han nickade och snodde en kyss av mig innan jag tog en annan låda från skuffen av pappa och mammas vita Audi. Nu gjorde jag det, jag flyttade in med Niall. I nu läget kändes det jätte bra, men som Louis och Zayn sa. Jag kan faktiskt fortfarande ändra mig, och inget får ändra det. Matthew hade flyttat till Dublin men han var tillbaka i juni igen, vilket var jätte skönt. Och det är januari nu så bara några månader kvar. Jag ställde ifrån mig lådan i vårat sovrum och tittade mig omkring och log stort. Sovrummet var stort och jag var imponerad över hur Niall inrett det, väggarna var vita med en fondvägg med grönt mönster på och en stor säng med mörkbrun sängram och två matchande nattduksbord vid båda sidor av sängen. I andra sidan av rummet finns en stor byrå som egentligen var två byråar som vi ställt dit nu för att få plats med mina saker också. På byrån står en stor tv och mitt smyckeskrin och några priser one direction hade vunnit under året som gått. Jag vände mig om och gick ut ur rummet och ned för trappan och ut från garage uppfarten och sen hörde jag en röst som jag gärna inte ville höra.
”Gabbie?” jag vände mig om och mötte en person som jag inte ville möta men ändå kunde jag inte bara be henne att gå.
Flashback.
”Gabbie bara lyssna på mig?!” skrek Ina genom huset. Hon hade följt med hem till Niall och jag stod i trappan och hon nedanför. Jag var besviken på henne, otroligt besviken på henne jag var mer än besviken på henne jag var arg riktigt arg.
”nej, du ska lyssna. Jag vill inte ha något med dig att göra mer! Bara försvinn och kom inte tillbaka” sa jag och tittade bara på mig när jag stod i trappen och bara lät tårarna rinna ner för mina kinder. Och det gjorde även hennes. Men det hon hade gjort var så dåligt att jag vill bara gräva ner henne under jorden.
”men”
”inga men, gå bara här ifrån! Snälla” sa jag och hon nickade och stannade innan hon gick ut ur huset och sa.
”men kom håg Gabbie att det var inte mitt fel” sa hon och jag suckade och skakade på huvudet och såg hennes sen gå ut genom dörren. Och jag sjönk ned och satte mig på trappan och grät så jag skulle kunna fylla hela badkaret.
En of flashback.
”och vad gör du här? Var jag inte ganska tydlig med att jag inte ville se dig igen. Man säger inte massa saker till ens pojkvänner som inte är sant, man…” började jag innan hon avbröt mig.
”jag lämnade honom” sa hon och jag pausade och tog ett steg närmare henne och sa.
”va?”
”jag har lämnat en polis anmälan och jag har flyttat hem igen” sa hon och jag tappade hakan till backen och trodde inte på vad hon sa. Hon hade lämnat Marcus. Eller det är ju rätt så själv klart, för det som egentligen hände var att jag fick reda på att han hotade henne och även misshandlade henne och han har även slagit Niall. Vilket inte var okej.
”om det här är ett trick för att få din bästa vän tillbaka, så funkar det inte” sa jag och la armarna i kors över bröstet.
”det är inte ett trick, och även om det inte funkar så ville jag bara be om ursäkt för att jag var en sådan bitch. Och att jag fick Niall slagen” sa hon och jag sa.
”nej, du fick inte Niall slagen han fick honom själv slagen. Han stod upp för dig, han visste vad som pågick. Men du kunde inte se det själv. Och du kommer inte få din bästa vän tillbaka” sa jag och kände hur tårar ville komma fram och jag höll tillbaka dem.
”jag vet och jag är tacksam för det, och skäms över mig själv. Jag kanske inte får min bästa vän tillbaka. Men jag kanske kan jobba på det?” frågade hon jag nickade och sa.
”det borde du, och jag ringer dig. Har lite fullt upp just nu” sa jag och hon nickade och höjde handen för att vinka av sig själv och jag log och sen gick hon sin väg. Jag tog en till låda ur bilen och gick fort in och stängde dörren bakom mig och ställde ifrån mig lådan och sen gled ned längs dörren och bröt ut i tårar. Jag hörde Nialls steg komma i trappan och sen springa ut till hallen och säga.
”baby, vad har hänt?” frågade han och flyttade på kartongen och jag skakade på huvudet och han satte sig ned på golvet och höll om mig jag lutade huvudet mot hans bröst och han pussade min panna och jag lät tårarna rinna ned för mina kinder.
”vad hände?” frågade han och han hjälpte mig upp och in till soffan.
”Ina var här, och och hon har flyttat tillbaka hem igen” sa jag och han nickade och kramade om mig. Jag kramade tillbaka och drog in ett andetag med näsan som fick mig att känna hans doft, Armani den jag köpt åt honom i julas.
”men jag kan inte förlåta henne, han slog dig” sa jag och han skrattade och jag tittade på honom med lite av en mördar blick.
”det är inte poängen, det var han som slog mig inte hon. Hon var kär och var bortom alla gränser, var glad över att hon har förstått istället” sa han och jag log mot honom och han torkade bort tårarna som runnit ned för mina kinder och pussade mig på pannan och sen mötte han mina läppar.
”varför har du de här?” frågade han när vi plockade upp lite som skulle till köket och han höll upp fem stycken One Direction muggar. Jag skrattade och kom och tänka på när jag hade köpt dom, jag köpte dem när jag var i New York och de fanns på ett ställe där och jag kunde bara inte låta bli att köpa dom.
”köpte dom i New York, titta vad söt du var!” sa jag och han skakade på huvudet och sa.
”jag såg ut som en teletubbie” sa han och jag skrattade och skakade på huvudet och la armarna om hans nacke och sa.
”nej, där var du söt. Nu är du snyggsöt” sa jag och han skrattade och höjde på ögonbrynet och petade mig i sidan och jag vek mig för att det kittlades och sen skrattade och Niall tog tag i mig bakifrån och snurrade mig ett varv och jag gapkrattade och sen stannade han upp och tittade mig i ögonen. Det var underbart som första gången jag mötte hans ögon de havsblå snälla ögonen som man definitivt kunde drunkna i.
Ett hopp längre fram i tiden, varje kapitel jag pubelicerar nu kommer vara ett snäpp fra i tiden bara så att ni vet. Men hoppas ni inte tycker att det är jobbigt. Men det måste bli ett slut snart :(
The Moment - Kapitel 62
Alla hade åkt hem förutom Harry och vi satt i soffan och kollade på en film jag låg med huvudet i Nialls knä och Harry med huvudet i mitt knä och där låg jag och pillade i hans lockar och Niall tryckte sina läppar mot mina flera gånger vilket inte gjorde något alls. Konstigt nog blev han aldrig svartsjuk eller avundsjuk när jag hittade på något med Harry eller låg och pillade han i håret som jag gjorde nu. Och helt plötsligt bröt Niall tystnaden mellan oss och sa.
”Gabbie, jag behöver berätta något för dig” sa han och hela jag frös. Harry satte sig lugnt upp som om han visste att det skulle komma något ur Nialls mun förr eller senare.
”jag har köpt ett hus…” började han och jag pustade ut, och tänkte efter en stund. Vad var det för stort med det då? Han hade ju redan berättat att han skulle köpa ett hus. Och sen fortsatte han.
”i Calabasas” sa han och jag hoppade till och tittade på honom och jag gissade på att mina ögon blev stora som pingisbollar.
”som i Los Angeles?” frågade jag och han nickade osäkert och sen sa.
”ja, men jag ska inte flytta dit. Utan bara ha ett hus när vi är där och slippa bo på hotell. Jag bor granne med Bruce och Kris Jenner” sa han och jag skrattade åt honom och Harry tittade med ett roat leende åt oss.
”du skrämde livet ur mig där, det vet du va? Trodde det var något livsviktigt du skulle säga” sa jag och han och Harry skrattade och log åt varandra när jag lade mig mot Nialls bröstkorg.
”får jag följa med dit någon gång? Skulle gärna vilja träffa tvillingarna Kardashian” sa jag och han svarade.
”de är faktiskt jätte trevliga, alla Kardashians som bor där är det” sa han och jag log och sen fortsatte pilla med Harrys lockar när han lade sig ner igen.
Niall och jag gick hand i hand i korridorerna i arenan de snart skulle uppträda i. Han skulle presentera mig för hans crew och jag har hört mycket om dom. Det mesta jag hört är om stylisten Lou Teasdale. Hon är gift med en kille som heter Tom och de har en dotter vid namn Lux, fast det var nästan allt jag visste. Niall tittade ner på mig och log och jag log ett stort leende tillbaka och han kramade min hand lite hårdare. Han ledde mig in i ett rum och när vi öppnade dörren så såg jag alla killarna sitta i en soffa Paul satt i en fåtölj och det var några fler personer i rummet som jag nästan kunde lista ut vem som var vem. Jag hälsade på killarna med en kram och sen tog Nialls hand igen och en tjej i tjugofemårsåldern kom fram med en bebis på höften som jag antog vara Lux. Hon sträckte fram sin vinkade och Niall sa.
”Gabbie, det här är vår stylist. Louise” sa han men hon sa sen.
”hej, du kan kalla mig Lou” sa hon och samtidigt så sträckte bebisen ut händerna mot Niall och Niall tog stolt emot henne.
”och det här är min dotter Lux” sa hon och jag nickade och vände mig mot bebisen och sa.
”hejsan” sa jag och hon gömde huvudet i Nialls axel. Gud så söt hon var, Lou skrattade och sa.
”hon är lite blyg, men det är över om en halvtimme kanske” sa hon och skrattade och jag log mot henne och hon gick sen och ställde sig bakom Harry som satt i soffan och började dra med fingrarna i hans hår.
”ska vi böra med dig curlyhead?” frågade hon och sen ändrade sig och sa.
”nej, Louis ditt hår tar längst tid. Komsi komsi” sa hon till Louis som reste sig upp med sin mobil i handen och satte sig i stolen där hon ställde sig bakom och började fixa Louis hår. Hon verkade vara en väldigt trevlig tjej. Tom hade också kommit fram och hälsat på mig och de verkade vara ett perfekt par som passade perfekt. Niall gick fortfarande omkring med Lux på armen tills Harry kom och ställde sig vid oss då vevade hon med armarna åt honom och han tog glatt i mot henne och höll henne som om hon vore ett flygplan och sprang runt i rummet så. Lux gav ifrån sig höga skratt och jag log åt henne samtidigt som jag drogs in i Nialls famn och placerade min ena hand på hans bröst och den andra på hans rygg och mina läppar på hans hals. Han log ner mot mig och kysste mig en gång och jag pressade mer än gärna tillbaka mina läppar mot hans. Jag hörde ett klick när jag mötte Nialls läppar och sen log Harry stort och sa.
”oops” och Lux skrattade och Harry sa.
”usch, vad gör dom?” sa han och hon skrattade och sa sen.
”pjussas” sa hon och jag kände hur mina kinder blev lite rosiga och sen vibrerade min telefon i fickan och jag tog upp den och såg att Harry skickat bilden på oss. När jag skulle stoppa ned den i bakfickan på mina jeans igen missade jag fickan med släppte ändå telefonen och den åkte ner i backen med ett pang. Jag böjde mig ner och tog upp den och såg att hela skärmen hade spruckit.
”helvete” sa jag och sen stängde mun och Niall och Harry skrattade och Liam kom in i konversationen och sa.
”det är barn här Gabriella Clark!” sa han och sen började också skratta. Jag tittade på min telefon och sen skrattade också. Jag lade ner den i bakfickan och sen sa.
”sorry” sa jag och höll fingrarna för munnen. Niall vände sig mot mig stoppade sina händer i mina bakfickor och sen lutade han hakan mot mitt huvud. Jag njöt av att få vara i hans närhet och ville bara låta denna stund få vara för resten av våra liv. Att han inte var tvungen att åka tillbaka, absolut inte för det var det sista jag ville. Att han skulle åka tillbaka till usa och vara där i två månader till gjorde fortfarande ont i mig men det var en sak jag skulle få leva med antog jag. Om jag orkade, vilket jag verkligen vill göra.
”Niall din tur” sa Lou och log mot oss Niall kysste mig och gav min rumpa ett kläm innan han tog dina händer ur mina bakfickor. Jag satte mig bredvid Zayn i soffan och tittade på Liam som såg dyster ut. Vilket jag absolut förstod, Danielle skulle vara dansare visste jag eftersom jag pratat lite med henne. Jag tyckte det var synd att det gjort slut men kanske de skulle föras tillbaka igen. Det var något jag kunde lova för de älskade verkligen varandra, men jag ville ändå veta hur Liam mådde men jag vågade inte fråga. Jag ställde mig upp ur soffan och tog mod till mig och satte mig bredvid Liam i stället, jag lade en arm runt honom och sa tyst.
”hur är det?” frågade jag och han tog ett djupt andetag och sa.
”jodå, det kanske var bäst såhär” sa han och jag såg hur han brast. Vad har jag gjort? Jag skulle inte frågat.
”förlåt Liam” sa jag och han log ett av sina underbara mjuka leenden och sa.
”Gabbie, det är lugnt jag lovar. Jag får jobba på att prata om det” sa han och suckade och strök honom över ryggen som en vänlig gest. Att han skulle veta att jag fanns där. Jag satt bredvid honom och vi pratade om allt möjligt och jag beundrar hur han kan le trots den smärta han hjärta är utsatt för. Efter några minuter kom Niall tillbaka med sitt hår stylat och ombytt till ett par jeans och en skjorta. Vi hade tidigare idag varit och kollar på finalen i fälttävlan och Sverige hade kommit två, och det var så underbart! När jag var mindre hade jag drömt om att få en OS medalj vilket var lite sent nu då men annars hade det varit underbart att få en sådan hängandes runt halsen.
”babe?” sa Niall och jag väcktes från mina tankar och vände blicken mot honom som höll ut handen mot mig. Jag log och tog den och reste mig upp.
”vart ska vi?” frågade jag när vi hade börjat gå ut ur rummet.
”ut till arenan för att köra ett genrep” sa han och kysste min tinning. Jag nickade och gick stolt bredvid honom. Vi nådde tillslut arenan och det var då jag såg hur gigantisk den faktiskt var och jag visste att detta var det största uppträdande de hade gjort hittills. Och ikväll skulle jag sitta med Eleanor, Perrie som åkt ifrån sin turné för att titta på Zayn, Lou och även the one and only Simon Cowell. Han som hade med allt med One Direction att göra. Det var nervöst att jag skulle få träffa honom ikväll, tänk om han inte tyckte om mig och han tvingade Niall och lämna mig. Jag menar han kanske inte tycker det är bra inför fansen. Eller ja vad som helst kan hända, hoppas att han gillar mig bara. Niall släppte min hand och gick upp på scenen som skulle vara ett lastbilsflak som skulle åka runt arenan och sen stanna vid en speciell plats så de skulle kliva av och sjunga. De skulle sjunga Whats Makes You Beautiful. Jag gick och ställde mig vid Lou och Lux och när jag ställde mig där så viftade Lux med sina armar mot mig och jag log stort och Lou sa.
”hon vill till dig” sa hon med ett leende. Jag tog stolt emot henne och sen hade henne på min höft och log stort och hon log lika stort tillbaka och visade hennes få tänder hon hade jag log stort och beundrade hennes söta sätt att vara på. Hon tog en slinga av mitt hår och snurrade det runt hennes finger.
”du hav vjätte långvt hååvr” sa hon och jag skrattade och nickade.
”ja, jag har sparat ut det länge” sa jag och hon skrattade och fortsatte titta på mitt hår vilket jag inte hade något emot. Efter några minuter så hörde jag musiken börja spela och sen hörde jag Liams röst i högtalarna och såg dem långt bort i arenan komma på ett lastbilsflak. Jag hörde hur Liam sa något som ljudkillarna skulle ändra och sen fortsatte de sjunga och deras röst coach Helene avbröt några gånger och sa att det skulle ändra på det här och det där och de log och nickade och lyssnade noga på vad hon sa. En timme gick innan allt kunde göras rakt igenom. De var otroliga, otroligt duktiga. När de var klara klappade alla och Lux såg lycklig ut och klappade fort och skrattade. Allas klappningar avbröts av en hög klappning och en mörk brittisk röst som sa.
”mycket bra killar” sa han och jag vände mig om för att se ve, det var och framför mina ögon stod nu Simon Cowell. Mina ögon blev större samtidigt som jag hörde killarna i kör bakom mig.
”uncle Simon!” skrek dom och jag log och satte ner Lux på golvet. Efter de hade pratat lite kom Niall fram till mig och la armen om min midja och Simon höjde på ögonbrynen och sa.
”och du är Gabbie antar jag?” sa han och såg ganska skeptisk ut först innan hans ansiktsuttryck lättade och jag nickade och log och sa.
”ja, det är jag” sa jag och kände hur Niall grepp flyttades så han stod bakom mig istället och vilade sina händer på mina höfter och hakan på min axel.
”vad trevligt att äntligen träffa dig, har hört massor om dig” sa han och hans ansikte blev ett enda stort leende. Han var inte så läskig som jag föreställt mig.
”bara bra saker hoppas jag och nöjet är på min sida mr.Cowell” sa jag och han skrattade svagt och sa.
”sötnos, kalla mig Simon” sa han och jag log och nickade. Han ställde sig och pratade med resten av de som arbetade med honom och resten av one direction.
Föråt för att ni fick vänta länge. Men nu är den här, tänker hoppa en bit och sen hoppa lite till i de två kommande kapitlen och sen ska detta par få en epilog och det ska bli ett slut.
hoppas ni gillar det :)
The Moment - Kapitel 61
” Live While We’re Young” svarade han och jag nickade och sen sa.
”vill du sova?” han nickade och sen drog mig ännu närmare honom om det ens var möjligt och jag kände hans stora varma kropp mot min kalla lilla och sen hörde jag hans mörka irländska accent säga.
”du vet att jag älskar dig princess oavsett vad. Sov gott, jag älskar dig” sa han trött och jag hörde hans andetag bli tyngre och tyngre och innan dom blev allt för tunga sa jag.
”jag älskar dig något otroligt Niall James Horan” sa jag och jag kunnde känna hur han log och sen fick jag hans läppar tryckte mot min panna igen.
Jag vaknade innan Niall och kände hur varmt det var under vårt täcke och jag vände mig om i hans famn för att kolla på klockan och hon stod på 10 am. Jag gick upp ur sängen och drog på mig ett par av mjukisbyxorna som jag hade lämnat där för någon vecka sedan när jag fått något utbrott på mamma och bestämde mig för att sova där. Vilket funkade helt utmärkt, jag tog min telefon och gick ut till vardagsrummet men fortsatte sen ut till köket och tänkte laga frukost men såg att kylskåpet var helt tomt. Jag bestämde mig för att ta bilen och åka och handla lite fort. Jag gick till badrummet och sköljde ansiktet i kallt vatten och sen satte upp mitt blonda hår i en slarvig tofs och gick till sovrummet och satte på mig kläderna jag hade på mig igår och sen gick till hallen och knöt på mig mina vita converse. Jag tog bilnycklarna och lägenhetsnycklarna och låste försiktigt upp dörren så att jag inte skulle väcka Niall och sen låste den utifrån sen också. Jag öppnade porten och möttes av ett antal paparazzi fotografer. Åh nej, jag orkade inte med deras kommentarer och frågor om allt.
