”uhm, kan jag få komma in?” frågade jag och hon nickade och släppte in mig. Det var som om hon inte kände mig och jag kände henne så pass väl att hon skulle börja prata när jag förklarat att jag inte är arg. 

---

---

Gabbie's Perspektiv.

Jag steg in och tog av mig min tjocka vinterjacka och mina skor och sen vände mig mot henne och sa.

”jag är inte arg, eller jag var arg. Är det någon hemma?” frågade jag och hon skakade på huvudet och sen öppnade munnen och pratade.

”nej, kom… Vi sätter oss i köket” sa hon och jag nickade och gick in i köket i huset jag faktiskt också växte upp i fast på ett annat sätt. Det var som ett andra hem, hennes familj var som min andra familj. Eller den var i alla fall det. Jag satte mig på en av de vita stolarna i köket och hon gjorde två koppar te och jag tog emot min kopp och log.

”Nu vill jag att du lyssnar på mig Ina” började jag och tog en klunk av mitt te och sen började prata igen.

”jag är inte arg, eller jag var arg. Väldigt arg, för du har alltid varit som en syster och mitt jobb har varit och skydda dig och jag visste att Marcus inte skulle vara bra för dig. Men du lyssnade inte och flyttade in med honom och jag vart så arg så jag visste inte vart jag skulle ta vägen för jag visste vad han gjorde mot och med dig” sa jag och andades ut och hon nickade och jag såg hur hon bet sig i läppen för att inte låta tårarna rinna ned för kinderna.

”jag vet att jag gjorde fel beslut, och han är snart inspärrad för allt han gjort mot mig. Vilket jag fattat nu i efterhand inte var okej. Och jag vill be om ursäkt för det han gjorde mot Niall. Det, alltså förlåt” sa hon och jag såg hur tårarna rann ned för hennes kinder och hon torkade fort bort dom.

”Ina, vad exakt gjorde han mot dig” frågade jag och hon skakade på huvudet och bet sig nervöst i läppen.

”du vet vad han har gjort. Han bara gjorde allt om och om igen. Men värre” sa hon och visade mig hennes handleder. De hade lila blåmärken och ärr runt och de var inte vackert.

”gjorde han det där?” frågade jag och kände stenen jag fick i halsen och hur ilskan kokade i mig. Allt jag ville göra var att åka till det där jävla fängelset och ge honom en riktig utskällning för att han gjort min bästa kompis handleder lila. Ina nickade och fortsatte sen.

”Gabbie, jag tänker inte be dig komma tillbaka och va min bästa vän efter det här. Men vi har känt varandra sen vi var 4 år gamla och jag tror inte vi bara kan stänga saker av. Jag vill bara att du ska kunna finnas där för mig” sa hon och sen tog en paus och fortsatte prata.

”men snälla jag vill att du slår mig hårt i ansiktet nästa gång jag gör något såhär dumt. Och jag vill be om ursäkt till Niall. För det var inte okej, han hatar mig säkert” sa hon och jag kunde inte låta bli att skratta.

”Niall, hata någon? Pfft, öh. Absolut inte! ” sa jag och hon skrattade och sen reste jag mig upp och sa.

”kom, ge mig en kram” sa jag och hon reste sig upp och kramade om mig och jag sa när vi hade släppt varandra.

”du vet att jag inte kan gå här ifrån utan veta att du är på rätt plats igen. Och du ska inte vara något annat än min bästa vän. Det har gått ett halvår. Det här är ur världen nu, eller det kommer det aldrig vara. Men du kommer alltid vara min bästa vän” sa jag och hon log stort vilket jag också gjorde sen höll hon ut sitt lillfinger och sa.

”forever and always besties for life, pinky promise” sa hon och jag kunde inte låta bli att le åt de hon precis sa eftersom det var en liten ramsa vi kommit på när vi var typ 11. Jätte töntigt men det var vi, något som påminde om vilka vi var.

”pinky promise” sa jag och krokade mitt lillfinger med hennes. Och drog in henne i en kram igen. Och skrattade och sen tittade på varandra och sen öppnade jag munnen och sa.

”jag måste nog åka, jag tror Niall skulle ha bilen” sa jag och log och hon nickade och följde mig ut till hallen och sa.

”det är skönt att allt är löst, jag har ju fått körkort nu. Jag kan komma förbi någon dag” sa hon och jag nickade och log och drog på mig mina boots. Och sen min jacka.

