The Moment - Kapitel 18
Tidigare:
”du ser, och jag ser hur han tittar på dig.. och jag har varit här i 15 minuter” sa hon och log stort. Jag kanske tyckte att hon hade rätt och jag vet att jag verkligen tyckte om Niall men jag vill inte gå ut och låta hela världen få veta om oss.
”du, vi har dejtat i snart en månad. Jag är rädd för att gå ut med vårt förhållande, hur lång tid tog det för dig och Louis?” frågade jag och hon tänkte efter en liten stund sen svarade.
”jag vet inte, det gick väldigt fort tror jag, typ ungefär en månadtog det nog” Jag nickade och funderade på om det faktiskt var den rätta saken att göra, att låta media och alla veta att det var Niall och jag. Det kanske var dags att börja kalla honom min pojkvän.
Jag hade kommit hem från Niall och satt vid köksbordet hemme och skulle precis ringa Ina när det knackade på dörren. Jag gick för att öppna och utanför stod ingen mindre än Ina jag gav henne en kram och sa.
”jag skulle precis ringa till dig ” sa jag och log mot henne.
”ja, men här är jag!” sa hon och log ett bredde på ett stort leende på hennes knall röda läppar. Och jag log stort tillbaka. När hon hade knutit av sig skorna och sen hängt av sig sin jacka så gick vi in till köket och satte oss på varsin köksstol och jag tänkte ett tag och sen frågade.
”så vem var det du träffade förut för du hade så bråttom?” sa jag och tittade på henne och hon tittade ner i bordet och log för sig själv och sa.
”någon” svarade hon och log mot mig den här gången.
”kom igen, jag är din bästa vän säg” sa jag och ställde mig upp för att gå och sätta på lite te vatten.
”okej, jag träffade David” sa hon och tittade ner i bordskivan igen. David hennes ex, som var så korkad att han inte visste vad planeten vi bodde på hette. Eller han var kanske inte direkt osmart men han var ett riktigt pucko när det kom till tjejer. Jag vände mig om och tittade på henne med stora ögon.
”David?” sa jag och sen vände mig om igen. För att hälla upp vatten i tekannan.
”är du arg?” sa hon och vände sig mot mig på stolen och tittade lite försiktigt på mig.
”nej, det är bara det att… efter det har gjorde mot dig, du gick inte ut på en vecka” sa jag men fortsatte efter några sekunders paus.
”seriöst, du slutatde äta och kolla på dig nu.. Du är runt 1,65 cm lång och väger typ 45.. och det på grund av honom? Tänk bara innan du gör något dumt” sa jag och hon ställde sig upp och gick fram och kramade mig och vi kramades länge. Sen sa hon.
”du kanske har rätt” sa hon och släppte mig och gick mot skåpet där vi har koppar och tog ner två stycken sen la hon en tepåse i varje. Och sen två socker bitar i den ena och en i den ena. Det fick mig att bli lite orolig, efter att hon har kommit hem från behandlingshemmet för anorexia i Birmingham. I dom månaderna hon var borta och kom hem väldigt sällan att se henne så svag var hemskt och när hon kom hem och verkligen skulle få va hemma var hon ett benrangel tag gud för att hon har gått upp ett par kilo för att annars hade hon varit som ett spöke. Jag ville inget annat än att hon skulle äta lika mycket som jag gjorde. Och skulle jag få välja hade jag velat vara lite större för jag har alltid varit den här lilla tjejen som alltid har stått på tå för att pussa någon eller krama någon alltid.
”Ina, du är inte på väg ner igen va?” sa jag och med det menade jag att sluta äta igen.
”nejdå, jag mår bra” sa hon och petade i en sockerbit i tet igen och sa.
”är det okej om jag tar en smörgås?” sa hon och vände sig mot mig och jag log stort och nickade och såg hur Ina gick till skafferiet och sen till kylskåpet och började bre på smör på mackan.
Vi hade suttit i en timme och snackat om olika saker när jag kom och tänka på det med Niall om jag ville att vi skulle bli officiella och låta värde få veta vem jag var. Jag visste mycket väl att jag skulle få hat och att orden skulle va hårda och dom kunde såra en. Men sen det som Niall berättade om Danielle att ett fan hade slagit henne i NYC och det oroade mig mest. Men jag visste att Ina skulle ha svaret på min fundering.
”Ina, du vet att jag tycker mycket om Niall va.. Och vi har dejtat ett tag, han vill ju bli officiell med det här nu i media osv, jag är orolig för allt hat jag kommer få” sa jag och tog en liten slurk av mitt the.
”jag förstår att du är orolig, och jag tror att han vill det för att slippa alla rykten” sa hon och tittade medlidande på mig. ¨
”du kanske har rätt, du vet jag träffade ju Eleanor idag…” jag tog ett djupt andetag och fortsatte.
”hon berättade att det bara tog en månad för henne och Louis att bli officiella och det har typ gått en månad för mig och Niall snart” sa jag och tittade upp på Ina när hon tog en klunk ur thet.
”jag vet, jag tycker ni borde börja kalla er för officiella vid det här laget och hatet kan du bara inte undvika.. Det är något som alltid kommer att finnas där” sa hon och tittade på mig och sen fortsatte.
”valet är ju såklart upp till dig, men när vi va i stallet har om dagen och alla var med jag såg hur Niall tittade på dig och varenda rörelse du gjorde. Han tycker verkligen om dig.. Tvivla inte på det” sa hon och jag log mot henne.
”ja jag vet, jag tror att jag bara är rädd ska snacka med Niall i morgon ” sa jag och log tillbaka mot Ina.
”jag vet att du fixar det, efter allt du har gått igenom är du stark och hatet är bara människor som är avundsjuka för att dom inte är lika vackra som dig” sa hon och jag lok stort och skulle precis säga något när dörren öppnades av mamma pappa och Matthew som kom in rusande i köket men något i famnen men jag han inte se vad det var innan han tryckte in den i famnen på mig. Och till min sjukt stora förvåning var det en hund. En beige liten hund, skulle jag vilja säga en ras hade jag sagt golden retriver. Bland det sötaste jag har sett.
”vems är den här?” frågade jag när alla stod framför mig.
”det är våran” var pappa snabb på att svara.
”va, vad heter den?” sa jag och tittade på den vänligt och klappade den försiktigt på huvudet.
”jackie” sa Mamma och sen ställde ner matkassarna och gick fram och gav Ina en kram och sa.
”hej på dig, det var ett tag sen jag såg dig nu” sa hon och Ina kollade på min mamma och sa.
”hej, ja det var det typ förra veckan” sa Ina och skrattade lite.
”hej Ina” sa pappa och tog hennes hand och sen rufsade henne i håret. Mina föräldrar visste hur jobbigt hon haft det och såg upp till henne på det sättet och därför hälsade alltid på henne på det här sättet. Jag tittade på hunden och sen frågade jag min mamma.
”Hur fick ni med henne hem?” sa jag och tittade på valpen jag hade i min famn.
”vi har haft henne tingad sen hon föddes vi sa bara inget till er” sa mamma och satte sig på köksstolen bakom mig. Ina kom fram och satte sig på knä framför mig och klappade henne på ryggen. Jag släppte ner henne på golvet och hon tassade iväg med nosen i backen.
Ja, nu är kapitel 18 uppe, Niall är ju inte med i det här kapitlet som ni märkte. hoppas ni gillar det iallafall :)