”Har Niall kommit hem?”
”har Harry flyttat ut ur byggnaden?” hela tiden. Jag ignorerade och gick fort till bilen och satte mig i den och de stannade vid porten. Men det roligaste av allt var att Niall låg och sov, Zayn var hos Perrie så han var inte i byggnaden. Louis var och hämtade Eleanor och sen skulle de åka hem till hennes mamma och sen ner till wemberly stadium för att kolla på fotboll och Harry bodde inte ens här inne längre. Jag tyckte det var väldigt roligt. Jag körde iväg till närmaste mat affär och gick in och tog en varukorg och plockade ner smör, mjölk, bröd, ägg, bacon, juice och lite allt möjligt innan jag betalade och åkte därifrån igen.
När jag stannade bilen på parkeringen stod fotograferna fortfarande kvar och jag hade varit borta i en halv timma ungefär. Jag gick med snabba steg och använde nyckeln till porten istället för koden så de inte skulle ta sig in på någon sätt. Jag tog trapporna upp till Nialls lägenhet och låste upp ytterdörren och trampade av mig skorna och sen gick till köket och ställde ifrån mig kassen med mat. Jag gick in till sovrummet för att kolla om Niall fortfarande sov, vilket han gjorde. Hans djupa andetag var de gulligast jag någonsin hört och hans ansikte som låg pressat mot kudden var också otroligt gulligt. Jag stängde dörren om honom och sen gick tillbaka ut till köket och ställde in allt i kylskåpet och sen tog fram ägget och baconen för att steka det.
Jag hade precis stekt klart allt när min telefon vibrerade på bänken ett sms från pappa.
From: dady
Hey, Michelle and Olivia are here. Mum missing Nialler, bring him over. And Olivia is a fan you know
Michelle är alltså min pappas lillasyster och Olivia är hennes dotter på 8 år. En av de sötaste ungar jag träffat på. Har varit barnvakt åt henne flera gånger när Michelle och hennes man Toby velat göra något. Men nu hade de skaffat en barnvakt som de hade anlitat på heltid nu när hon börjat jobba. Jag knappade snabbt in ett svar till honom.
To: dady
Haha, sounds great. He have to wake up first..
Skrev jag och sen ställde fram allt på köksbordet för att sen gå in och väcka Niall som förmodligen skulle vara otroligt jetlagged idag. Jag öppnade försiktigt dörren och den kunde inte låta bli att knarra lite. Jag kröp upp på alla fyra bredvid honom i sängen och satte mig med ett ben på varsin sida av honom eftersom han hade lagt sig på rygg istället. Jag tog min telefon och kunde inte låta bli att knäppa ett kort på honom, han var otroligt söt när han sov. Jag tror inte att han märkte av min vikt något eftersom han inte rörde sig överhuvudtaget, men de flesta visste hur svårväckt han var. Telefonen lade jag lite längre bort på madrassen och sen böjde mig ned och pussade han i pannan och sen ner på käkbenet och sen på läpparna och på halsen och det var då han reagerade han ryckte till lite och då pussade jag honom på näsan och då vaknade han till och tittade på mig med springor till ögon och han tog sina armar runt mina höfter och sen drog ned mig bredvid honom i sängen och han lade sig på sidan så mitt ben hamnade under honom.
”älskling, jag har gjort frukost” sa jag och hans grepp lossade inte om mig och han lade mig med mitt andra ben över honom och drog in han i en kram och jag kände hans läppar mot min bröstkorg som inte doldes av den stickade tröjan.
”har du?” sa han i en raspig morgonröst.
”ja, ägg och bacon” sa jag och han lossade greppet lite om mig och kollade in i mina ögon med hans trötta ögon som inte riktigt var helt öppna än. Och tryckte sina läppar mot mina helt oförberett och sen sken upp i ett stort leende.
”jag älskar dig!” sa han och jag sken upp i ett stort leende och sen länkade mina läppar med hans och sen reste han sig upp ur sängen vilket jag också gjorde och när jag gick förbi honom så greppade han tag i min höft och sen kysste mig igen och sa.
”du är väldigt söt i stora tröjor, det får dig att se mindre ut än vad du redan är” sa han och jag skrattade in i kyssen han var på väg att ge mig och sen vände jag mig om och kände en handflata snärta till på min rumpa. Jag vände mig om i dörrhålet och sa.
”ska du ha frukost eller?” han log men hörde sarkasmen i min röst och putade med underläppen och sa.
”förlåt” sa han och sen sprang emot mig precis när han tagit på sig en tröja och fångade upp mig och jag klängde fast mina ben runt hans höfter. Han kysste mig och sen släppte ner mig för att kunna sätta sig på köksstolen. Jag gick runt bordet och sen satte mig mitt emot honom och började dricka ur kaffe koppen vilket han också gjorde. Han log stort och tittade på mig.
”du är världens bästa flickvän” sa han och jag log stort och sen tog han upp sin telefon och sen svarade jag.
”jag vet!” sa jag och log och han skrattade och sen knäppte ett kort på frukosten och sen åt av den samtidigt som han knappade in något på telefonen och när han lade ifrån sig den så vibrerade min telefon och jag såg att han nämnt mig i en tweet och sen en bild.
”mamma saknar dig” sa jag och han tittade upp och log sitt ur fåniga leende och sa.
”vi åker till dig när vi käkat! Snäälllaaaa” sa han och jag skrattade och puttade ifrån mig talriken lite och sen lyfte upp mitt ben till magen och tog min kaffe kopp och drack några klunkar ur den. Jag svarade på hans fråga nu och sa.
”ja, jag har redan pratat med pappa och sagt att du följer med hem. Och min faster och hennes dotter är hos oss över dagen. Hennes dotter är ett fan, var beredd att bli på hoppad” sa jag och han skrattade och sa.
”jag är van, tro mig” sa han och skrattade och sen ställde ifrån sig allt på diskbänken och jag reste mig upp för att hjälpa honom samtidigt lägenhetsdörren rycktes upp. Jag hoppade till och sen hörde Louis höga röst eka genom lägenheten.
”HALLÅ?” hörde jag hans röst skrika och då kom jag på att han måsta ha Eleanor med sig. Jag sprang ut ur köket och in i hallen och Louis fångade upp mig i en kram först och jag skrattade och sen kastade han mig över axeln och sa.
”trodde att det var mig du skulle hälsa på först, men då vet jag” sa han och jag skrattade och slog han med handflatorna på rumpan och sa.
”Louis släpp ner mig” sa jag och han höll sitt poker face och sa.
”aldrig, vem är din favorit i One Direction?” frågade han och jag stannade upp och bara för att retas så sa jag.
”Niall vem tror du?” jag hörde Niall och Eleanor skratta och jag försökte häva mig upp men varje gång jag var när på att va uppe så lyfte han mina ben så att min överkropp åkte framåt alltså. Jag skrek och sa.
”Men Louis släpp ner mig!” skrek jag och han skrattade bara högre och högre och han skulle gå till köket och nästan gölmde bort att han hade mig på axeln och hoppade iväg och halkade så jag åkte in i väggen jag hörde Niall skratta som ett fån och det gjorde Louis och Eleanor också. Jag reste mig upp med hjälp från Eleanor och sen omfamnade hon mig i en kram och sen log stort mot mig.
”är allt bra?” frågade hon när Niall omfamnade mig från sidan och pussade mig på tinningen. Hon log och jag svarade.
”allt är jätte bra, med dig då?” frågade jag och hon nickade.
”jätte bra, vi tänkte bara säga hej vi ska på fotboll” sa hon och jag nickade och log och Niall sa.
”vad trevligt” sa han och skrattade lite och sen tryckte sina läppar mot min tinning.
”nornor, vi behöver gå nu” sa han och jag skrattade åt smeknamnet han hade på henne som var lite annorlunda. Hon nickade och sen så vinkade dom innan de gick ut ur lägenheten igen.
”ska du duscha innan vi åker?” frågade jag och han nickade och då sa jag.
”men gå och gör det då” sa jag och han snurrade runt mig och jag la händerna på hans bröst drog lite i tröjan.
”vill du följa med? För att spara vatten och så?” frågade han och jag skrattade åt den dåliga repliken han just sagt. Han skrattade också och sen drog jag med mig honom in till badrummet.
”Hallå!” skrek jag när vi kom innanför dörren hemma hos mig och sen kom mamma och pappa ut i hallen medans vi tog av oss skorna. Jag hade satt mig ner och höjt foten till Nialls knä så han knöt upp rosetterna på mina skor. Han hjälpte mig upp och sen vände sig mot mamma och pappa. Han tog i hand med pappa och pappa sa.
”hallå, är allt bra? Har allt gått bra för er?” frågade han och Niall nickade och log och svarade vänligt.
”hej, allt är bra. Ja, det har det. Fansen har varit helt hysteriska, det är helt sjukt” sa han och pappa skrattade och nickade och sen gav han mamma en snabb kram och hon sa.
”hej gubben, vad skönt att allt varit bra. Kom in” sa hon och jag log och rodnade lite, det var min mamma i ett nöt skal. Hon kallade alla för gubben, gumman och vännen även hjärtat hade kommit in på vissa ställen. Vi gick in till vardags rummet och där satt Michelle och Olivia. Olivia kastade sig upp ur soffan och sprang på sina taniga ben till mig så fort hon kunde och henne blonda lockar studsade på hennes rygg. Jag fångade upp henne och hon kramade mig länge tills hon fick syn på Niall så tittade hon på mig och hennes ögon vart stora som pingis bollar och Niall sa.
”hej” sa han och log stort. Och mitt hjärta smällte, jag satte ner Olivia på golvet och sen satte sig Niall ner på huk och sträckte fram sin hand för att hälsa på henne. Så länge gick jag och hälsade på min faster och hon sa.
”undra hur det där kommer gå innan hon börjar skrika honom rakt upp i ansiktet” sa hon och jag skrattade och sen drog med mig henne upp ur soffan och vi satte oss på kanten och tittade på Niall och Olivia.
”vad heter du då sötnos?” sa han och sen hörde jag Olivias röst otydligt säga.
”Olivia” sa hon och sen såg jag hur hon lade sina armar om hans hals och han om hennes lilla midja. Mitt hjärta smälte ännu en gång och jag log stort och se sprang hon till mig och hoppade upp i mitt knä. Och gömde sitt huvud i kurvan mellan min axel och hals.
Någon timme hade gått och Olivia hade börjat prata massor med Niall och även Harry som kommit förbi eftersom han hade haft väldigt tråkigt. Harry hade också fått prata med Olivia och han tillslut börjat prata med dom. Niall och Harry var helt underbara med barn, jag visste att Harry älskade barn och det syntes verkligen. En dag hoppades jag på att få en Niall junior som sprang runt fötterna, men jag hade varit så dum att tacka nej till att flytta ihop med honom. Ibland kan jag själv undra vad jag tänker med. Men jag var inte redo ,men när han väl flyttade in i huset kanske jag var det. Vi hade ju trotsallt varit ett par i snart ett halv år. Vilket kändes helt sjukt.
”när ska ni vara i arenan i morgon?” frågade jag och Harry tittade upp från sin telefon och sa.
”Soundcheck vid klockan två” sa Harry och jag nickade och det betydde att de skulle vara där lite tidigare. Så kanske vid halv två skulle de vara i arenan i morgon. Niall hade bett mig följa med vilket jag gärna ville för vi skulle gå och se sista delen av fältävlan som var hoppning i morgon efter soundcheck och innan avslutningen. Vilket skulle bli hur kul som helt, men jag tyckte även det var lite pirrigt eftersom jag skulle bli presenterad för hela deras crew. Stylister, röstcoacher, vakter alla. Vilket kändes lite konstigt men ändå bra på något sätt. Var de lika lättsamma som killarna var det ju bara bättre!
”ser ut som om hon börjar bli trött” sa Michelle efter hon avslutat ett samtal över telefon med sin man Toby. Olivia satt på golvet och småskrattade till Harry som gjorde roliga miner åt henne och sen kittlade henne. Niall flyttade sig tvärs över golvet till mig som satt på soffkanten. Han lutade sig mot grunden på soffan och huvudet på soffan lutat bakåt. Jag böjde mig fram och pussade han så det blev en upp och ned puss. Sen drog jag mina fingrar igenom hans hår och det var lent men ändå lite kladdigt från vaxet.
Alla hade åkt hem förutom Harry och vi satt i soffan och kollade på en film jag låg med huvudet i Nialls knä och Harry med huvudet i mitt knä och där låg jag och pillade i hans lockar och Niall tryckte sina läppar mot mina flera gånger vilket inte gjorde något alls. Konstigt nog blev han aldrig svartsjuk eller avundsjuk när jag hittade på något med Harry eller låg och pillade han i håret som jag gjorde nu. Och helt plötsligt bröt Niall tystnaden mellan oss och sa.
”Gabbie, jag behöver berätta något för dig” sa han och hela jag frös. Harry satte sig lugnt upp som om han visste att det skulle komma något ur Nialls mun förr eller senare.
nu så! ska verkligen skriva mycket nu och göra massa tidinställda för jag är inte enns i sverige nästa vecka :( men jag ska skriva på! jag lovar!
The Moment - Kapitel 60
”Niall!” och då skrattade jag och sprang och gömde mig i sovrummet. Jag undrar vad dom som bodde under oss trodde att vi gjorde här uppe.
Nialls Perspektiv.
Jag och Harry hade precis avslutat en intervju för The Bert Show. En riktigt rolig intervju måste jag säga, men inte roligare än Chatty man, det kommer alltid vara den roligaste intervjun jag varit på. Jag fiskade upp min telefon ur fickan och såg att Gabbie eller Gabbsie som hon hette i min telefon hade svarat på mitt sms som jag skickade igår.
From: Gabbsie
Hi Niall, you should have called! I miss your voice, please call me when you see this. I try to answer cause Im at work xx Love you
Jag log åt smset och visste att jag inte hann ringa nu för vi skulle iväg på en till intervju men sen skulle vi åka bil till stället vi spelade in musik videon i och då han jag ringa i bilen. Men för att det inte skulle verka som om jag ignorerade henne så svarade jag på mitt sms.
To: Gabbsie
Babe! I can’t call right now cause im doing a interview in 10 so i call you in 30 minutes, I love you more than most!
Svarade jag och sen sprang iväg till de andra killarna och petade ner telefonen i min ficka.
Gabbies Perspektiv.
Jag hade hand om kassan idag och tog emot alla barn, ungdomar och vuxna som handlade på Forever 21 med ett stort leende och skannade in deras varor och lade ner dem i plastpåsar. Samma sak med varje kund. Visst kunde det bli lite långtråkigt men jag älskade att träffa nya människor. Speciellt om de var trevliga. Annars kände jag att det kunde kvitta. Nästa person i kön var en mörkhårig kille som jag tyckte att jag kände igen men jag kunde inte sätta på plats. Han hade mörkt hår och isblåa ögon han var längre än mig men inte jätte mycket längre och såg ut att vara i min brors ålder. Jag log och sa hur mycket han skulle betala och när han tittade upp efter han betalat och tog emot påsen så sa han.
”Gabbie?” jag kollade konstigt på honom och sen kom jag på, den roliga Liverpool dialekten. Då kom jag ihåg honom. Det är en av Matthews barndomskompisar Ted, dom umgicks inte längre men de var hur tajta som helst när de var små.
”Ted?” sa jag och kollade och det stod inte någon efter honom i kön vilket gjorde att jag kunde fråga hur det var med honom. Han nickade och sen sa jag.
”hur är det med dig? Hur mår familjen?” frågade jag och han log stort och sa.
”det är bara bra, med både mig och dom. Hur är det med er?” sa han och jag log glatt och mindes att han haft en liten förälskelse på Sarah när han var sisådär 7-8 år kanske. Och det var ungefär då de slutade umgås. Eller de kanske var lite äldre. Sarah levde i alla fall när de slutade umgås.
”det är bara bra, jag är glad och det är väll resten av familjen också” sa jag och log mot honom och så frågade han.
”hur mår Sarah då?” det högg i hjärtat på mig. Han visste inte, hur skulle jag säga det här nu då? Jag frös till för några sekunder och leendet på mina läppar suddades ut några sekunder vilket inte hans gjorde.
”ehm.. uhm, Sarah, ho- hon dog för två år sedan” sa jag och bet ihop. Hans leende försvann och jag såg hur ledsen han blev. Jag tittade på honom och han sa tyst.
”oj, Gabbie… förlåt, ja-jag visste inte. Jag beklagar sorgen” sa han och jag nickade och sen bytte han tvärt samtals ämne för att det inte skulle hållas en pinsam tystnad.
”så jag hörde att du dejtar irländaren från One Direction” sa han och jag log och kände hur mina kinder blev lite rödare när jag nickade och jag kände även fjärilar som flög runt i min mage.
”ja, det gör jag… och Matthew har fortfarande Tanja” sa jag och han log och nickade. Det var något mirakel som skedde i deras förhållande hur fel de än kunde göra så förlät de alltid varandra. Alltid, och det kanske var det som menades med sann kärlek.
”men du då Ted, har du hittat någon än?” frågade jag och han nickade och vred huvudet mot provrummet. Där det stod en blond tjej, väldigt liten. Blond och härifrån såg jag att hon hade stora bruna ögon och sen vände jag huvudet tillbaka till honom.
”är det hon?” frågade jag och han nickade.
”Stacy, hon bara kom in i mitt liv och det känns som om hon är här för att stanna” sa han och jag kände hur jag vet att jag har känt samma känsla.
”vad gulligt, ungefär så jag känner med Niall. Men man vet ju aldrig, han är i USA just nu för att spela in saker till deras nya album. Han ska vara bort i två månader, ingen vet ju vad som händer efter det” sa jag och han nickade.
”jo, fast ibland kan ju avstånd vara bra också” sa han och jag tog verkligen in vad han sa och det kanske var sant. Eller det låg ju någonting idet i alla fall. Sen tittade han på sin flickvän som var på väg ut ur affären och han sa.
”Gabbie det var trevlig att träffa dig, du få hälsa hem. Ta hand om dig” sa han och jag nickade och sa.
”detsamma” sa jag och sen ställde mig i kassan och såg en kunde komma mot mig och jag tog emot hennes skjorta hon skulle köpa och larmade av den och scannade in den och sen la den i en påse och sa att hon skulle ha en trevlig dag. Jag tog upp min telefon ur bakfickan och såg att Niall hade svarat på mitt sms.
From: Nialler
Babe! I can’t call right now cause im doing a interview in 10 so i call you in 30 minutes, I love you more than most!
Jag log åt smset och tittade på klockan och såg att det var snart en halvtimme sedan han skickat smset och eftersom klockan var fem på eftermiddagen här så var klockan nio på morgonen där. Han var uppe med tuppen. Jag bad om att få en kvarts rast till butikschefen Amanda och hon nickade och jag gick till fika rummet och tog en kopp kaffe ur kaffemaskinen och satte mig vid ett utav borden och i samma sekund som jag satte mig ner så ringde telefonen. Såklart var det Niall som ringde.