”det är klart, Niall åker till Ghana om tre dagar så det är bara du tittar in när du känner för det” sa jag och suckade av tanken att jag skulle upp till skolan nästa måndag igen. Kändes för jävligt, men nu var det bara ett halvår kvar, sen slapp jag skiten. Var verkligen trött på det nu, och nu var sista halvåret bara massa slut prov och det betydde massa pluggande. Vilket jag inte hade lust med stod högst upp på min karta just nu.

”okej, vi hörs” sa hon och jag nickade och hon log och jag vinkade och sa hejdå och gick ut genom dörren och in i bilen med ett riktigt stort leende på läpparna. Jag satte mig i bilen och vred om tändningslåset och startade bilen. Bilresan hem tog ungefär en kvart och sen parkerade jag på våran lite mer gömda garage uppfart. Jag klev ur bilen och låste och hörde hur kameror klickade bakom mig och snabbade på stegen och in genom dörren.

”hallå?” skrek jag när jag kom in och hörde rop från vardagsrummet. Killarna var här, vilken lycka. Notera min sarkasm, men de kunde vara som små barn ibland men de var underbara. Jag klev in i hallen och hängde av mig min jacka och låste dörren bakom mig och gick ut till köket och sen ut till vardagsrummet. Jag ställde mig och kollade på de fem killar som var i vardagsrummet. Det vände sig om efter en stund och eftersom jag inte träffat de på hur länge som helst så var det ändå rätt så skönt att träffa de. De tittade på mig och lös upp, och jag höjde på ögonbrynen och sträckte ut armarna för att omfamna den som kom först. Och det var naturligtvis Harry han kramade om mig och så jag lyfte några decimeter från marken och sen gjorde Louis samma sak. Liam var mer försiktig och det var liksom hans roll, han var lite av de mognare av dem.

”är det bra?” frågade han och jag nickade och sen svarade.

”super, med dig då?” frågade jag och han log stort och sa.

”det är bra, super bra faktiskt” sa han och jag gjorde tummen upp och tog emot Zayn som nu kastade sig i mina armar. Jag skrattade och sa.

”wooah, ta det lite lugnt. Allt bra?” frågade jag och han skrattade och nickade och sa.

”allt är kanon, Perrie kommer ju hem i morgon” sa han och jag log stort och nickade och sen sa.

”du får hälsa och sen för ni komma hit när ni kommit hem från Ghana” sa jag och han nickade och sen gick jag till soffan där Niall satt helt ensam. Jag tror inte han såg mig så jag ställde mig bakom soffan och klev över och såg hur han ryckte till och sen skrattade och jag skrattade lika mycket jag.

”hej” mumlade jag in i hans läppar.

”hejsan” sa han och sen kysste mina läppar och jag la benen över hans lår och lade mig ner i våran alldeles för bekväma soffa. Den var nästan lite för bekväm faktiskt. Efter jag nästan bara nästan hunnit slumra till lite och helt plötsligt rykte jag till av att något satte sig på mig. Jag tittade mig lite konstigt omkring och såg Harry sitta på min mage.

”HARRY” sa jag högt och han tittade på mig med en road blick.

”Harry, kliv av mig” sa jag och efter en stund tittade han på mig och flinade och sen klev av mig och jag satte mig upp och han satte sig bakom mig så jag lutade mig bakåt så hans axel var mitt ryggstöd. Jag satt bara där och ingen sa något killarna var otroligt tysta för att vara dom.  

”Gabbie?” sa Niall och jag tittade bort från tvn och tittade på honom.

”hm?” sa jag och han fortsatte prata.

”vill du följa med på BritAwards? Som min dejt?” jag log stort och nickade och sa.

”mer än gärna” sa jag och log vilket han också gjorde. Han böjde sig fram över mina ben och tryckte sina läppar mot mina i en kyss som kändes otroligt bra. Kanske för att han gjorde mig sådär helvetes jävla cp lycklig, och efter allt som varit kanske det här var det jag behövde. Någon som fick mig känna sådär.  

”någon som är hungrig?” frågade jag och alla skrek samtidigt ett högt ja. Jag skrattade och reste mig upp från soffan. Och gick ut i köket för att hitta på något att laga till fem matglada och hungriga killar. Jag tittade först i frysen och hittade kyckling och jag fick just en idé vad jag kunde göra. Kyckling passade alltid bra eftersom Zayn var muslim och inte åt gris. Jag skar kycklingen i tärningar när Harry kom in i köket.