Vi hade ett gullit samtal tills det var dags för mig att jobba sista timmen och han sa.
”jesus, jag saknar dig så mycket princess” sa han och jag rodnande lite vilken tur att han inte kunde se det.
”bara två veckor kvar, vill du att jag är på flygplatsen när ni kommer?” frågade jag och han skrattade och sen sa.
”mer än gärna” sa han och jag log stort och önskade han kunde se det.
”jag måste gå tillbaka och jobba nu, jag älskar dig vi ses snart” sa jag och suckade. Och han var snabb på att svara.
”jag älskar dig mer än allt" sa han och sen lät jag vårat samtal avbrytas.
Två veckor hade gått snabbt och jag stod på flygplatsen för att ta emot Niall och resten av One Direction. Jag hade fått ett trist besked om att Danielle och Liam hade gjort slut och att jag helst inte skulle nämna det för Liam eller Dani för att båda var otroligt ledsna. Den här gången fick jag stå helt själv eftersom Eleanor inte kommer förens i morgon med tåget från Manchester och ja Dani och Liam har gjort slut. Jag stod i vänthallen och nu var det knappt några fans eftersom de inte visste att det skulle komma tillbaka till London. Jag kunde skymta Pauls ansikte lång borta och jag reste mig fort upp från bänken jag satt på och stod där och väntade på att min blonda pojkväns huvud skulle sticka fram. Den första jag såg var Louis och han sken upp i ett leende och jag log stort tillbaka innan jag hörde honom skrika.
”GABBIE!” skrek han högt, typiskt Louis jag har aldrig i hela mitt liv träffat en 20 åring som är så högljud. Han sprang snabbt mot mig och fångade upp mig i en kram. Jag kramade om honom och sen såg tre killar till komma springandes mot mig och nu stod Zayn, Liam, Harry och Louis och kramade om mig. Jag skrattade och sen när de väl släppte mig så sa jag.
”hej killar” sa jag och dom log stort och sen vände jag mig om och såg att Niall stod en bit bort jag tittade på honom och han började gå mot mig och öppnade sina armar och jag sprang och kastade mig i hans famn. Jag kände hur tårarna kom och han hade mig i ett stadigt grepp och det var som om jag aldrig någonsin velat släppa honom. Han lossade greppet om mig för att kunna titta in i mina blåa ögon och jag i hanns. Jag tittade länge och ingen sa någonting. Tillslut så greppade han mitt ansikte i hans händer och förde det närmare hans och våra läppar kraschade in i varandras. Jag kände smaken av hans läppar som smakade redbull, vilket inte var en ovana. Hans läppar var vid mina länge och sen hörde jag Zayn säga.
”jag är otroligt ledsen att vi måste avbryta erat ur gulliga återseende men vi behöver liksom röra på oss” sa han och jag skrattade och sen kysste Nialls läppar en gång till och torkade bort lyckotårarna som runnit ner för mina kinder. Och flätade hans fingrar med mina.
”hej förresten” sa jag och rättade till den väldigt stora stickade tröjan jag hade på mig med handen som var ledig.
”hej, mår du bra princess?” frågade han som den rätt så överbeskyddande pojkvännen han är.
”jag mår bra nu, nästan för bra” sa jag och han skrattade och sen öppnades dörrarna ut till parkeringsplatsen. Det kanske inte var så konstigt heller eftersom klockan var två på natten. Jag kände Nialls tumme strykas över min och kände hur bra min lilla hand passade i hans stora. Killarna hoppade in i mini bussen alla förutom Niall som skulle med hem till mig. Jag kramade om killarna och sa till Harry.
”Harry, varför ser du så glad ut?” frågade jag och han rodnade lite och alla killarna tittade på Harry och jag såg att Louis var på väg att säga någonting och Harry höjde ett finger och sa.
”nej, Louis tyst” sa han i en högre ton. Louis bröt ut i ett asgarv och sa något som var omöjligt att höra. Zayn och Niall bytte blickar och jag visste att Harry dolde något och jag skulle få reda på vad. Jag kramade alla igen och sa.
”det var kul att träffa er, saknat er och era konstiga sätt att bete er jätte mycket. Vi ses i morgon” sa jag och de nickade och sen hoppade in i minibussen. Och Niall vände sig mot mig och ställde ner sin väska och tog mitt ansikte i hans händer och kysste mig om och om igen. Jag började skaka av att jag frös och han märkte det på en gång. Det kanske inte var så konstigt att jag heller frös, vi stod ute klockan två på natten i augusti. Och jag hade bara tights och en stort stickad tröja på mig och ett par låga converse.
”fryser du?” frågade han och jag nickade långsamt och sen täckte han mig med sina armar och pussade mig på huvudet.
”vad har hänt med dig medans vi varit borta? Har du tappat rösten?” frågade han och jag skrattade och skakade på huvudet.
”nej, jag har inga ord just nu bara” sa jag och han log och sen la sina armar runt min midja och gosade in sitt huvud i kurvan på min hals. Han tryckte sina läppar mot den tunna huden där och sen lät sitt huvud ligga kvar där och jag lät mina händer vandra upp till hans nacke och kramade honom tillbaka.
”ska vi åka? Jag fryser” sa jag och han släppte taget om mig och nickade och sen flätade han sina fingrar med mina och vi gick till bilen. Han lade in sina väskor i bagageluckan och sen satte sig på passagerarsidan eftersom jag tog åt mig äran att köra eftersom han var otroligt trött. Vilket jag kunde förstå.
”tack för att du kom och hämtade upp mig” sa han och jag tittade på honom och sen lade han sin hand på mitt lår och jag log och sa.
”det var så lite, bara för att jag är en fantastiks flickvän som kör dig så tycker jag att vi ska åka hem till dig istället” sa jag och sen fortsatte.
”eftersom jag kör så bestämmer jag vart vi ska åka” sa jag och han skrattade.
”men snäälla, din säng är mycket skönare” sa han och jag stannade i korsningen där vi var tvungna att bestämma oss vart vi skulle.
”din är större” sa jag och hörde hur han skrattade och sen klämde till på mitt lår så jag hoppade till. Det var en av punkterna jag var otroligt kittlig på. Jag skrattade till och sen sa han.
”visst vi åker till mig, men då sover vi hos dig i morgon” sa han och jag skrattade åt hans envishet och sen nickade och åkte rakt istället för att svänga till höger som vi skulle gjort om vi åkte hem till mig. Vi hade radion på låg ljudnivå och jag såg hur trött Niall var. Eftersom hans bil var automat så behövde jag inte växla så jag tog hans hand som låg på mitt lår och flätade hans fingrar med mina.
”jag har saknat dig så mycket” sa han och jag log och kysste baksidan av hans hand.
”och jag dig” sa jag och sen lade ner hans hand i mitt knä igen.
Niall och jag låg i sängen jag hade hans ben intrasslade i hans och hans armar var runt mig och hans fingrar strök mig långsamt över ryggen innanför tshirten jag hade på mig. Jag tryckte mina läppar mot hans nakna varma bröst och sen la min ena arm runt honom och lade mig närmare honom.
”så hur var USA” frågade jag och han svarade sömnigt.
”jätte varmt, jag får inte dricka öl, trevliga personer på skivbolaget och väldigt roliga stunder medans vi spelade in den första delen av musikvideon” sa han och jag tittade upp mot honom och log och han tittade ner på mig och log stort och gud vad jag saknat hans leende. De svagt krokiga tänder och tandställningen som prydde dom. Det var bara så otroligt gulligt.
”vad bra, vad heter låten?” frågade jag och han svarade.
” Live While We’re Young” svarade han och jag nickade och sen sa.
”vill du sova?” han nickade och sen drog mig ännu närmare honom om det ens var möjligt och jag kände hans stora varma kropp mot min kalla lilla och sen hörde jag hans mörka irländska accent säga.
”du vet att jag älskar dig princess oavsett vad. Sov gott, jag älskar dig” sa han trött och jag hörde hans andetag bli tyngre och tyngre och innan dom blev allt för tunga sa jag.
”jag älskar dig något otroligt Niall James Horan” sa jag och jag kunnde känna hur han log och sen fick jag hans läppar tryckte mot min panna igen.
sådär ja, då har jag skrivit 60 kapitel på The Moment. Det känns okej, det börjar närma sig att vi får hoppa fram en bit i åren och månaderna i noveller och sen få detta till ett bra slut. Bättre än början i alla fall :) hope you all liked it!
The Moment - Kapitel 59
Tidigare:
”jag är så trött, och tack förresten” sa hon innan hon hoppade in i Nialls stora svarta bil. Jag hoppade in på förarsidan och sen körde sakta ut från parkeringen.
”ska du hem?” frågade jag och tittade på henne. Hon såg hur trött som helst ut och jag förstod att hon nästan bara ville hem.
”japp, om det är okej. Är sjukt trött” sa hon och jag nickade och log mot henne och svängde höger i korsningen mot hennes område. Det tog ungefär en kvart så låg jag hemma i soffan och hade slumrat till otroligt skönt jag hade en riktigt konstig dröm som gjorde at jag vaknade till med ett ryck och sen föll mina ögonlock ihop och jag somnade på soffan för resten av kvällen.
Nialls Perspektiv.
Jag stack ut huvudet genom hotellfönstret och vinkade och hörde fansen skrika. Jag log ner mot dom och vinkade med båda händerna åt dom. Harry kom till fönstret och öppnade andra halvan av det och stack ut huvudet och det fick fansen att skrika ännu mer. Han vinkade sen tittade på mig och log stort. Det fick mig och tänka på hur bra mitt liv egentligen var, att jag inte ska klaga. Som jag visste att jag gjorde för mycket. För jag har en planerad världsturné med mina fyra bästa kompisar och en flickvän som betyder mer än allt i hela världen för mig. Jag lade mina tankar på Gabbie och kände ur leendet på mina läppar försvann. Det hade gått nästan två veckor sen jag lämnade London och nu om jag hade haft ett normalt liv, fast om jag hade det utan alla fans och sånt då hade jag aldrig träffat Gabbie och då hade jag inte kunnat göra det jag ville göra. Allt jag ville vara att ta en klassisk Gabbie och Niall kväll. Massa godis och en bra film. Som aldrig vi skulle veta vad den handlade om eftersom vi somnar oftast. Typical.
Jag såg hur Harry stängde fönstret och det gjorde jag också och då avstod allt skrik. Fönstren var imponerat ljudisolerade, vi kunde inte höra ett enda skrik genom fönstren. Vilket var riktigt skönt ibland kunde de ekande skriken i öronen bli för mycket. Men jag kunde inte undvika det, mina tankar gled tillbaka till Gabbie, jag tog upp min telefon från fickan och tittade på klockan hon var fem på kvällen här och då var hon alltså det är 8 timmar framåt till London då är klockan ett på natten där. Jag kunde inte ringa eftersom jag visste att hon sov, hon jobbade nu och skulle säkert upp tidigt i morgon. Men jag kunde alltid skicka ett sms, som hon skulle vakna upp till i morgon bitti.
To: Gabbsie
Hi princess, I didn’t want to call you right now cause I didn’t know if you were sleeping. But I just wanted to tell you how much I miss u. See you in two weeks princess. I Love u xx
Jag tryckte på skicka och meddelandet skickades iväg rätt så fort och sen så lade jag ner telefonen i byxfickan igen. Jag tittade på Harry som satt och åt en banan Louis satt med sin telefon antagligen smsade med Eleanor, Zayn var inte på hotellet just nu eftersom hans mamma hade flugit över och dom var nere på hotellresturangen och åt middag. Och Liam spelade pingis med vår trummis Josh. Jag gick iväg och hämtade min gitarr jag ställt i vardagsrummet i hotellrummet och sen gick tillbaka och satte mig på sängen och började plinka på den. Sen ploppade det upp i huvudet på mig, en melodi. Jag sprang och hämtade ett block och en penna och sen skrev ner ackorden och plock kompet. Jag nynnade och sen skrev ner första raden på texten med. ’Your hand fits in mine like it’s made just for me’ började jag och sen sjöng den och plinkade på gitarrsträngarna igen. Harry tittade upp på mig och skakade på huvudet och sa.
”du är som en låtskrivar maskin” sa han och skrattade och slängde sitt bananskal i papperskorgen. Jag skrattade lite åt hans kommentar innan jag tog upp min telefon och skickade iväg ett sms till Ed Sheeran eftersom han är proffs på kärlekslåtar och jag visste att jag skulle behöva hans hjälp.
To: Ed Sheeran
Hi buddy, need your help with a song. Are you in the states? Harry told me :)
Jag lade ifrån mig gitarren och skrev lite på texten. Jag skrev till lite på det jag precis skrivit. ’but bear this in mind it was meant to be’ lade jag till och sen lade ifrån mig blocket och tog upp min telefon som låg i fickan. Och såg att Ed redan hade svarat.
From: Ed Sheeran
Hola Nialler! You do? Working with Fiona right now, maybe she’s a little bit help? Yeah I am, when do you have studio time?”
Skrev han och tänkte efter en stund och sen frågade någon i rummet när vi hade tid att spela in och vara i studion. För hela dagen idag så hade vi spelat in delar av en musikvideo som släpps den 20 september.
”när ska vi vara i studion?” frågade jag och Liam som alltid hade koll på allt fångade pingisbollen och svarade på min fråga.
”på onsdag” sa han innan han servade iväg bollen igen. Jag nickade och sen tittade ner i min telefon igen och tänkte skriva om två dagar eftersom det var söndag men jag skrev istället.
To: Ed Sheeran
On Wednesday we are in the studio the whole day
Skrev jag tillbaka och sen lade telefonen på laddning och sen sträckte mig efter en banan på bordet några meter från sängen. Till skillnad från Harry så öppnade jag bananen från rätt håll och sen började äta av den.
”jag är hungrig” sa jag när jag kastat bananskalet i papperskorgen. Liam och Josh hade slutat spela pingis och Louis och Harry satt fortfarande med ansikten i telefonen. Josh tittade på mig och sen sa han.
”jag med, pizza?” frågade han och jag nickade och sen reste mig upp ur sängen och rättade till mina trekvarts långa mjukisbyxor.
”någon som hänger med?” frågade jag och Louis nickade och reste sig upp och de andra skakade på huvudet. Vi ringde upp Paul på vägen och han mötte upp oss i hotellobbyn. För att hjälpa oss ut från kaoset som var utanför hotellet. Fansen var många och skriken ekade så fort dom såg oss genom fönstren i lobbyn. Jag vinkade ut mot fönstret och då ökade skriken ännu mer. Paul och två killar till kom gåendes ner till lobbyn och då kom de först fram och hälsade på oss och sen sa Paul.
”gå bara rakt fram till bilen nu” sa han och jag kände hur mycket jag ville stanna och säga hej till fansen. Men att det nog inte skulle funka för dom var många. Riktigt många.
”får vi inte stanna och hälsa på dom?” frågade Louis och jag såg hur Josh såg riktigt osäker ut. Han hade sett mycket konstiga saker genom tiden med One Direction. Paul såg väldigt tveksam ut men han visste hur gärna vi ville hälsa på varenda en av dem.
”snälla” sa jag och sänkte mig lite och knäppte händerna och gjorde en valp min. Han himlade med ögonen och sen så sa han.
”okej då, men inte alla” sa han och jag log stort och eftersom Josh inte riktigt var bekväm med alla skrikande fans så följde han med en av de andra killarna som skulle hämta bilen. Jag och Louis, Paul och en av de andra killarna som hette Andrew. Vi gick ut ur entrén och då ökade skriken mer och mer. Jag gick fram till den första som stod nästan närmast och hon bad om en bild och jag tog hennes telefon och bytte den till framåt kameran och klickade på att ta en bild. Samma sak gjorde jag med ungefär tio personer till och sen sa Paul rätt så högt.
”Louis Niall, vi måste åka nu” sa han och vi nickade och jag skrev klart autografen jag höll på att skriva. Tjejen tackade mig och jag log stort mot henne och sen gick till våran svarta minibuss som vi alltid åkte runt i om vi inte envisades med att hyra en egen bil. Jag och Louis hoppade in i minibussen där Josh redan satt och han log när hon såg att vi hoppade in och sen stängde vi dörrarna och uteslöt alla skrik. Förhoppningsvis skulle en del gått hem när vi kommit tillbaka. Jag hade inget emot att de var där, det var underbart att se att dom väntade på just mig. Men att dom stod är och inte gick någonstans för dom inte vill förlora sin plats. Några utav dom hade kanske inte ätit på hela dagen. Det vet ju inte jag.
”eyy, Niall vad tänker du på?” frågade Louis och jag vände huvudet mot honom och ryckte på axlarna. Och sen skakade på huvudet och sen sa.
”inget speciellt” sa jag men jag ljög. Jag tror att de andra killarna har börjat märka att jag inte var som vanligt. Men det kanske inte var så konstigt heller. Allt jag ville var att ha Gabbie bredvid mig. Det var allt jag ville. Och hur mycket jag än försökte vara glad och skrattig och som jag brukar, det gick bara inte.
”du oroar dig över något, vi märker det Niall vet du” sa han och Josh nickade för att visa att han höll med. Jag skakade på huvudet och sen suckade bara och Louis fortsatte för jag visste att han inte var sig själv första gången han åkte ifrån Eleanor.
”du oroar dig över att något ska hända Gabbie, eller hur?” frågade han och jag nickade och sen sa jag.
”ja, vad som helst kan ju hända. Precis vad som helst och då är inte jag där att kunna dra upp henne från botten och det bara känns så konstigt att inte ha henne bredvid mig när jag somnar eller vaknar upp bredvid henne eller se henne varje dag. Alltså det är inte samma sak som att ha ett facetime samtal eller skype. Jag saknar henne bara, otroligt mycket” sa jag och sen tittade jag bara ner i marken hyfsat rädd för att titta på någon av dem. Jag tittade bara ner i marken och kände hur jag bara ville att någon utav dem skulle säga något.
”wow” var allt jag hörde Josh säga och jag tittade upp och log och fnös samtidigt. Sen la Louis en hand på min axel och skakade på den och sa sen.
”vi vet hur mycket du älskar henne Niall. Ska jag vara ärlig så saknar jag henne också, hon är lite som dig fast tjej. Men jag förstår att du saknar henne mest och jag kan försäkra att hon saknar dig, för varken Eleanor, Perrie eller Danielle har någonsin gråtit så mycket när de lämnat oss på flygplatsen” sa han och då släpptes som en bomb från mig över att de inte tyckte att jag var töntig eller konstig för jag visste mycket väl att jag hade riktigt svårt att visa mina känslor ibland.
”jag vet, det är en diamant” sa jag och de log samtidigt dom Andrew stannade bilen och sa att vi kunde kliva ur. Paul följde med höll sig på avstånd med de andra och vi skulle ringa ifall vi behövde honom. Vi gick ner och hamnade längs en gata och såg Pizza hut skylten lysa i vita och röda färger.
”Pizza hut?” frågade jag och de andra två nickade innan vi gick mot ingången. Vi beställde våran pizza och sen tog dricka och satte oss vid ett bord som inte var så nära fönstret för så lite folk som möjligt skulle få reda på att vi var där inne. Det gick ungefär en kvart innan dom kom ut med pizzorna till oss och jag tittade på min vesuvio och kände hut hjärtat kunde ploppa ut ur mitt bröst för herregud vad gott med pizza. Jag började äta av pizzan och njöt av varje tugga.
”kan vi bara gå in här? Jag vill ha godis” sa Josh när vi passerade 7 eleven. Vi backade några steg och sen gjorde entré på 7 eleven. Josh plockade ihop en påse godis och det slutade med att jag också gjorde det och sen sa till Josh.
”kan inte du köpa med ett fyrpack öl åt mig?” frågade jag eftersom Josh var 21 och inte jag. Så jag hade inte åldern inne att dricka här i staterna. Han skrattade och nickade åt mig och gick och hämtade det ut ur kyldisken. Jag betalade och sen väntade på Josh och Louis med min påse i handen och såg när Josh stolt visade upp sin legitimation jag och Louis skrattade åt honom när vi gått ut ur butiken och sen började gå mot minibussen där Paul och Andrew och en till kille jag inte fångat upp namnet på än väntade. Vi hälsade på Paul och jag kände vilket ret humör jag var på och därför så knuffade jag honom i bröstet flera gånger och han himlade med ögonen och sen lyfte mig åt sidan för att sen lyfta på mig på första steget där man gick in i minibussen. Jag lutade mig sen bakåt bara för att vara jobbig och han knuffade sen in mig minibussen och jag satte mig bredvid Louis och pillade Josh som satt framför oss i nacken han ryckte till och sen skrattade jag högt åt honom. Jag tog upp min telefon ur fickan och såg att klockan börjat närma sig 8. Vi hade varit borta i 3 timmar redan, fast det kändes som 5 minuter ungefär. När vi klev in på hotellrummet i alla fall jag och Louis för att Josh hade gått till sitt och vi fem delade på ett stort rum. Harry hade somnat i samma fåtölj som han suttit i när vi gick och jag och Louis bara passerade honom och gick in till vardagsrummet är Zayn hans mamma och Liam satt. Trisha reste sig upp och jag satte ner min kasse vid foten och omfamnade henne. Hon pussade mig på kinden och jag sa.
”Trisha!” sa jag och kramade om henne.
”Niall hur är det?” frågade hon och log när hon släppt mig jag log med tänderna sen sa.
”det är bra, självdå?” frågade jag och såg hur Zayn log stort i bakgrunden och sen såg jag även att en till Zayn liknande figur satt i soffan Waliyha jag log stort och hon reste sig också upp och sen svarade Trisha på min fråga.
”det är bra, när får vi träffa Gabbie då?” frågade hon och jag ryckte på axlarna och sa sen.
”jag vet inte, men ni ska kolla på oss på OS avslutningen va?” frågade jag och hon nickade och jag fortsatte.
”ja då blir det antagligen då” sa jag och log stort innan Louis kramade om Trisha och jag kramade om Waliyha hårt och hon skrattade när jag lyfte henne någon centimeter ovanför marken och sen sa jag.
”hej, hur mår du?” frågade jag och hon log och sa.
”jag mår asbra, dudå?” sa hon glatt och det bara strålade om henne. Hon var en riktigt fin tjej, hon skulle få en bra kille en dag. Om Zayn lät henne, han var väldigt beskyddande precis som Gabbie var över sin lillebror fast det var lite mer åldersskillnad på Zayn och Waliyha.
”toppen” svarade jag och sen satte mig i soffan och drog med mig Waliyha ner i mitt knä. Det var en trettonåring jag alltid skulle behandla som min egen lillasyster. Hon vände sig så hon hade huvudet på min arm och benen i Zayns knä. Louis kastade en flaska öl till mig och sen en kapsylöppnare. Jag öppnade ölen och drack några klunkar ur den och njöt av smaken. Efter några minuter kom Harry ingåendes till rummet och satte sig bredvid Trisha i soffan och lade sig i hennes knä. Zayn himlade med ögonen och sa.
”det är min mamma Harold, försök inte flörta med henne” sa han och Harry fnös till och jag kunde inte låta bli och skratta och sen vred jag huvudet för att titta på Harry som låg på Trishas bröst och höll på att somna igen. Jag reste mig upp ur soffan och gick ut till köket och tog en banan från fruktkorgen och skalade av den sen gick till vardagsrummet och smög fram till Harry som låg med ögonen stängda och jag kunde inte låta bli. Så jag lyfte på sömmen i nacken på hans tröja och la bananen på hans rygg och sen la tröjan över igen och tryckte med handen så att bananen mosades. Harry flög upp ur soffan yrvaket och sen skrek.
”Niall!” och då skrattade jag och sprang och gömde mig i sovrummet. Jag undrar vad dom som bodde under oss trodde att vi gjorde här uppe.
sådär! lite ur Nialls synpunkt. Visst saknar han Gabbie, blir kanske ett kapitel när Ed hjälper dom med låten, kan ni gissa vilken låt det är de skriver? haha, inte så svårt :)
The Moment - Kapitel 58
Niall Horan: Ugh, you don’t know how hard this is. To leave you crying, I feel like an asshole. I miss you so much my angel. I love you to the moon and back a million times!
Tårarna fortsatte strömma ned för mina kinder samtidigt som jag svarade på hans meddelande.
Gabriella Clark: Yeah i know, but we need to go through this together. Don’t think about it that way, you’re the best guy a girl can wish for, Together forever never apart, maybe in distance but never in heart. I love you my prince!
Några dagar hade gått sedan jag hade sagt hejdå till Niall och dessa dagar hade bara varit långa hemma dagar. Jag vill helst inte gå ut men jag visste att på måndag började jag jobba och jag var tvungen. Niall hade ringt mig varje dag hittills och det kändes otroligt bra att höra hans röst men för jävligt att inte ha honom är nära mig. Att få hålla om honom och känna hans läppar mot mina och att bara få ha honom nära.
Min telefon vibrerade och jag såg att någon hade taggat mig i en tweet. Jag öppnade den och läste.
”@GabbieeClark in tears after saying goodbye to boyfriend Niall Horan” och sen en länk till sugarscape. Jag klickade på länken för att läsa det som stod. Jag läste först rubriken som var samma som hon hade skrivit och sen fortsatte det.
”The girlfriend of Niall Horan Gabriella Clark seems not to happy about her boyfriend leaving for America. The couple seemed very happy together on Heathrow airport on Thursday morning. Later we saw Niall Horan member of One Direction leave the vip room with his band mates from One Direction and later on three of four 1D girlfriends leaves the room together holding hands. We saw the girls outside at the parking lot and the girlfriend of Niall Horan had tears streaming down her face, what happened in the vip room? Is the happy couple not that happy as they seem? Or is she going to miss her Irish boy?”
Jag skrattade och sen skrollade ner och såg bilder på mig och Niall när vi lastade in alla väskor och när vi kom in på Heathrow och det fans även bilder på min, Eleanor och Danielle när vi lämnar flygplatsen. Jag screenshotade texten och sen skickade de i ett sms till Niall. Inte så att jag förväntade mig att han skulle svara nu eftersom klockan var natten i LA just nu. Jag lade ifrån mig telefonen på vardagsrums bordet och sen lutade mig tillbaka i soffan och tittade på en film vid namn Flipped. Nästan hela filmen hade redan gått och den var sjukt fin. Riktigt bra film var det. Min telefon vibrerade igen och jag sträckte mig efter den och sen såg ett sms från Ina hade landat i min inkorg.
From Ina:
Hi, can I come over? I bring ice cream
Jag knappade snabbt in ett svar om att hon mer än gärna fick komma.
To: Ina
Hello, yeah… wiie, you know me too well
Jag hade pratat med Ina om hur jobbigt jag tyckte det var på flygplatsen och hon visste alltid hur hon skulle få mig på bättre humör. Glass funkade alltid. Det visste hon, eftersom det var det bästa jag visste så kunde den aldrig göra mig på dåligt humör. Jag gick upp ur soffan och in på toaletten och tittade mig i spegeln. Jag hade inte orkat brytt mig om mitt utseende de fyra senaste dagarna. Såklart jag hade duschat och så, men inte använt smink eller gjort något med håret så det har fått sitta i en knut på huvudet och jag hade haft myskläder på i fyra dagar. Om jag inte varit i stallet och inte hos Ina eller med Danielle. Jag sköljde ansiktet i vattnet och sen släppte ut mitt hår och borstade igenom det innan jag satte upp det i en bulle på huvudet igen. Jag rättade till mitt vita linne och mina rosa mjukisbyxor med trycket pink längst benet. Sen gick jag ut till vardagsrummet igen där jag möter pappa och han tittar på mig och ler och säger.
”är det nya modet med mjukisbyxor eller?” frågade han och jag slog honom löst i magen och sen skrattade jag han svagt och jag sa.
”nej, men jag har inget bättre för mig. Så varför ska jag göra mig i ordning?” frågade jag och han ryckte på axlarna och sa.
”men snälla lilla vännen, du har Nialls bil. Du är 19 år, jag tror du har kompisar som du kan umgås med’’ sa han och jag suckade och sen sa.
”ja, men Cara jobbar, Danielle också, killarna är på turné och Ina har jobbat och hon är faktiskt på väg hit nu” sa jag och han skakade på huvudet och sen pussade mig på pannan och sen gick vidare mot sitt kontor. Jag hämtade filtar och radade upp filmer och sen hörde hur det knakade på dörren och då gick jag mot den och låste upp och sen släppte in Ina som stod utanför.
”hallå där” sa hon och log stort när jag öppnade dörren. Jag drog in henne i en lång kram och sen tittade på hennes mjukisbyxor som var likadana som mina fast i en annan färg.
”hej” sa jag och sen kramade om henne igen. Hon var mycket längre än mig och därför kramade jag om hennes mage nästan. Och om jag tänkte efter så är det inte så himla svårt att vara längre än mig. Tyvärr. Hon klev ut ur hallen och sen gick till köket och hämtade två skedar och sen satte sig i soffan och sa.
”Harry Potter maraton?” jag nickade och log stort innan jag tog min ben & jerry glass. Den vanliga smaken som jag nästan alltid tog Cookie Dough. Jag vet att jag är tråkig, men den är så sjukt god. Jag ställde ifrån mig den och sen satte på första Harry Potter filmen i dvd spelaren. Jag började sen äta av min glass och sen tittade på filmen. Sen sa Ina.
”du var med one direction till flygplatsen va?” frågade hon och jag stoppade skeden i munnen och åt upp glassen som var på och sen svarade.
”jajamensan” sa jag och hon tittade på mig och sen sa.
”jag såg det” sa hon och jag skrattade åt henne och fattade att hon läst suagarscape’s artikel om mig och Niall. Hon letade upp det på sin telefon och sen visade det jag nickade och sen sa.
”det är inte sant, jag grät… men det var seriöst det värsta jag gjort, att få se honom gå ut ur det där rummet vi satt i och tänka på att jag inte skulle få se honom på en månad. Och sen få träffa honom i två dagar och sen skulle han åka i två månader till. Och sen komma tillbaka några månader och sen dra på en tio månaders världs turné. Nej, det var det värsta jag gjort” sa jag och hon suckade och tittade på mig med ett snett leende. Hon stök mig över huvudet på ett roligt sätt som om jag vore en hund. Sen sa hon.
”det förstår jag, jag måste bara få säga. Jag har aldrig sett en kille älska en tjej så mycket som han älskar dig” sa hon och jag nickade och kände en tår rulla ner för min ena kind och sen sa jag.
”ugh, det har bara gått några dagar och jag saknar honom så mycket så det gör ont i mig redan” sa jag och snurrade på ringen jag hade på mitt högra ringfinger. Jag tog av den och tittade på den och såg att det var något inristat på insidan. Läste jag rätt så stod det. ’i love you to the moon and back / your Niall. Jag spärrade upp ögonen och sen satte på mig den igen. Min prins.
”hur har din vecka varit?” frågade jag och hon log och sa.
”jodå, jag har stått i kiosken vid fotbollen och dömt matcher, det har varit cup” sa hon och jag nickade och log och tänkte sist jag såg Ina spela fotboll, det var något hon verkligen älskade. Att springa där som en galning efter en boll hade jag aldrig sett något intresse i att göra, men däremot att titta var mycket intressantare. Speciellt när hennes lag spelade. För dom var bra, riktigt bra.
”åh, jag har inte sett dig spela på jätte länge! när har du nästa match?” frågade jag och hon tänkte efter och sen svarade så fort och svalt glassen hon hade i munnen.
”i morgon” sa hon och jag log och kände att jag behövde komma ut. Få lite frisk luft.
”kan inte jag komma och kolla?” frågade jag och hon nickade ivrigt och sen kom nästa fråga från mig.
”när börjar den?”
”nio” svarade hon och jag suckade med tanken på att jag behövde gå upp jätte tidigt. Jag åt upp resten av min glass och sen tittade på filmen. Slutet min favorit del på hela filmen, när voldemort kommer. Så himla bra del av en film.
”Gabbie, kan vi inte fortsätta kolla på film hos mig. Så sover du hos mig så kan du skjutsa mig i morgon” jag skrattade åt hennes slutsatts och jag visste innerst inne att det var därför hon sa ja till att jag skulle få komma och titta.
”ja, visst” sa jag och ställde ifrån mig min tomma burk med glass. Och sen stängde av filmen och tvn och gick upp till övervåningen och Ina följde efter. Jag packade ihop allt jag behövde och sen så åkte vi på en gång till Ina.
Jag stod på fotbollsplanen och kände hur jag kunde ha somnat ståendes. Och jag gick mot läktaren och satte mig högst upp så jag skulle ha något att luta mig emot. Jag kände hur nära jag var på att ögonlocken skulle stängas när det ekade en signal från min telefon och jag tog upp den och såg en bild på mig och Niall och såg hans namn på displayen. Jag vaknade genast till liv och svarade i telefonen fort och lade den mot örat.
”hej” sa jag och hörde hans glada röst.
”hej princess, vad gör du?” frågade han och jag kände hur jag blev alldeles varm inuti av att höra hans irländska accent.
”jag tittar på Ina när hon spelar fotboll, vad gör du?” frågade jag och jag kunde nästan höra honom le. För han älskade fotboll.
”vem spelar? Ligger i sängen på hotellrummet” sa han och jag suckade och kände hur gärna jag ville ligga bredvid honom.
”Ina spelar, det lät så skönt, är så himla trött” sa jag och han skrattade åt mig samtidigt som han hörde mig gäspa.
”spelar hon fotboll?” frågade han.
”ja, hon är faktiskt riktigt bra” sa jag och han skrattade lite och jag hörde sen hans röst i andra änden igen.
”jaha, jag saknar dig” sa han och jag kände återigen den där konstiga smärtan som fanns inom mig när han talade om att han saknade mig för det värkte i hela mig när jag saknade honom så mycket.
”och jag dig, otroligt mycket” sa jag och bet mig i underläppen. För nu var jag trött på att gråta, jag ville kunde sakna honom utan att tårar rann ner för mina kinder. Jag bet ihop och frågade honom något mer kul. Eller så för att lätta upp stämningen.
”har ni det bra då?” frågade jag och han skrattade åt mitt hasiga byta av samtalsämne.
”ja, varmt… och det är mycket att göra. Intervjuer och inspelningar för en ny musikvideo” sa han och jag log och ville inte något hellre än att sätta mig på första bästa plan och åka över. Men jag har jobb som väntar.
”hur har du det utan mig då? Måste vara tråkigt” sa han och jag skrattade lite lätt och sa sen.
”jodå, jag har varit ute hos hästarna. Tränat för bra tränare igen, sen börjar jag jobba på måndag” sa jag och suckade.
”men det är väll skönt? Jobbar du när jag är hemma?” frågade han och jag ville helst bara nicka men han kunde ju inte se mig kom jag på sen.
”otroligt skönt. Eh, jag tror inte det” sa jag och hörde han sucka.
”vilken tur, annars hade du fått ta ledigt” sa han och jag skrattade och sen hörde jag hur han gäspade i telefonen.
”du ska få sova nu” sa jag och han skrattade i örat på mig och sen sa.
”ja, kanske är bäst. Jag saknar dig princess. Älskar dig, vi ses snart” sa han och jag bet mig i läppen igen och svarade.
”jag saknar dig också, jag älskar dig” sa jag och sen så drog jag telefonen från örat och stoppade ner den i fickan på min skinnjacka. Jag bet sönder lite av insidan på läppen och sen ryckte till när läktaren jublade och klappade. Jag tittade ner på planen och såg Ina springa mot sina lagkamrater och krama om dom. Jag hängde med på klappandet och sen tog upp min telefon och tog några bilder på dom.
Matchen hade precis spelats klart och jag stod och väntade på parkeringen när Ina kom gåendes mot mig. Jag log stort och drog in henne i en kram och gratulerade henne för att dom vunnit matchen.
”grattis snygging” sa jag och log snart hon log stort tillbaka och sen kastade in sakerna i bilen.
”jag är så trött, och tack förresten” sa hon innan hon hoppade in i Nialls stora svarta bil. Jag hoppade in på förarsidan och sen körde sakta ut från parkeringen.
”ska du hem?” frågade jag och tittade på henne. Hon såg hur trött som helst ut och jag förstod att hon nästan bara ville hem.
”japp, om det är okej. Är sjukt trött” sa hon och jag nickade och log mot henne och svängde höger i korsningen mot hennes område. Det tog ungefär en kvart så låg jag hemma i soffan och hade slumrat till otroligt skönt jag hade en riktigt konstig dröm som gjorde at jag vaknade till med ett ryck och sen föll mina ögonlock ihop och jag somnade på soffan för resten av kvällen.
Sorry för lång väntetid, mycket läxor som behövt göras och lite annat som kommit imellan. Men här har ni det, kommer hoppa en bit sen för det är inte så roligt att läsa om bara Gabbie och hur mycket hon saknar Nialler, eller vill ni ha mer ur hans perspektiv. TELL ME
The Moment - Kapitel 57
”jag kommer inte kunna sova” sa han bara och sen kysste mig i håret och sen hasade jag upp lite för att kunna trycka mina läppar mot hans. Vilket varade i en lång passionerad kyss.
”jag vill vakna upp där du är varje dag, helst” sa han jag kan kröp bara närmare och närmare för att känna hans värme och hans andetag mot mitt hår och hans armar runt mig.
Jag vaknade av Nialls väckarklocka och som vanligt så somnade Niall om igen och så jag fick väcka honom.