”hej” sa han och jag tittade upp och log.

”hej” sa jag och han log och sen sa.

”vill du ha hjälp?” frågade jag och jag nickade och sa.

”du kan ta fram en stekpanna ur skåpet och ställa den på spisen” sa jag och han nickade och gjorde som jag sa.

”du, Gabbie. Är du fortfarande kompis med Ina?” frågade han och jag nickade och sa.

”ja, eller. Alltså vi bröt kontakten i ett par månader men vi pratar nu igen och är kompisar” sa jag och han nickade och sen tittade jag på honom med ett konstig min och sa.

”varför undrar du?” frågade jag och han rodnade lite och jag lade i kyckling bitarna i stekpannan och tittade på honom samtidigt som jag tvättade av mina händer och tog en klick handsprit. Och sen tog ut margarin ut kylskåpet och väntade på att Harry skulle svara mig.

”nej, uhm, alltså, eh… inte någon speciell anledning direkt” sa han och jag tittade på honom med höjda ögonbryn samtidigt som jag hällde i det flytande margarinet i stekpannan så det började fräsa.

”nej, jag sak inte tvinga ut något. Men jag måste säga att jag tror dig inte” sa jag och han skrattade och skakade på huvudet. Jag ryckte på axlarna och sen rörde om i stekpannan med en slev.  Och sen tog en kastrull och fyllde upp med vatten och sen satte på riset vi skulle ha till kycklinggrytan.

 

”här, kan du ställa fram de?” frågade jag och räckte Harry 6 tallrikar. Han hade hålligt mig sällskap i köket jag tog ner 6 glas och ställde dom framför varje tallrik på köksbordet och sen tog fram en 2 liters cola och ställde på bordet och sen ställde fram maten och gick ut till vardagsrummet där de fyra andra killarna satt i soffan och spelade FIFA.

”maten är klar” sa jag och den första som reste sig upp var Niall. Vilket inte var någon direkt skräll, han är oftast först vid matbordet och sist därifrån också. Det tog några minuter innan alla satt vid bordet och hade börjat äta.

”det var jätte gott” sa Zayn och jag log mot honom efter jag svalt maten jag hade i munnen och sa.

”tackar” sa jag och åt upp de lilla jag hade på min tallrik.

 

Killarna hade åkt hem och jag dukade undan de skitiga tallrikarna från köksbordet och då kom Niall in i köket och hjälpte till att ställa undan disken. Jag log stort mot honom och sen ställde mig och lutade mig mot bänken bakom mig och tittade på honom när han ställde in disken som stod kvar på bordet i diskmaskinen. När han slagit på den ställde han sig och log förvirrat och sa.

”vad?” jag skrattade och skakade på huvudet. Och sa.

”inget” sa jag och han skakade på huvudet och sen sprang mot mig och fångade upp mig i hans famn och jag låste benen bakom hans rygg och händerna bakom hans nacke. Sen placerade han mig på bänken och trummade på sidan av mina lår och sa.

”så du följer med till Brit awards” frågade han med ett gigantsikt leende på läpparna. Jag bet mig i läppen och nickade.

”ja, eller har du redan ändrat dig?” frågade jag och han skrattade och skakade på huvudet.

”nej, inte allt faktiskt” sa han och log lurigt och sen böjde sig ned för att möta mina läppar. Jag log in i kyssen och log när han avslutade den.

”vi har vår första konsert på Take Me Home turnén 3 dagar efteråt. Har du lust att titta på den? Eller har du bättre saker för dig?” frågade han och jag slog honom lekfullt på armen och skakade på huvudet.

”nej, jag har inget bättre för mig om jag inte drunknar i läxor” sa jag och han fnissade och jag slog honom igen och sa.

”du skratta inte, det är inte du som får sitta här med huvudet begravt i böcker medans din pojkvän reser jorden runt med sina bästa kompisar” sa jag sarkastiskt och han skrattade och sen tog på sig en seriöst min.

”du vet att jag hellre skulle stanna här med dig” sa han och jag log svagt och tryckte mina läppar mot hans i en passionerad kyss och sa.

”jag kommer vart du än är på jordklotet när jag slipper skolan” sa jag och han log vilket gjorde mig varm inuti. Det var helt otroligt hur en person kunde få hela ens värld att snurra. 

---

Here u go.