”Niall, du kommer missa planet” sa jag och kände hur all glädje bara har försvunnit ur mig. Han suckade och sen satte sig yrvaket upp ur sängen och drog sig genom håret och sen la sin arm om min midja och drog ner mig i hans famn i sängen istället. Jag skrattade lite och sin kysste hans läppar och han log så jag skymtade hans tandställning. Åh han var så sjukt söt. Jag kysste han på tinningen och sen tittade han upp igen och vände sig mot klockan som hade börjat göra ljud ifrån sig. Jag klev ur sängen och drog på mig ett par mjukisbyxor och en tröja med gröna ärmar och en tub schal. För det var obehagligt kallt nu på morgonen i lägenheten. Jag satte upp mitt hår i en tofs och sen pyste ut till köket. Jag satte på kaffe och sen tog fram två koppar. Det tog ungefär tio minuter innan Niall kom ut ur sovrummet fullt påklädd. I ett par blåa mjukisbyxor och en vit tshirt och en keps på det. Som satt bakochfram. Jag log åt honom när han kom in i köket och han log åt mig också och sen ställde sig bakom mig och hade sina händer på mina höfter. Och snurrade runt mig i hans grepp.
”du följer med till flygplatsen va?” frågade han och jag nickade.
”det är klart, om jag får” han nickade och sen tryckte sina läppar mot hans. Han gick iväg en stund och då lös min telefon upp och jag såg att han hade taggat mig i ett inlägg på instagram.
@niallhoran : Just look how cute @GabriellaClark is in my shirt and snapback, im gonna miss her so much” Jag gillade bilden och sen screenshotade bilden på oss som stod i spegeln och gjorde tummen upp åt kameran. Jag log åt bilden och sen hällde upp en kopp kaffe och gick för att hitta Niall. Jag hittade honom i sovrummet och såg att han lade ner tandborste och allt sådant och sen stängde den stora resväskan och sen tog en grön ryggsäck och lade ner plånbok dator och laddare och allt sådant.
”vill du ha kaffe?” frågade jag och han skakade på huvudet och sen pussade mig i pannan och sa.
”jag vill ha min redbull i kylen” sa han och jag var inte förvånad. Jag pep ut i köket för att hämta den och han kysste mig när jag sträckte fram den till honom. Han log och sa tack och sen pussade mig i pannan och sen drack jag lite av mitt kaffe. Niall öppnade sin redbull och drack ett par klunkar av den och då bestämde jag mig för att sätta på mig ett par jeans istället. Så jag drog mina svarta jeans över rumpan och tog av mig min halsduk. Samlade ihop alla mina saker och sen ställde dom vid ytterdörren. Jag satte mig sen i soffan med min kaffekopp i handen och drack utav den och kände smaken av starkt kaffe, det bästa som finns. Niall kom och satte sig fredvid mig med sin redbull i handen och la en hand på mitt knä när jag satt i skräddare. Han pussade min på kinden och jag log och svalde det lilla kaffe jag hade i munnen och sen vände mig mot honom och mötte hans läppar.
”jag kommer sakna dig så mycket” sa jag och han kysste mig igen och sen sa.
”jag vet, och jag dig… men lova att du håller löftet” sa han och flinade lite svagt. Jag nickade och pussade han på kinden och sen höll ut mitt lillfinger och sa.
”pinky promise?” han nickade och krokade hans mycket större lillfinger med mitt lilla och sen mötte mina läppar i en till kyss.
En timme gick förbi som en vindpust och vi stod nere vid bilen med ett par paparazzi fotografer runt oss och vi stressade för att komma därifrån, jag skulle köra och det gjorde jag också väldigt gärna. Jag slet upp förardörren och sen hoppade in i bilen och Niall gjorde likadant, jag log mot honom och han pussade mig på kinden sen körde vi mot flygplatsen. Det tog ungefär tio minuter att köra till Heathrow eftersom att trafiken inte var uppe i varv vid den här tiden på morgonen. Vilket var rätt så skönt! När vi kom fram till flygplatsen så stod killarnas bilar vid en minibuss som jag antog att alla säkerhetsvakter och allt åkte i. Jag hälsade med en kram på Danielle och Eleanor och sen resten av killarna. Jag hälsade på Paul med en vinkning när han klev ut ur bussen och han och två stora killar till började lasta ur saker ur bilen. Paul vinkade åt oss att följa med och sen gick vi in i vänthallen och möttes av skrikande fans som inte var jätte många men de var ändå ett par stycken. Eller kanske 20-40.
”hinner vi stanna och säga hej?” frågade Harry när dom såg alla fans. Paul nickade och sa sen.
”men tjejer, ni följer med mig” sa han och vi nickade och sen gick efter honom till ett avlägset rum där alla deras ljudutrustning och sådant skulle bli incheckat. Jag tittade mig omkring när jag såg att Perrie inte var här.
”vart är Perrie?” frågade jag tjejerna. Dom vände sig mot mig och sa.
”hon har redan åkt på turné med Little Mix” sa hon och jag nickade och sen tänkte efter, det har hon ju pratat om. Och tanken på att det var torsdag idag och jag började jobba på måndag vilket betydde att jag behövde gå upp tidigt var bara en mardröm. Det bästa var ju att jag inte behövde åka buss eftersom jag har Nialls bil. Åh, han är bäst som lånar ut den till mig. Det gick några minuter så kom fem sjukt trötta killar in i rummet och pustade. Dom slog sig ned i en varsin stol, Liam och Louis drog tag i sina flickvänner och Niall drog ner mig i hans knä. Han pussade mig på halsen och sen kände ju hur han sög tag i huden och jag hoppade till lite men inte så någon märkte det. Jag fick ett litet lovebite och sen viskade han i mitt öra.
”bara så du vet att du är min” sa han och jag log och sen kysste honom på läpparna en gång. Han log in i kyssten men det hade jag lite svårare med att göra. Det var en sådär konstig grej med honom. Han hade alltid ett leende på läpparna även om han var hur ledsen som helst in uti. Han har väldigt svårt att visa sina känslor, speciellt för mig. För killarna vet jag inte, men han tar för mycket tid till att gör andra på gott humör. Jag la min arm om hans nacke och han la sin hand i mitt ryggslut och strök med fingrarna och sen öppnade Paul munnen och sa något som vi absolut inte vill höra.
”killar, det är dags att säga hejdå” sa han och då kände jag tårarna bränna bakom mina ögonlock och jag tittade på Niall med tårfyllda ögon. Han skakade på huvudet efter jag ställt mig upp och sen sa han.
”nej, snälla gråt inte” sa han och jag skakade på huvudet och han fångade upp mina tårar med sin tumme och sen kramade om mig. Jag la armarna runt hans midja och han la dom i mitt ryggslut och drog in mig i en såkallad Horan hug. Dom bästa kramarna i hela världen. Jag kände tårarna strömma ner för mina kinder. Han torkade bort dom efter den långa kramen. Och log lite svagt och jag kunde se det glänsande lagret med vatten som låg i hans ögonvrå. Han greppade mina käkar och jag hans midja och sen kysste han mig passionerat. Hans läppar masserade mina på ett ändå fint sätt för att inte bli för intensiva inför de andra. Vi tog en paus innan han kysste mig i panna och sen mina läppar igen. Och då ekade Pauls röst i rummet igen.
”killar vi måste gå nu” jag kysste Niall en sista gång och gav honom en kram med mina armar runt hans hals och hans runt min midja. Sen sa han.
”du har nycklarna?” jag nickade sen fortsatte han.
”jag ringer varje dag, jag lovar. I Love you princess” sa han och jag lät mina tårar bara rinna innan jag nickade och fick hans läppar trycka mot mina och sen sa jag.
”i.. i love you to” hackade jag fram och sen mötte hans läppar och sen torkade mina tårar och vände mig om till dom andra killarna. Jag kramade först om Harry och log mot honom och sa.
”ha det så bra nu, ta med dig en söt tjej hem nu också” sa jag och blinkade med ena ögat och sen kramade han om mig länga.
”åh, jag kommer sakna dig Gabbs!” sa han och jag slog han löst på huvudet innan jag gick vidare till Louis som hade låtit Eleanor gått undan lite för att säga hejdå till de andra sa jag.
”och jag dig Harold” sa jag och sen gav Louis en lång kram och han viskade i mitt öra.
”jag sa första gången vi träffades att du och Niall skulle bli ett fint par, han gråter nästan. Det händer inte ofta” sa han och jag log och kände en till tår rinna och sen nickade jag mot honom och sen kramade om Zayn. Han log mot mig och jag sa.
”jag kommer sakna dig också Zaynie” sa jag och han log och jag log tillbaka och han svarade.
”och jag dig Gabbsie” sa han och jag skrattade lite innan jag gav Liam en lång kram och sa till honom.
”du ser efter alla nu va daddy direction?” sa jag och han skrattade och sen log jag mot honom och han nickade och gav mig en till kram och sa.
”klart jag gör Gabbs” sa han och sen så vandrade alla killarna ut ur rummet efter Paul och jag tittade på Niall med ett leende och han vände om och sen gav mig en till kyss innan han gick efter dom och mimade Jag älskar dig, när han gick ut ur dörren jag mimade tillbaka och sen drog Eleanor in mig och Danielle i en lång kram innan vi blev guidade ut ur rummet och in i vänthallen där vi fick den sista flashen av våra pojkvänner och vänner. Fansen var fler nu än när vi kom och vi tre gick och höll varandra i handen och tittade ner i backen för alla blixtrar från kameror och alla fans skrik ekade i öronen. Vi nådde äntligen parkeringen och skriken avdunstade. Vi gav varandra en varsin kram innan jag sa.
”har ni skjuts hem?” frågade jag och dom tittade på varandra och skakade på huvudet och Eleanor sa.
”jag tänkte ringa en taxi, vill ni åka med?” frågade hon och jag skakade på huvudet och drog upp nyckeln i ur väskan.
”jag ska ha Nialls bil, vill ni åka med?” frågade jag och dom nickade och sen gick vi mot Nialls stora svarta bil.
”Eleanor, Notthing hill va?” frågade jag och tittade på henne i backspegeln. Hon nickade och sen tog upp telefonen och tittade bara på den. Danielle satt på min vänstra sida och sen sa hon.
”men du kan du inte släppa av mig först? Jag ska till dansstudion” jag nickade och sen bytte fil för att kunna köra av avfarten mot stan. Efter tio minuter så släppte jag av Danielle vid dansstudion och gav henne en kram och såg henne och Eleanor mötas i en kram och sen sa Danielle efter Eleanor öppnat bildörren igen och då sa hon.
”vi får höras tjejer, typ träffas och dricka lite vin eller så” sa hon och jag nickade ivrigt och sen log mot henne och vinkade innan El satte sig i bilen och stängde dörren och satte på sig bältet innan vi körde iväg. Bilresan som jag delade med Eleanor var rolig, jag gillade henne. Väldigt mycket, hon var precis som Louis fast tjej då.
”åker du tillbaka till Manchester i morgon?” frågade jag och nickade och sen gjorde ett ledset ansiktsuttryck.
”ja, tyvärr… men jag kommer hem när dom kommer hem till OS” sa hon och jag log och nickade och sen fortsatte hon.
”men du börjar jobba på Forever 21 nu på måndag va?” jag nickade och log snett samtidigt som jag parkerade bilen utanför Eleanors hus. Hon knäppte av sig bältet och gav mig en lång kram.
”jag hör av mig i morgon, så kanske vi kan ta en fika eller så?” sa hon efter hon krama mig. Jag nickade och sen så hoppade hon ut ur bilen. Jag vinkade åt henne och sen gick hon över gatan till sitt hus. Jag körde iväg och började köra hem. Nu vill jag bara hem och sätta mig framför tvn i Nialls tröja och bara göra inget. Bilturen till mig började gå mot sitt slut och när jag kom till korsningen så hörde jag Nialls röst på radion. I Moments. Jag kände hur mina ögon började vattnas. Jag parkerade bilen uppe på carporten och torkade undan mina tårar innan jag klev ur bilen och öppnade bakdörren för att ta ut min väska. Jag gick upp till huset och låste upp ytterdörren och var ganska tyst för jag antog att dom som var hemma fortfarande sov. Våran vita audi Q7 stod inte på garageuppfarten vilket betydde att pappa inte var hemma. Jag visste däremot att mamma var hemma eftersom hon hade semester de veckor jag jobbade, plus denna. Jag kastade väskan i soffan och drog av mig min trekvartsärmade tröja och satte på mig en av Nialls tjocktröjor som jag hade snott med mig hem. Eller jag hade frågat om jag fick ha den, vilket jag såklart fick. Jag satte mig i soffan och kurade upp mig i ett utav hörnen i våran u soffa och sen satte på tvn och försökte hitta något att titta på. Jag bläddrade till en av film kanalerna som visade sig inte gick något roligt på heller. Jag bytte till Disney Channel och då var Sony’s chans på. Ett utav mina favorit program när jag var yngre. Jag lät det vara på och sen kände jag min telefon vibrera i bakfickan, ett facebook meddelande från Niall.
Niall Horan: Hi princess, we have internet on the plane. Hope you’re awake!
Jag log stort när jag såg hans meddelande och knappade snabbt in ett svar från mobilen.
Gabriella Clark: hi babe, yes, i’m awake and im watching Sony’s Chance in your shirt :)
Svarade jag och kände klumpen I halsen växa samtidigt om jag hörde någon gå i trappan. Och jag vände mig om för att titta på personen som var mamma. Hon hade ett stort leende på läpparna när hon såg mig och jag tvingade fram ett leende för henne och hon satte sig i soffan bredvid mig och jag vände mig om och lade mitt huvud i hennes knä. Hon strök mig över håret och sen sa hon.
”har dom åkt nu?” jag kände tårarna bränna bakom mina ögonlock och lät en tår rinna ner för min tinning eftersom det var hållet den ville åt eftersom jag låg ned. Mamma strök bort den samtidigt som jag svarade.
”ja, dom åkte” sa jag och lät tårarna rinna ner för mina kinder och sen fortsatte jag prata.
”det var så jobbigt, det kommer gå en månad tills jag får se honom igen och sen så får jag se honom i två dagar och sen åker han i två månader till. Sen i februari så åker dom på världsturné i tio månader” sa jag då forsade tårarna ner för mina kinder och jag öppnade mina hårt stängda ögon och mamma såg ut som om hon precis sett ett spöke. Jag satte mig upp hastigt och hon kramade om mitt huvud och strök mig över huvudet och shhade mig.
”men lilla hjärtat, vi ordnar så du får åka över till dom. Jag lovar” sa hon och jag andades hetsigt ut och in hackiga andetag och kramade om min mamma och sen kände jag min telefon vibrera igen och risken att det var Niall var hur stor som helst. Och jag kunde inte låta bli att titta.
Niall Horan: Ugh, you don’t know how hard this is. To leave you crying, I feel like an asshole. I miss you so much my angel. I love you to the moon and back a million times!
Tårarna fortsatte strömma ned för mina kinder samtidigt som jag svarade på hans meddelande.
Gabriella Clark: Yeah i know, but we need to go through this together. Don’t think about it that way, you’re the best guy a girl can wish for, Together forever never apart, maybe in distance but never in heart. I love you my prince!
I Love this chapter!
haha, blev jätte nöjd med farvälet. awww, så söta! men snart är det dags att tyvärr säga hejdå till Nabbie (Niall & Gabbie) haha, sämst namn, men det fick duga. Har en as bra på lager :) tänkte släppa Prologen snart :))) vad tycks om det?
The Moment - Kapitel 56
Tre veckor hade bara susat förbi och jag satt i Nialls säng och tittade på honom när han packade ner sina saker i sin stora resväska. Jag suckade och tänkte på tanken att han skulle åka i morgon. Och det skulle väll inte dröja innan han åkte igen efter han kom hem. De hade redan fått erbjudande om att uppträda på Madison Square Garden den 3 December vilket dom inte tvekat en sekund på att säga nej till. Och sen en världsturné på 10 månader som började i februari 2013. Han packade ner några kepsar och linnen, eftersom det är varmt i LA där dom framförallt skulle hålla till för att jobba på deras nya skiva som släpps i November. Han tittade på mig och log. Jag log svagt tillbaka och erkände att jag inte var på det bästa humöret just nu. Vilket kändes kasst.
”princess, jag kommer sakna dig så mycket” sa han och jag nickade och ställde mig upp istället för att låta honom böja sig ner så mycket. Jag la armarna om hans midja och han la dom vid min nacke och strök mig över håret. Jag kände hur tårarna brände bakom mina ögonlock och jag ville inte att dom skulle rinna men det var liksom svår att hindra dom för att göra det. Han tog mitt ansikte i hans händer och drog bort de forsande tårarna från mina kinder.
”nej, snälla gråt inte” sa han och jag bara kramade om hans midja igen och lät mina tårar rinna. Det kanske inte lät som en stor grej. Men på de här fyra månaderna som gått och vi knappt varit ifrån varandra mer än en vecka på hela den tiden är det inte lätta att låta någon flyga över atlanten i tre månader. Jag skulle få se honom den 11 augusti igen men det var en månad kvar. Lite till mindre kanske. Men ändå en lång tid. Han shade mig och jag andades hackigt och torkade bort mina tårar med tjocktröjan jag hade på mig. Jag log svagt och sen gick till toaletten för att torka bort all mascara som runnit ner för mina kinder. Jag tittade mig i spegeln och såg mina rödsprängda och svullnade ögon i spegeln. Jag sköljde ansiktet i kallt vatten och sen när jag tittade upp igen så såg jag Niall stå i dörröppningen. Han såg inte heller så speciellt glad ut om jag ska vara ärlig.
”ska vi gå och köpa godis och hyra film? Och sen kan vi beställa pizza” sa han och han kände mig för väl. Godis och pizza var min största svag het.
”skulle älska det” sa jag och sen gick och gav honom en kram och sen gick in till hans sovrum igen för att byta tröja och jag satte på mig en annan tshirt med text på och sen lät mina rippedshorts vara kvar. Jag drog några drag med fingrarna i mitt hår och fixade till benan så den låg helt rätt och sen gick jag ut till hallen och knöt på mig mina converse. Jag satte även på mig ett par solglasögon eftersom mina ögon var för helt svullna efter tårarna som kommit. Niall tog min hand när vi nådde gatan och jag flätade min hand med hans och sen böjde han sig ner för att möta mina läppar vilket jag gjorde med glädje. Vi gick in i en närbutik som låg på samma gata och där plockade vi på oss nästan ett kilo godis och en cola Niall köpte även med sig någon redbull och sen hyrde vi klassikern Grease. En film som aldrig blev dålig. Vi gick en längre väg hem bara för att få njuta av varandras sällskap innan han åkte i morgon. Tillslut nådde vi Nialls port igen och tog hissen upp till hans ytterdörr. När vi kom in så ställde vi in drickan i kylen och hällde upp godiset i en skål och sen sa Niall.
”är du verkligen hungrig eller ska vi beställa pizza senare? Efter filmen?” frågade han. Idag hade det fått vara en ganska tyst dag eftersom jag hade inte lust med att prata över huvud taget. Och jag tror inte han ville få mig att prata heller.
”vi kan vänta med pizzan, känns som om vi nyss åt frukost” sa jag sarkastiskt och han skrattade och det gjorde jag med och sen gick fram till dvd spelaren och satte in filmen. Sen lade jag mig framför Niall och han höll om mig. Det slutade med att vi skedade till filmen med godisskålen emellan oss eftersom jag efter en stund skiftade position så jag låg på rygg med huvudet vänt mot tv och Niall så nära mig som möjligt med hans hand runt min midja och hans läppar som då och då trycktes mot min hals. Godis skålen fick ta plats på min mage där jag tyckte att den passade riktigt bra.
”det är sant, vi tar den ikväll” sa han och sen kysste han mina läppar och jag log efter kyssen och tittade tillbaka på filmen. Grease en klassiker, blev aldrig dålig. Både jag och Niall låg och sjöng med i låtarna som dom sjöng. Vi skrattade så fort låtarna var slut. Och tittade bara på varandra. Jag hans blå ögon och han i mina.
”har jag någonsin sagt hur vacker du är?” frågade han och jag nickade sakta och sen fortsatte att drunkna i hans blåa ögon. Han log och sen kysste mig mer passionerat än oftast dom söta slarviga pussarna vi alltid gav varandra.
”du sagt det ungefär 100 gånger förut” sa jag när han avslutat kyssen. Han fnös till på ett skoj sätt och log samtidigt och sen pussade mig på näsan och sa.
”du borde höra det mer” sa han och jag skakade på huvudet. Och sen kysste han mig på pannan och han visste mycket väl att jag hatade att få komplimanger och det var oftast därför han sa det till mig. Jag hoppades såklart han menade det. För dom fick mig att smälta lite. Jag svarade inte och sen ställde ifrån mig godis skålen på bordet och sen la mig åt sidan igen så vi skedade. Hans arm håller ett stadigt grepp om mig och jag flätar ihop mina fingrar med hans och sen sa han.
”då får kolla på oss på teven den 22 juli” jag nickade och sen tänkte efter en stund .
”varför?” frågade jag och han skrattade och sen kom jag på det. Teen Choice Awards.
”just det, Teen Choice Awards” sa jag och han nickade och sen drog mig närmar honom. Jag förde hans hand upp mot mina läppar och kysste baksidan av hans hand. Sen la den vid min midja igen. Min telefon började ringa som låg på bordet jag sträckte mig efter den och pappas namn.
”hallå” svarade jag och sen sa det i andra änden.
”hej hjärtat, vad gör du?”
”kollar på film, vad tänkte du på?” frågade jag honom i telefonen.
”nej inget speciellt, ska du följa med till flygplatsen i morgon?” frågade han. Jag kände hur mitt hjärta hoppade över ett slag och sen svarade.
”ja” svarade jag enkelt och hörde pappa inse att jag inte gillade ämnet.
”du kommer alltså inte hem i kväll?” frågade jag och jag skakade på huvudet men kom sen på att han inte kunde se mig så jag var tvungen att svara.
”nej, i morgon förmiddag... har det hänt något?” frågade jag och kände en oro känsla i kroppen. Jag lade mig på rygg istället för på sidan och sneglade på Niall och ryckte på axlarna och sen svarade pappa i andra änden.
”jag tror bara du behöver prata med din bror, han undrade var du var och såg ganska nere ut” sa jag och samtidigt skakade jag på huvudet och suckade. Vad hade han satt sig i för trubbel nu?
”jag ringer upp honom, men vi ses i morgon” sa jag och sen tittade på Niall och han kysste mig i pannan och sen reste sig upp från soffan och gick mot toans håll.
”okej, hälsa Niall puss” sa han och sen la på. Jag tryckte på favoriter i den högra hörnet på displayen och sen klickade på Matthews namn. Jag tryckte telefonen mot örat och lät ett par toner gå fram innan en väldigt låg Matthew svarade i telefonen.
”hej” sa han lätt och jag suckade och reste mig upp och gick ut till balkongen. Under fyra månader och lite till har jag aldrig varit här ute konstigt nog.
”berätta” sa jag och tittade ut över London och såg hur mycket liv det egentligen var i staden även på kvällen.
”Tanja och jag har gjort slut” sa han. Jag fattade inte ett skit vad han menade han snackade så mycket strunt så jag var tvungen att fråga.
”igen? Varför?” frågade jag och sen gick in igen eftersom det kom vindpustar som inte var varma direkt. Niall satt i soffan och åt av godiset när jag stängde dörren och jag gick in i köket och väntade på att Matthew skulle säga något i andra änden.
”jag var dum, jävligt dum” sa han och jag suckade. Och han fortsatte prata.
”jag… liksom, alltså” började han och jag kände hur det började gå på mina nerver.
”kom till sak bara”
”låg med en annan” mitt hjärta stannade och jag ville nästan bara skratta men kunde hålla mig för det skulle inte vara schysst över huvudtaget.
”du gjorde vad?” frågade jag och skrek lite och då kom Niall runt hörnet och hörde mig prata med min bror han omfamnade mig bakifrån och lät hans händer vila på mina höfter innanför byxlinningen.
”jag behöver inte gå in på detaljer, som om du och Niall inte har det” frågade han och jag kände att mina kinder blev hetare och sen sa jag.
”vi behöver inte gå in på detaljer och nu var det här inte om mig och Niall”
”men jag vet inte vad du ska göra, du var dum… vi kan börja med var du nykter?” frågade jag och hörde hur han skrattade lite.
”jag var dum, ja det var jag… Men det här kommer vara något jag får leva med. Jag hade en diamant men kastade bort den och tog en grå sten” sa han och jag kände hur mitt hjärta tog ett extra skutt.
”det är inte mig du ska säga det där till” sa jag och sen log. Det var en väldigt fin mening.
”jag vet, men jag vågar inte möta hennes ansikte” sa han och jag kände hur det värkte i mitt systerhjärta och sen sa jag.
”jag vet att du vågar, vart är du?” frågade jag och sen svarade han fort.
”utanför Nialls port, snälla öppna” sa han och jag svarade inte utan gick till dörren där man kunde öppna porten eftersom det var porttelefon.
”det är öppet” sa jag och sen lade ifrån mig min telefon och förklarade fort för Niall efter jag snott en kyss av honom.
”Matthew har legat med en annan tjej, Tanja vet och dom gjorde slut… och han sa till mig i telefonen att han hade en diamant som han råkade kasta bort och bytte mot en grå sten” sa jag och han nickade och kysste mig samtidigt som Matthew kom in genom dörren. Jag kysste Niall minst tio gånger till små kyssar på hans läppar. Matthew log när han såg oss.
”hej vännen” sa jag och sen lät han komma in i min famn. Han var väldigt många centimeter längre än mig och det gjorde så jag fick stå på tå ännu mer även fast han böjde sig ner.
”du, gå och sätt dig i soffan” sa jag och han nickade och log svagt och sen gjorde en sådan där hälsning med Niall då dom tog hand och sen lät deras bröstkorgar mötas. Jag skrattade åt deras urgulliga band och sen drog med mig Niall in till köket.
”jag vet inte vad jag ska säga” sa jag och skrattade lite och han strök bort en hårslinga som trillat från mitt andra hår som var fäst bakom örat.
”var bara ärlig, kom nu” sa han och greppade mina höfter och sen ledde mig ut till vardagsrummet. Jag satt mig bredvid min bror och sen drog mina fingrar genom hans hår och lat hans huvud glida ner i mitt knä. Han lade sig på sidan och sa sen.
”jag fattar bara inte hur allt kunde bli så fel” sa han och jag suckade och strök honom över kinden.
”du ska se att allt kommer ordna sig” sa jag och han fnös och sen sa Niall.
”om ni verkligen älskar varandra kommer ni hitta ett sätt tillbaka” sa han och jag lutade huvudet mot hans axel och flätade mina fingrar med min lediga hand. Han fnös lite och sen så satte sig Matthew plötsligt upp och gav mig en kram och sen reste sig upp och gick mot hallen. Han knöt fort på sig sina converse och sen sin jacka han gav oss en kram.
”vi ses om några månader, jag älskar er!” sa han och sen stoppade honom innan han han rusa ut ur dörren.
”vart ska du?” frågade jag med ett leende på läpparna.
”jag kan ju inte sitt här om jag ska lösa problemet eller hur? Jag ringer sen eller i morgon” sa han och jag nickade ivrigt och sen gav min bror en kram och en puss på kinden innan han gick.
”jag måste packa klart” sa Niall och sen kysste mig och gick in till sitt sovrum. Jag följde efter honom och sen tog en tröja ur hans garderob och drog den över huvudet. Och sen drog upp den till näsan för att känna lukten av honom. Han öppnade en sida av hans garderob där han bara hade kepsar och skor. Han packade ner tre kepsar i väskan och sen tittade över den igen. Jag tog en från hans garderob och satte den på mitt huvud han log och sen tog upp sin telefon och drog med mig till spegeln och ställde sig bakom mig och gjorde tummen uppvid min sida. Jag log stort och sen gjorde också tummen upp. Jag vände mig om och kysste honom och även det lyckades han få en bild av. Jag log och sen lade kepsen i hans garderob igen och han drog in mig i sin famn och hade sina händer i mitt ryggslut och kysste mig i håret och sen i pannan. Han lade ner några mer saker och sen lade väskan på golvet. Han fångade sen upp mig i hans famn och jag höll mina ben runt hans midja.
”vet du hur mycket jag kommer sakna dig?” frågade han och jag skakade på huvudet och sen satte han ner mig igen och sen lutade sig mot byrån som stod i hans vardagsrum. Han drog mig så nära honom han kunde och jag tog tag i hans tröja och drog lite i materialet som den var gjord i. Han tog tag i mitt huvud och förde det mot hans bröstkorg. Vilket jag mer än gärna gjorde.
”jag kommer sakna dig så det kommer göra ont i hela mig” sa han och då kände jag tårarna bränna bakom mina ögonlock igen. Jag höll dom inne den här gången och sen sa han.
”kan du göra en tjänst för mig medans jag är borta?” frågade han och jag nickade och sen drog han upp något ur fickan. En nyckel, jag antog att den var till lägenheten men sen en nyckel till. En bilnyckel.
”kan du kolla till min lägenhet då och då? Och sen vill jag att du har bilen” sa han och tog min hand och gjorde så jag vecklade ut den framför honom. Han lade ner dom i min hand och sen tittade på ringen. Jag log och sen ställde mig på tå för att nå hans läppar. Jag tog nycklarna och sen satte dom på min egen nyckelknippa. Jag tog sen Nialls hand och tog med mig honom in till badrummet. Jag borstade mina tänder tog bort smink och allt sådant och sen gick in och satte på mig en stor tshirt. Och sen tog av mig mina jeans och lade mig under täcket och väntade på att Niall skulle komma och lägga sig hos mig. Min telefon vibrerade och jag tog upp den från nattduksbordet och läste smset.
From: Matthew
Hi, have talked to Tanja now… It didn’t go so well, she said she needed time to think.
To: Matthew
Hi, okey… she’s a girl, we need to suck things in. She’s coming back. I promise x
Skrev jag tillbaka och lade ifrån mig telefonen samtidigt som Niall kom in i sovrummet och drog av sig sina kläder så han bara hade kalsonger på sig. Han kröp ner bredvid mig i sängen och båda kröp så när varandra som möjligt. Jag dumpade mitt täcke och kröp under hans istället. Jag la mig tätt intill honom och sen sa jag.
”förstå att det här är sista gången jag kan somna såhär på en månad” sa jag och pratade väldigt tyst och han suckade.
”jag kommer inte kunna sova” sa han bara och sen kysste mig i håret och sen hasade jag upp lite för att kunna trycka mina läppar mot hans. Vilket varade i en lång passionerad kyss.
”jag vill vakna upp där du är varje dag, helst” sa han jag kan kröp bara närmare och närmare för att känna hans värme och hans andetag mot mitt hår och hans armar runt mig.
ugh, kämpigt kapitel. Men här har ni det, långt med mycket känslor :)
The Moment - Kapitel 55
”det är beviset på ditt löfte” sa jag hon log större än någonsin och jag kunde se en större glimt i ögat vilket gjorde så mina mungipor drogs upp mer och mer. Hennes läppar tryckte mot mina och allt var ett leende genom hela kyssen. Men allt blev mer och mer intensivt och det slutade helt enkelt med att både Gabbies och mina kläder låg utspridda runt hennes säng.
Nialls Perspektiv.
Jag vaknade på natten av att Gabbie sa något i sömnen. Jag tittade på henne innan jag uppfattade att hon grät. Jag satte mig hastigt upp och puttade lite lätt på hennes lilla kropp. Hon vaknade med ett ryck och sen kastade sig på min nakna överkropp. Jag lade mig på sidan och hade hennes kropp tätt mot min. Jag shhade henne och sen tog hennes ansikte i mina händer och fångade upp tårarna som rullade ner för hennes kinder.
”berätta” sa jag och nickade och lade mig ner och lät mina armar omfamna henne i ett stadigt grepp sen började hon prata.
”allt spelades upp, Sarahs dödskväll. Allt från början” grät hon. Jag kysste henne i håret och sen shhade henne. Jag ville säga att det bara var en dröm, men det gick inte. Jag strök mina fingrar på hennes rygg under hennes förstora tshirt. Efter en stund slutade alla tårar rinna ner för hennes kinder och jag hörde hur hennes andetag blev tyngre. Det kändes skönt att hon somnade om och just i mina armar. För jag ville bara hålla henne säker. Om jag bara kunde blåsa bort smärtan inuti henne när hon tänkte på hennes syster så skulle jag göra det. Det tog inte så lång stund innan jag också slog ihop mina ögon igen.
Gabbies Perspektiv.
Jag vred mig i Nialls famn och lät hans armar var omfamnade runt mig. Hanns bröst höjdes och sänktes för dom tunga andetagen han tog. Jag log och tryckte mina läppar mot hans bröst och sen kände hur det värkte lite i mina nedre regioner sen gårdagen. Jag log när jag tänkte på det, och sen kröp närmare honom. Så när jag bara kunde komma, jag lät mina läppar tryckas mot hans bröst igen. Hans grepp om mig hårdnade och jag slöt ögonen när jag kände hans ben läggas över mina. Dörren till mitt sovrum öppnades och pappa tittade in genom dörren. Jag halv satt mig upp och la ett finger över läppen om att han skulle va tyst för att Niall sov. Han nickade och sen pekade på Niall och sen mimade sjunga. Jag antog att killarna var nere eftersom jag hörde deras röster. Han stängde dörren och jag lade mig ner i sängen igen och la mig tätt intill Niall efter att jag tittat på klockan hon var ändå halv ett. Jag hörde fotsteg i trappen och sen slogs dörren upp av fem killar. Dom var inte lika högljuda som vanligt, tror att pappa sa att vi låg och sov. Jag hade slumrat till bara lite och jag kände hur min telefon vibrerade under täcket som fick Niall att vakna till med ett ryck. Jag skrattade trött åt hans hastiga rörelse och det verkade dom fem andra också göra. Jag tittade på min telefon och såg att Harry hade smsat. Jag tittade förvirrat på honom när jag satte mig upp i sängen och visade min telefon.
”vad vill du?” frågade jag och skrattade han flinade och jag låste upp telefonen och såg en bild på mig och Niall. Niall höll om mig med ett stadigare grepp än någonsin och jag låg med händerna på hans nakna bröst.
”god morgon på er också” sa Niall när han dunsade ner huvudet på kudden igen. Jag skrattade åt honom och sen böjde mig ner och viskade i hans öra.
”Huston, we got a problem” sa jag på skoj och han bara kved ur sett ett stön och sen fortsatte jag.
”jag är öm, typ kan inte röra mig” sa jag och han skrattade och jag slog honom lite löst och han satte sig upp igen han hade handen under täcket och strök med handen på mitt lår och sen bar upp mig så jag satt över hans ben med mina. Han tog min vänstra hand och flätade ihop den med sin egen. Han strök med sitt långfinger över ringen med de glänsande stenarna. Sen öppnade pappa dörren till mitt rum och stack in huvudet och sa.
”Louis, du är först” sa han, jag förstod att det var ännu en inspelningsdag. Jag log åt dom och sen reste sig Harry upp tog Ipaden från min byrå. De andra två satt med tankarna begravda i telefonen och jag kysst Niall och sen kände smärtan som for igenom mig så fort jag rörde på benen. Jag sträckte mig efter mina shorts som log på golvet och Niall såg på mig hur ont det gjorde, och strök mig över ryggen. Jag log svagt samtidigt som jag drog på mig mina shorts och sen ställde mig upp ur sängen och sträckte ut min hand åt Niall att han skulle följa med. Han tog tag i den och drog mig tillbaka i sängen igen. Jag slöt ögonen av smärtan som uppstod. Han viskade i mitt öra.
”förlåt, förlåt, tusen gånger om” sa han och precis när jag skulle svara så sa Harry.
”ni är för äckligt kära, skaffa ett rum” sa han, och jag var bara tvungen att använda sarkasmen.
”det är mitt rum så, hur hade du tänkt komma ut ur den här nu Styles?” frågade jag samtidigt som jag ställde mig upp igen. Han skrattade och sen slog ipaden mot panna och la ifrån sig den. Niall reste sig också upp och tog på sig samma kläder han haft igår. Jag gick ut ur mitt rum så gott jag kunde med dom andra släpandes efter mig. Jag åt fort frukost och tog med mig min kaffekopp in till vårat musik rum vi hade i källaren. Jag ställde ifrån mig min mugg på pianot och satte mig på pianopallen och började spela lite på Adeles Someone Like You. Jag sjöng lågt med och efter som jag var ensam i rummet just nu för jag lämnat killarna i köket minus Louis som var på övervåningen och spelade in. Jag började ta det lite högre tonerna och stängde ögonen som jag aldrig lyckades hålla öppna när jag sjöng. När jag avslutade låten så hörde jag applåder innan jag öppnade ögonen och framför mig stod Harry, Niall, Zayn, Liam och Louis. Och även pappa, jag kände hur mina kinder hettade upp och pappa höjde på ögonbrynen. Och hängde med på applåderna.
”wow, varför låter du inte din far spela in dig?” sa Liam och sen fortsatte samtidigt som jag tog en klunk av mitt kaffe.
”du är riktigt duktig” fortsatte han. Jag skakade på huvudet. Och sen drack upp det sista i min kopp.
”aldrig, skulle inte klara av det” sa jag och dom nickade och pappa kom fram till mig och pussade mig i pannan och sen strök mig över håret som var i en hästsvans. Han log mot mig och sen så gick han ut ur rummet och tog tag i dörrkarmen och sen sa.
”Zayn du är nästa” sa han och pekade uppåt till studion. Niall kom och satte sig bredvid mig på pianostolen och sa.
”lär mig spela något” sa han. Jag visade honom hur man började på deras låt One Thing. Jag sjöng lite tyst med och sen tog pianot och lär Niall sjunga. De handra killarna började och sen tittade Zayn in i rummet. Harry gick sen iväg och vi fortsatte köra allsång tills mina fingrar var i kramp efter allt spelande. Jag gick upp för trappan för att ta en dusch. Och vad jag visste så skulle jag inte göra något speciellt idag mer än att gå hemma. Så jag drog bara på mig ett par svarta jeans och en grå t-shirt med ninja turtles på. Som var Nialls och alldeles för stor men den skönaste tröjan jag någonsin haft på mig. Den luktade precis som honom och jag luktade på den en stund sen stoppade in den där fram så den inte skulle bli allt för lång. Jag blåste håret och sen plattade det. Jag lät sen håret hänga fritt över axlarna och struntade i sminket. Jag gick ner för trappan och in till studion och såg killarna sitta i soffan som fans innan själva studion där allt ljud är. Jag satte mig i Nialls knä med fötterna över de andras ben. Fast dom räckte inte ända till andra sidan av soffan. Niall tog tag i min kind och vred den mot honom och sen kysste mig och la till ett överdrivet smackande med läpparna. Jag skrattade åt honom och sen sa han.
”gör det ont fortfarande” viskade han i mitt öra. Jag nickade och sen viskade tillbaka.
”ja, jag ska ge igen.. först sugmärke och nu det här. Niall James Horan” sa jag och han skrattade och se pussade mig igen. Jag log efter kyssen och sen kollade på Harry som satt och stirrade rakt in i väggen och såg inte sådär jätte glad ut som han brukar.
”Harry har det hänt något?” frågade ja och han ryckte på axlarna och sen tittade på mig och jag såg hur hans ögon vattnades och han sa.
”jag och Cara gjorde slut” sa han och fortsatte stirra på fläcken i väggen.
Jag suckade och precis då vibrerade min telefon i bakfickan vilket Niall också kände. Så han stack handen under min rumpa för att fiska fram den. Han gav den till mig och jag öppnade smset jag fått.
From: Cara
Hi gurrll, can you meet me tomorrow at 1pm? On Piccadilly? Xoxo Cara
To: Cara
Helloo, yeah, sure.. I think we have things to talk about. See you tomorrow guurrl xoxo
Niall hade läst över min rygg och log ett snett leende. Jag böjde mig fram och klappade Harry på axeln och han suckade och tvingade fram ett leende.
Några timmar svischade förbi och vi hade nu hamnat hemma hos Zayn och alla hade samlats. Perrie, Danielle och Eleanor. Och jag då. Jag hade slagit mig ner framför Niall som satt på en pall och lutade huvudet mot hans knän och åt ur en popcorn skål. Perrie sprang runt här och där och hjälpte till att plocka undan pizzakartongerna som stod på vardagsrumsbordet. Eleanor, jag och Danielle pratade mest om allt från himmel och jord. Och hur Danielles dans grejer går. Vilket lät som om det gick riktiggt bra. Perrie kom äntligen och satte sig bredvid oss och frågade.
”så tjejer vad gör ni medans dom är borta?” frågade hon. Jag ryckte på axlarna och tänkte på att jag hade tre veckor med jobb framför mig precis efter dom åkt och när dom tre är slut börjar skolan igen.
”jobbar” sa jag och då kom följdfrågan.
”jasså? Vart? Så man vet vart man ska gå för att stöta på dig” frågade Danielle. Jag skrattade och sa sen.
”ska jobba tre veckor på Forever 21”
”sen börjar ju skolan igen” sa jag och dom nickade och sen frågade.
”men skulle inte du gå ut i år? Du är väll 19?” Frågade Danielle. Jag nickade och sen kom och tänka på mitt sabbatsår jag hade haft. Vilket var att jag hoppade av ett år, samma år som Sarah dog för att återhämta mig från allt. Men det var värt det när jag tänkte efter.
”jag hoppade av skolan 2010 så jag fick börja om andra ring sen 2011” sa jag och dom nickade Niall böjde sig fram och kysste mig i håret och sen så frågade jag dom andra.
”ni då?” frågade jag och Perrie var snabb med att svara på frågan.
”jag ska ut på turné med Little Mix, här i Storbritannien bara” sa hon jag log och nickade sen fortsatte Eleanor.
”jag ska åka tillbaka till Manchester för vi börjar tre veckor innan er. Ugh, universitet... en ond plats” sa hon och vi andra skrattade. Danielle fortsatte också sen.
”jag har fått mitt kontrakt på xfactor förlängt och sen ska jag dansa på OS invigningen” sa jag och då vändes killarnas huvuden mot oss och dom alla bytte blickar och sen sa Louis.
”vi har något att berätta för er” sa han och vi log och tittade på honom han log större och sa.
”vi ska få avsluta OS” sa Harry och vi for upp från golvet och kramade om alla killarna och sen kom jag och tänka på att dom inte var hemma då.
”men är inte ni i USA när det är?” frågade jag. Dom skakade på huvudet och sen drog Niall tag i mina höfter och drog ner mig i hans knä.
”vi flyger hem och är här i tre dagar sen flyger vi tillbaka igen” sa Louis. Vi tjejer nickade och sen slog oss ned i våra pojkvänner knä och gratulerade dom stort. Jag kysste Niall och sen log stort.
”Jag skulle vilja se fälttävlingen på os” sa jag till honom och han log stort och sa.
”hästar?” jag nickade och han kysste mig och sa inget mer om det. Jag hörde att Louis och Eleanor skulle gå och se något men inte exakt vad. Jag log och sen sa Perrie.
”tjejer, tycker inte ni att vi ska ha en girls night out snart?” frågade hon, jag nickade ivrigt och de andra höll också med och då sa Niall.
”är du säker på det?” sa han till mig jag vände mig mot honom och sa.
”ja, vadå är det inte kul att umgås när jag är bakfull är det du syftar på?” frågade jag honom och han nickade och sa.
”ja, du mådde ju inte sådär as bra sist, tror ni har en dålig gen eller något… för Matthew var ju dålig en vecka nästan” sa han och de andra skrattade. Och det gjorde jag också. Men samtidigt ryckte på axlarna.
”inte vet väll jag, har alltid blivit as dålig dagen efter” sa jag och han skrattade och la sitt huvud mot min axel och kysste mig på halsen. Louis la armarna om Eleanor och Perrie satt redan mot Zayns mage. Jag tyckte lite synd om Harry om jag skulle vara ärlig. Jag klappade på platsen bredvid mig och han satte sig bredvid mig och Niall. Jag klappade honom på huvudet som en hund nästan och han skrattade lite samtidigt som han la sig på längden med huvudet i Nialls knä. Tillslut sa Zayn.
”Harry, ska du klå mig i fifa?” sa han och kastade en spelkontroll mot Harry. Han tog emot den med ett snirkligt leende på läpparna och accepterade utmaningen. Perrie kom ut från köket och sa.
”tjejer, kom hit” jag reste mig från Nialls knä och kysste hans läppar innan jag gick in till de andra tjejerna i köket. Perrie hade ställt fram vinglas och en flaska vin på bordet och lite snacks. Det här var det som var nackdelen när jag umgicks med Ina hon var inte 18 och fick inte dricka, visst hade hon gjort det ändå men jag ville inte bjuda henne för att jag skulle få hur mycket skit av hennes föräldrar fast dom känner mig så bra.
”Gabbie” utbrister Perrie när nästan samtidigt som hon har vin i munnen. Jag skrattade åt henne och dom andra två tittade lika förvånat på henne som mig.
”har ni förlovat er?” sa hon jag skakade på huvudet och tittade på ringen som satt på mitt vänstra långfinger. Jag skakade på huvudet tog en klunk vin och sa.
”nej, det är en löftesring” sa jag och då lade Perrie fram sin vänstra han och hon hade också en. Fast det visste vi redan. Och vad vi hade lovat varandra fick jag bevara i mitt huvud. Tjejerna awwade och sen fortsatte kvällen med ett antal glas vin och massa prat klockan hade närmat sig ett och när vi gick ut till vardagsrummet igen.
”inte konstigt att det var så tyst” sa Danielle när vi klev in i vardagsrummet och mötte fem sovande killar. Niall och Louis hade somnat men kontrollerna i handen och jag skrattade nästan lite åt dom. Jag tog upp min telefon och knäppte ett kort på dom allihopa. Zayn var den som vaknade till först utan att vi behövde göra något. Jag gick fram till Niall och ruskade lite på honom. Och sa.
”Nialler, wakie wakie” sa jag och ruskade på honom Eleanor gjorde samma sak på Louis och Danielle på Liam. Niall öppnade sakta ögonen och log när han såg mig.
”ska vi gå hem?” frågade jag och han nickade och satte sig upp. I soffan, kramade om tjejerna och de andra fyra killarna och sen sa jag till tjejerna.
”vi får höras om utekvällen snart” sa jag och dom log. Och nickade ivrigt jag vinkade åt alla och sen gick jag och Niall upp till honom. Det var det possetiva med det här att vi bodde så nära de andra. Förutom Harry och Louis som köpt egna hus. Och snart även Niall gjort också. Men det skulle nog ta ett tag innan. Men det kändes allra skönt att veta att dom kommer hem tre dagar i augusti. Juli hade nyss börjat och dom skulle snart åka. Men dom kom ju hem tre dagar. Han har inte ens åkt än och jag saknar honom redan. När vi kommit in i lägenheten drog jag tog i honom och han vänder sig mot mig och innan han ens hunnit reagera så trycker jag mina läppar mot honom och dom kolliderar i en kyss. När jag avlutat den flyttar jag den från hans nacke till hans midja och kramar om honom och kramar mig tillbaka och böjer sig ner och gosar in sitt huvud vid min axel.
And here it is! Kapitel 55. Snart Tour dax, har ni idéer på vad som kan hända är det bara ni skriver dom här nedanför :)
The Moment - Kapitel 54
”jajamensan” sa hon och jag skrattade åt henne.
”plockar du..” började jag men hann inte avsluta meningen innan hon sa.
”jag vill inte prata om det, det gör ont” jag skrattade åt henne och sen så fortsatte jag med det jag hade och säga egentligen.
”hur ska jag få ner allt i väskan?” frågade jag samtidigt som jag stod och kollade på mina shoppingpåsar. Det var en del. Jag hade inte packat upp någonting än så allt låg kvar i påsar. Hon skrattade åt mig och sen sa.
”jag har ingen aning, vik allt så litet som möjligt” sa hon och sen gick in på toan igen. Jag gjorde som hon sa och började packa upp allting ur påsarna men gav upp efter jag hade packat upp en påse. Istället tog jag en chips påse och kollade på tv i hotellsängen. Vilket passade mig bättre.
Mina kläder låg utspridda över hela hotelltumet. I påsar och även dem jag hade haft med mig innan. Det låg utspritt här och var och jag visste inte vart jag skulle börja. Det var ett par timmar tills vi skulle ta oss till flygplatsen för att sen flyga 7 timmar tillbaka till London. Tova hade rätt så mycket ordning på sina saker och jag for omkring över hela rummet och försökte hitta alla saker. Tova skrattade åt mig och jag kollade upp på henne med en mördarblick. Hon flämtade och satte handen för munnen och sa.
”oops, tror någon är på dåligt humör” sa hon, jag kastade en flippflopp som låg på golvet mot henne och sen sa.
”håll bara tyst, försöker hitta mina mönstrade kjol” sa jag och hon böjde sig ned under nattduksbordet och sen höll upp den på sitt pekfinger och viftade lätt med den. Jag slet den från hennes finger och vek ner den i väskan. Jag tittade mig omkring i rummet och sen tittade ner på mina rosa plyschbyxor och matchande tröja. Jag rättade till munkjackan och sen gick till badrummet för att leta reda på min plattång hår blås och necessär. Dom hittade jag ganska fort och lade ner dom i min väska. Frågan nu var vad jag skulle göra med alla påsar. Jag hade de flesta kvar och lät dom åka med ner i väskan och vissa kastade jag. Efter en timme satte jag mig på sängen och sen lät min överkropp falla bakåt. Tova skrattade åt mig när hon kom ut med sin necessär i handen. Jag drog händerna över ansiktet och sen klappade mig på magen några gånger.
”är du klar?” frågade jag Tova och lite trevligare den här gången. Jag hörde hur hon drog igen sin resväska och sen sa hon.
”japp, jag är klar” hon lade sig bredvid mig på sängen och jag såg hennes mjukisdress som matchade min fast den var mintgrön. En present vi hade fått av våran mormor i julas.
”vad har höjdpunkten varit?” frågade hon mig och jag satte mig upp i sängen och föste upp mina ben och satte mig i skräddare.
”tror det var frihetsgudinnan faktiskt” sa jag och hon log.
”ja, det är väldigt fin utsikt där uppe” sa hon och jag log och nickade. Jag höll med min kusin till hundra procent. Det var riktigt fin utsikt. Jag tänkte lite på Central Park igår. Zoot var hur stort som helst mycket intressanta djur och så. Men det var inte vad jag hade förväntat mig. Efter det tog vi bara en glass i själva parken. Men shoppingen var bäst, det visste jag att den var. Nu har jag bara Paris kvar sen har jag varit i alla ”dröm städer”. Jag kände mig faktisk ganska stolt. Jag tittade på min telefon och inte ett ljud av Niall sen vi pratade för två dagar sedan. Jag tror han har mycket i sitt huvud just nu. Med turnén och allt sådant.
”jag är hungrig” sa jag och kollade på klockan och registrerade att det var två timmar innan vi behövde åka till flygplatsen. Jag klappade på min mage och sen kurrade den högt.
”jag med, ska vi beställa room service?” frågade hon exalterat. Jag nickade och sen tänkte efter en stund. Jag hade aldrig beställt det förut. Fast jag bott på många hotell. Tova gick över till telefonen och sen frågade mig.
”vad ska du ha då?” jag ryckte på axlarna och sen sa.
”ta något som du vet att jag gillar bara” sa jag och hon nickade och sen ringde upp room service. Efter en kvart ungefär så knackade det på dörren till vårat hotellrum och vi öppnade och en vagn med massa gott på kom inkörandes i rummet. Vi gav honom lite dricks och sen lyfte på metallocken som stod uppe på allt. Det var någon sallad med kyckling och med dressing bredvid och sen frukt och även chokladdoppade jordgubbar. Otroligt gott måste jag säga.
”olalá, du är duktig” sa jag och öste på kycklingsallad på min talrik och även lite dressing och en skiva vitlöksbröd. Hon nickade och gjorde samma sak som jag och sen satte sig ute på balkongen. Salladen var riktigt god och ytsikten från vårat hotellrum på 9 våningen var riktigt vacker.
”om ett par timmar är vi hemma i London igen” sa Tova jag nickade och sa.
”det känns hemskt” sa jag och skrattade samtidigt och då kom Niall på tankarna igen. Och varför han inte hört av sig på två dagar. Jag hade en konstig känsla i magen som inte kändes rätt och den ständiga klumpen i magen bara växte och växte. Tova tittade oroat på mig när hon såg att jag bara petade i min mat.
”vad tänker du på?” frågade hon, jag rykte på axlarna och stoppade en kyckling bit i munnen.
”Niall” sa jag och hon ställde ifrån sig sin tallrik och sen fortsatte jag prata och hon lyssnade noga på mig.
”han har inte hört av sig eller något, och jag får den där växande klumpen i magen som om det hänt något. Och jag vågar inte höra av mig för jag tror eller jag vill tro att han bara är upptagen med jobbet” sa jag hon åt lite av sin sallad och hon nickade mot min telefon som låg på bordet och sa.
”ring honom” sa hon jag tvekade och efter några om och men så tog jag upp min telefon och ringde upp Niall, den pirrande känseln i magen var som om jag var typ gick i trean och skulle ringa killen som jag var lite kär i och fråga chans. Men snälla Gabriella Clark, ta dig samman. Det är din pojkvän du ringer. Efter några toner så svarade telefonen och det var inte Niall men jag kände igen rösten otroligt väl.
”Gabbie!” skrek Louis i andra änden och jag kunde höra Niall i bakrunden skrika att ge honom telefonen. Jag skrattade och Tova sken upp när jag skrattade.
”så hur är New York?” frågade han och jag kunde fortfarande höra Niall i bakrunden.
”fantastiskt” sa jag och han suckade och sa sen.
”okej, du verkar inte på bra humör idag, du får prata med Nialler istället” sa han och sen skrek på Niall och jag kunde nästan höra Niall sucka efter Louis gälla ton.
”princess” sa han när han hade tagit emot telefonen. Jag suckade när jag hörde hans älskade irländska accent.
”hej, varför har du inte hört av dig?” frågade jag och han suckade och jag kunde höra att han var ledsen.
”förlåt, det har varit mycket nu. Suttit hela nätterna för att få ihop en låt. Och varje gång jag tänkt ringa så kom jag på att det är sent så du sover” sa han och jag kunde höra besvikelsen i hans röst.
”babe, där är okej… Det är bara två dagar ändå, vi ses imorgon” sa jag och han lät genast mycket gladare.
”okej, älskar dig till månen och tillbaka” sa han jag kände hur klumpen som funnits i min mage poofade bort och jag kunde för en gångskull slappna av på riktigt.
”och jag dig” sa jag och sen la vi på efter jag bett honom hälsa killarna från oss. Jag kunde äta maten utan att bara peta i den och åt upp den med stort nöje.
Nialls Perspektiv.
Jag hade åkt till Gabbies hus för att vara där och överraska henne när hon kom tillbaka. Jag klev ur mina skor i deras hall och hörde ett prasslande i köket. Där stod Marie och Matthew och hjälptes åt att plocka undan.
”hej” sa jag när jag kom in i köket. Båda vände sig mot mig och Marie sken upp i ett stort leende och sa.
”hej gubben, dom kommer nog när som helst nu” sa hon och gav mig en snabb kram. Jag gjorde en brofist med Matthew och sen sa.
”så hörde att du åker snart” han nickade men verkade inte för glad för att åka.
”japp, det gör jag” as han. Jag stoppade händerna i bakfickan och sen fortsatte föra konversationen med honom.
”du verkar inte så glad över det” sa jag och han ryckte på axlarna och sen lutade sig mot bänken bakom honom.
”nja, kommer sakna hemma” sa han, klart jag förstod det. Att vara borta från sin familj är bland det jobbigaste som fans. Det visste jag också. Men om han bara skulle vara borta ett år så skulle han klara sig det visste jag. För dom kan hälsa på, han kommer hem under lov.
”det förstår jag, det gör man.. Men det är en stor möjlighet, du har ett plus i kanten på att söka in på universitet och sånt efter det, för det är bara ett år va?” fråga jag och han nickade och log.
”du har rätt, klart att det är en stor möjlighet” sa han jag nickade och då hörde jag ytterdörren stängas. Jag sprang upp för trappan för det var så vi sagt, hon ska inte veta att jag var här och se mig bara. Jag gick in och ställde mig i hennes garderob men lät dörren stå på glänt. Jag kunde höra henne prata där nere och sen hur steg kom närmare och närmare dörren. Jag visste att hon skulle gå in hit på en gång och börja packa upp väskan. Jag ställde mig i ett hörn och sen såg hennes lilla blonda figur komma fram genom dörren. Hon hade fortfarande inte sett mig och när hon ställde ifrån sig väskan. Jag smög upp bakom henne och greppade hennes höfter under den rosa munkjackan hon hade på sig. Jag snurrade runt henne och sen sken upp i ett leende och lät mina armar krama om henne hårt och lade upp hennes armar om min hals och jag kände hur hennes fingrar letade sig upp till mitt hår. Ingen utav oss sa något utan bara stod där. Det gjorde absolut inget alls. Jag drog in lukten i hennes nacke och det var en härlig doft av parfym, inte den hon brukar ha. Utan något helt annat. Men den här luktade nästan godare. Hon släppte mig efter en stund och greppade tog om mina kinder.
”du skrämde mig” sa hon lugnt. Jag skrattade.
”det var liksom det som var meningen” sa jag och hon skrattade och sen tryckte sina läppar mot mina och jag lät mina händer vara kvar på hennes höfter. Jag lutade mig mot byrån som stod mitt i hennes överdrivet stora garderob och halvsatt på den. Hon log när hon avslutade kyssen och sa.
”jag har saknat dig” sa hon och jag nickade och tryckte mina läppar mot hennes igen.
”jag har saknat dig mer” sa jag och greppade tag i hennes lår för att låta henne klamra sig fast runt mina höfter. Vilket hon snabbt gjorde och sen skrattade hon även lite och pussade mig igen.
”stannar du i natt?” frågade hon och jag nickade. Hon log nöjt hon sen tryckte hennes läppar mot mina igen och sen så gick jag ut från hennes rum och ned för trappan och hade fortfarande runt midjan. Jag såg att det saknades en person. Tova, hon var inte här.
”vart tog kusinen vägen?” frågade jag när jag satte mig i soffan med Gabbie fortfarande hängandes på mina höfter men hon vände på sig när jag hade satt mig tillrätta på ena divanen som deras u soffa hade. Gabbie lade sig med huvudet på mitt bröst och benen inslingrade i mina.
”hon skulle jobba i morgon tror jag så hon var tvungen att åka tillbaka till Sverige” sa Peter jag nickade och sen pillade med några hårslingor av hår som hängde ut från den stora bullen av hår hon hade satt upp på sitt huvud. Jag pussade henne i håret och sen kollade upp på filmen och insåg att det var GrownUps som gick på tvn just nu. En av de roligaste filmerna jag visste. Vattenlands scenen hade kommit och det var den bästa i hela filmen. Jag skrattade mig igenom nästan hela scenen och kunde även höra alla andras skratt. Men jag var nog den som skrattade mest som vanligt. Jag la min hand lite diskret under Gabbies tröja precis vid hennes höft och hon lade sin under min tröja fast inte lika diskret. Hon satte sig upp och tog en filt som hängde på soffkanten och lindade in sig i den. Innan hon lade sig ned så pussade hon mig snabbt och sen frågade jag.
”fryser du?” hon nickade och då lade jag mina armar runt henne och hon kramade om min midja. Marie och Peter hade gott upp och lagt sig och jag, Gabbie och Matthew satt kvar i soffan och kollade klart på filmen.
”vart är Tanja?” frågade Gabbie Matthew.
”hon är hemma tror jag, med några kompisar” sa han Gabbie satte sig upp från sin liggande postiton och jag flyttade ut lite på divanen och hon satte sig i hörnet och kröp ihop till en liten boll. Och jag hade min arm runt henne hela tiden och hennes kropp blev lutandes mot mig.
”jaha, jag tänkte väll att hon var upptagen annars skulle hon varit här eller du varit hos henne” sa hon. Matthew nickade till svar och sen knackade det på dörren. Gabbie kollade förvirrat på Matthew som reste sig upp för att öppna dörren. Han kom tillbaka och hade Tanja i handen och hon hälsade på oss och det såg nästan ut som att hon fick tvinga fram ett leende. Gabbie ryckte på axlarna och sen lade sig mot mig igen.
”ska vi gå upp och sova?” frågade hon. Jag nickade och sen så ställde mig upp och slängde henne över axeln.
”sluta, vad gör du?” frågade hon och skrattade Jag böjde mig ner och stängde av tvn på fjärrkontrollen och sen började gå upp för trappan och in i hennes sovrum och stängde dörren efter mig. Jag lade ner henne i sängen och lade mig över henne men höll mig upp ed armarna för att inte lägga hela min tyngd på henne. Hon log och sen vred på huvudet och kroppen för att lägga ifrån sig sin mobil och kolla på klockan. Sen lade jag mig ner bredvid henne och lät mitt huvud vila på hennes bröst. Jag kände hur det höjdes och sänktes av hennes andetag och sen hur hennes fingrar drogs genom mitt hår.
”hur många veckor är det kvar tills du åker?” frågar hon ut från ingenstans. Jag hade en känsla av att hon inte kan sluta tänka på det och att det snurrade i hennes huvud hela tiden. Jag tog bort min hand från hennes höft och kände i min fika. Föremålet som jag hade i fickan låg fortfarande kvar, löftes ring jag hade bestämt mig för att ge henne. Det hade ändå snart gått ett halvår sedan jag träffat henne. Jag släppte ringen och lät min hand landa på hennes mage igen.
”tre, och tre fulla veckor med jobb” sa jag och suckade jag satte mig upp i sängen och drog hennes kropp till mig samtidigt som jag satte mig så mycket upp och lutade ryggen mot väggen och lät mina ben vila på bredden av sängen. Hon satte sig med sidan åt mig i mitt knä och sen drog jag upp det jag hade i fickan.
”kan du lova mig en sak?” frågade jag henne, hon ryckte på axlarna och sen nickade. Jag tryckte mina läppar mot hennes och sen fortsatte samtidigt som jag kollade in i hennes ögon.
”när jag åker om tre veckor och sen kommer tillbaka efter tre månader, kan du då lova mig att allt kommer vara som det varit det senaste halvåret och såklart får du komma över och turnéa med oss men att allt kommer vara som det var” sa jag. Hon nickade och sen lade sina små händer på mina kinder och log, hon tog bort en slinga hår som böjt sig från min uppställda frisyr.
”det är klart jag kan, Jag älskar dig” sa hon jag log och sen tog tag i hennes vänstra hand och satte den lilla silvriga ringen med stenar på hennes långfinger med den inristade texten inuti, som jag inte sa något om. Som hon skulle få hitta helt ensam. Hon tittade på den och sen tittade på mig.
”det är beviset på ditt löfte” sa jag hon log större än någonsin och jag kunde se en större glimt i ögat vilket gjorde så mina mungipor drogs upp mer och mer. Hennes läppar tryckte mot mina och allt var ett leende genom hela kyssen. Men allt blev mer och mer intensivt och det slutade helt enkelt med att både Gabbies och mina kläder låg utspridda runt hennes säng.
Sådär ja, Promise Ring! Ska sätta mig och pula med designen i morgon... så ni får något nytt.. Bättre! vad säger ni?
The Moment - Kapitel 53
”flytta till huset, skulle inte ha något emot att spendera helger och dagar i ett hus” sa jag. Han log och greppade min käke och förde sig närmare mig och mitt ansikte stannade bara någon centimeter framför hans.
”jag älskar dig” sa jag och han log större än någonsin och kysste mig och sa igen.
”och jag dig” han länkade hans läppar med mina igen och sen kom pirret tillbaka. Jag kunde känna fjärilarna bubbla ända upp i halsen och varje gång han kysste mig kändes som första gången. Och jag kommer aldrig att tröttna.
4 dagar senare.
Jag och Tova satte oss trötta i bio salongen och åt av våra popcorn och väntade på att bion skulle börja. Vi hade valt att se på Batman 3 en typisk film vi alltid tittade på. Eller inte just den men Batman. I två dagar hade vi sett nästan hela innerstan eller vad man skulle säga. Vi hade tre dagar till godo och i morgon, vad vi hade planerat så skulle vi upp i frihetsgudinnan och käka på någon restaurang som låg där. Jag hade ingen aning om vad som fanns vart här men Tova verkade ha hyfsad koll. Filmen hade inte börjat och alla i biosalongen satt och fnissade, pratade osv. Jag satt fortfarande och tänkte på mitt beslut med att flytta in med Niall. Jag visste att jag ville bo kvar hemma tills jag gått klart skolan. För sen visste jag inte vad jag ville göra när allt det var slut. Om jag skulle plugga tre till fyra år på universitet och bli något vettigt. Eller skaffa ett jobb på den utbildningen jag hade. Jag hade ingen aning. Jag ville även vänta, skulle klara av att bo själv. Jag trivdes bra hemma och hade inte tänkt att flytta mitt arsle ut ur huset än.
”vad tänker du på?” frågade Tova, hon hade nog sett att jag satt och stirrade in i den röda bioduken som en idiot. Jag hade inte berättat för någon om Nialls fråga.
”Niall ska köpa hus, han ville att jag ska flytta in med honom” sa jag fortfarande uttrycks lös. Jag vände huvudet mot henne och hon log stort. Men hennes leende försvann när hon såg mitt uttryckslösa leende.
”och du sa ja hoppas jag?” jag skakade på huvudet och såg hennes haka forma ett o.
”jag sa att jag inte var redo att flytta, att jag ville gå klart skolan och bli vuxen först” sa jag och hörde själv hur dumt det lät. Jag är nitton är fyllda och jag säger fortfarande att jag måste bli vuxen.
”du sa vadå?” sa hon jag suckade och lade huvudet i händerna.
”jag vet, men du fattar inte. Jag vill, men jag är rädd. Tänk om det går för fort och allt blir skit. Och allt bara skiter sig. Det är det jag är orolig för” sa jag och hon nickade. Hon la en hand på min rygg och sa.
”jag vet, tycker du att det går för fort så ska du ta ett steg i taget. Titta vilken timing nu börjar filmen. Tänk inte mer på det, klart du inte ska göra något du inte vill. Och jag är säker på att du kommer spendera mer tid där i alla fall” jag nickade och hon blinkade med ena ögat och sen började koncentrera sig på filmen som spelades på den stora bioduken.
Jag vaknade av att solen lös in genom fönstret och sen hörde låga snarkningar av Tova som låg bredvid mig. En sak vi hade missat i vår bokning var att vi var två som skulle dela på ett rum. Så nu fick vi sova i samma säng. Vilket inte gjorde så mycket egentligen. Jag klev upp ur sängen för att ta en dusch. New york tiden hade tagit en stund att vänja sig vid och jag var fortfarande lite jetlaggad. Det värsta var att när vi hade vant oss så skulle vi åka hem till London. Jag lät vattnet omfamna min kropp och eftersom jag inte hade någon lust att stå i duschen i en kvart så tvättade jag håret och rakade benen lite fort och sen vred av strålarna till duschen och drog en handduk runt min kropp och en i håret. Jag klev ut ur badrummet och sen tog underkläder ur min väska och en kjol i olika färger och ett svart linne som fick bli instoppat och sen ett rosa skärp runt midjan. Jag tog min telefon från nattduks bordet och gick ut på balkongen och tittade ut över New York. Jag låste upp min telefon för att kolla igenom mina notiser som hade kommit under natten. Jag hade fått ett sms av Niall och jag öppnade smset och läste det för mig själv och log.
From: Nialler
”hey princess, I just wanted to tell you how much I miss you. Call me when you wake up! Love u xx”
jag bläddrade högst upp I våran konversation och klickade på ring innan jag tittade tidskillnaden. Men jag antog att han var vaken eftersom det bara skilde fem timmar. Det gick några toner innan en Irländsk accent hördes i andra änden av telefonen.
”babe!” hörde jag och jag fnissade när jag hörde hans trötta men ändå glada röst.
”hej” sa jag och han frågade nästan i munnen på mig.
”vad gör ni?” frågade han. Jag fnissade åt hans trötta och raspiga röst när han försökte låta om om han inte somnat framför tvn.
”Tova sover och jag står på balkongen och tittar” sa jag han skrattade lite. Och jag blev varm inuti när jag hörde hans skratt.
”vad gör du?” frågade jag honom och han svarade ganska snabbt igen.
”inte så mycket, jag ska snart ner till Zayn faktiskt” sa han och jag kunde höra att han fortfarande var nyvaken.
”hur länge har du sovit?” frågade jag honom och skrattade han skrattade och sa.
”ett par timmar” sa han och skrattade och då hörde jag en ännu sömnigare röst bakom mig. Jag vände mig om och såg Tova stå med sitt täcke lindat runt sig och jag lutade mig mot räcket och sa.
”du jag måste gå nu, sov vidare. Jag älskar dig ses snart” sa jag och han svarade.
”älskar dig mer princess. Det gör vi” sa han och sen lade vi på jag log när jag kollade på min kusin. Hon hade knappt sina ögon öppna och kisade eftersom solen redan stod högt på himlen. Hon gick in i rummet igen och jag gick efter och lät dörren stå öppen. Hon lade sig som en pingvin i sängen och gav ifrån sig ett högt grymtande jag skrattade åt henne och drog i hennes täcke och sa.
”du måste upp, vi missar frukosten annars” sa jag och lät som en glupsk jäkel. Men jag måste erkänna, hotellfrukostar är det bästa jag vet. Och kan inte säga annat att dom här, är den bästa jag ätit.
”du och din frukost, jaja” sa hon och satte sig upp ur sängen och klev u den och sen gick in till badrummet. Precis när hon var på väg och stänga dörren kom jag på att jag måste ha min hår blås.
”vänta” skrek jag och sprang in genom dörren och hämtade min hår blås. Jag tog bort handduken hur håret och hängde upp den på dörren till balkongen. Jag blåste mitt hår och lät mina lockar få dansa på mina axlar dag. Jag tittade mig en sista gång i spegeln och sen tog på mig en vit stickad tröja över kjolen bara för att ha nere på frukosten. Jag sminkade mig precis som jag ville att jag skulle ha för dagen och det blev ett lite mer åt rosahållet färgat läppstift och sen bara mascara på ögonfransarna. I samma sekund som jag blev klar så klev Tova ut nyduschad från toaletten med en morgonrock på sig och en handduk i håret. Hon ler mot mig när hon kommer ut och sen går runt sängen till sin väska och när jag vände mig mot henne hade hon redan bytt om. Till det som blev en vit topp med mönster och en blå kjol. Classy, vi körde på samma stil idag. Hennes hår var fortfarande blött men eftersom den knappa tiden så lät hon det bara omvandlas till en fläta.
”klar?” frågade jag och hon nickade och jag trampade på mig mina svarta ballerinaskor och Tova sina låga converse. Vi gick tillsammans ner till frukosten och skrattade åt något som ingen annan skulle skratta åt. Typiskt oss. När jag såg de små runda borden som tillhörde matsalen såg jag också ett alldeles för välkänt ansikte. Jag stannade upp och det gjorde Tova också. Killen jag fick syn på hade en röd keps back och fram och man kunde skymta hans gyllenbruna går i nacken. När han vände sig om och glänste mot oss såg Tova också vem det var. Jag lyckades ignorera det och vi gick till frukost buffén. När jag vände mig stod gestalten jag tittat på när vi såg hela matsalen alldeles för nära. Och jag råkade putta till honom och han vände sig hastigt om.
”oj, förlåt” sa jag han log och tittade på mig. Ohgod.
”det är lugnt” sa han bara jag blev rosa i ansiktet och sen hörde jag han säga.
”vänta, jag känner igen dig” sa han samtidigt som Tova dykte upp bakom mig.
”jag är Gabbie” sa jag och han log och sa.
”justin”
”jag vet” sa jag och han skrattade och sen sa han.
”du är en av Directioners tjejerna va?” frågade han. Jag skrattade till och sa sen.
”japp, officiellt förhållande med Niall” sa jag och han nickade. Och sen tog jag tillfället i akt och frågade honom.
”haha, det råkar vara såhär. Stort fan, gör det något om jag ber om en bild?” frågade jag och han skrattade och skakade på huvudet.
”absolut inte” sa han och sen ställde jag ifrån mig brickan på bordet bakom mig. Och lät Tova ta emot min telefon för att ta ett kort. Han la armen om mig och sen pussade mig på kinden. Tova tog även ett kort med hans telefon och sen sa han.
”du får hälsa till Niall och de andra också såklart” sa han. Jag nickade och sa.
”såklart, tack för bilden” sa jag och han nickade igen och gav mig en kram. Han var förvånansvärt trevlig. Mot vad jag trodde att han skulle vara. Jag och Tova satte oss vi ett av de borden med bara två platser och började äta av våra pannkakor som vi nu tagit till frukosten. Jag kunde heller inget annat än att lägga upp bilden på Twitter. Jag öppnade Twitter och skrev.
”Met @justinbieber at breakfast today in NYC, nice guy. Thanks for the picture :)” skrev jag och lade upp bilden under. Efter någon minute såg jag att jag taggats i hans newfeed. Och han hade även taggat Niall.
”@NiallOfficial just met @GabbieeClark nice girl. You Should have told me she was a fan ;) “ jag retweetade den och sen åt upp mina pannkakor. Jag lovar det här var de godaste pannkakorna jag någonsin ätit. Jag och Tova hade ätit upp vår frukost man satt fortfarande kvar och pratade. Vi skrattade och pratade om precis ingenting.
Vi gick på den lilla gången som tog oss över till frihetsgudinnan som låg en bit ut i vattnet och sen in i själva skapelsen. Vi var alldeles för lata för att ta trapporna så vi åkte den stora glashissen upp till toppen. Vi ställde oss i de stora fönsterna och det ända jag kunde säga var ett stort.
”wow” sa jag och Tova nickade mot mig och jag tänkte precis öppna munnen och säga något när jag kände en hand på min axel. Jag vände mig om och mötte en tjej i kanske fjorton års ålder. Jag log mot henne när hon öppnade munnen och sa.
”ursäkta men du är Gabbie va? Nialls flickvän?” jag sken upp och nickade.
”det stämmer” sa jag hon log och sen frågade hon igen.
”kan inte jag få ta en bild med dig?” frågade hon. Jag nickade vänligt och log. Tova fick agera fotograf igen och flickan som jag glömde fråga vad hon hette tackade och jag skrev upp hennes twitter namn för att kunde be killarna följa henne sen och även jag. Hon var en trevlig tjej och varje gång någon av deras fans verkligen gillar mig så blir jag glad. För den värsta känslan i världen är när dom hatar mig. Men att någon gillar mig är alltid något. Jag rättade till min kjol och sen ställde mig bredvid Tova och tittade ut.
”det är fint va?” frågade hon. Jag nickade och vände huvudet mot henne.
”otroligt” sa jag och sen tog hon upp sin telefon och riktade den mot mig och sen klev hon några steg bakåt. Jag log stort och sen bytte vi position och sen bad en helt främling att ta kort på oss. Jag har aldrig i hela mitt liv skämts så mycket över någon som när hon frågade om en man kunde ta kort på oss. Efter han vänt telefonen upp och ned och lite annat strul så fick han till det.
”är du hungrig?” frågade Tova jag nickade och sen sa hon.
”bra, jag med kom så går vi och äter pluttis” sa hon. Jag höjde fingret och sa.
”vänta” jag stannade och blickade ut en sista gång ut över New York och såg alla höga byggnader och solen som stod som högst på himlen. Jag njöt och tänkte vilken upplevese att få se New York på detHoppigt kapitel jag vet, men här har ni det. Och jag har aldrig varit i NYC så allt med Frihetsgudinnan var bara inprovissation. xoxoxo.
