The Moment - Kapitel 26

     
 
 
 
Bild 1 & 2 : Passande bilder | Bild 3: Victoria´s Secret  | Bild 4: Jeffery Campbell skor | Bild 5: Bilderna på Gabbie och Sarah|

Tidigare: 

”seriöst?” sa han och skrattade.

”ja, förlåt jag kunde inte låt bli” sa jag och sen stannade honom och ställde mig på tå och drog bort glassen med fingret och sen kysste han på nästippen.

”så” sa jag och sen när jag skulle vända mig om och titta på honom tog det stopp och jag kände något kallt mot huden på min kind och sen hade jag en klick glass på kinden.

”seriöst?” sa jag och tittade på honom.

”ja, förlåt det såg så frestande ut” sa han och blinkade med ena ögat mot mig sen böjde sig ner och kysste bort glassen från min kind. 


 

Vi gick hand i hand upp på gatan där Victoria Secret låg och sen gick vi in i butiken och till min förvåning så var det ganska tomt och lite längre bort i lokalen såg jag en ryggtavla jag väl kände igen. Och den hade en annan bredvid sig och den ryggtavlan kände jag däremot inte igen.  Sen ser jag hur personen vänder sig om och mycket väl som jag trodde så var det Ina som stod där. Hon fick syn på mig och log stort sen tog tag i armen på killen hon hade bredvid och sen började gå åt det här hållet.

”hej” sa hon och kramade om mig snabbt och gav sen Niall en snabb kram.

”hej på dig” sa jag och sen granskade figuren hon hade bredvid sig.

”hej, Jag är Gabbie” sa jag och räckte fram handen för att hälsa på killen som stod bredvid henne.

”Gabbie, du kommer inte ihåg mig va?” jag tittade förvånat på honom och skakade på huvudet och flinade.

”nej, tyvärr borde jag det?” sa jag och log fortfarande och försökte komma på vem personen var men det ringde ingen klocka.

”jag är Inas storebror, Tom” sa han och då kom jag på vem han var, jag hade inte träffat honom på åratal då han hade flyttat till USA för att plugga till någonting som jag inte kommer ihåg.  Han var sig verkligen inte lik. Han hade blivit mognare på något sett. Jag menar det var för 4:a år sedan jag såg honom sist.

”oj, det var ju inte igår” sa jag och sen gav honom en kram istället.

”nej, det var det inte.. Men nu blir ni inte av med mig, jag stannar nu förgått” sa han och jag hörde vad USA hade gjort med hanns brittiska accent den fanns där men inte lika mycket som den var när han åkte.

”hej förresten, jag är Tom” sa han och räckte fram handen till Niall som tog den och hälsade vänligt.

”hej, Niall” sa han och sen såg jag hur Tom tittade ner på våra händer.

”vad har du gjort under det här åren då Gabbie?” frågade han efter en liten stund. Och jag rykte på axlarna och sa.

”ja, jag har väll inte gjort så mycket. Gått i skolan träffat han här, tagit hand om din syster vad har du själv gjort?” sa jag och flinade. Han skrattade lite och klappade sin syster på huvudet och hon snäaste.

”men lägg av” sa hon och buttade bort hans hand och sen log stort igen.

”jag har pluggat klart jobbat och sen har jag faktiskt träffat en tjej och förlovat mig och nu flyttat tillbaka till London för att  stanna och få vårat barn här” jag spärrade upp ögonen och tittade på honom.

”oj, grattis då” sa jag och sen kramade Nialls hand lite hårdare.

”ja, Gabbie har träffat sin prince of charming” sa Ina sarkastiskt och jag log lite generat upp mot Niall och han log mot mig och sen pussade han mig i håret. 

”kanske det” sa jag och log mot henne och Tom log mot mig också och sen sa han till Ina.

”nej, ska vi åka hem?” Ina nickade och sen sa.

”visst, ni två får ha det så bra så ses vi snart” sa hon och jag nickade.

”visst mini, ring mig sen puss” sa jag och sen gick vi in i affären och Niall sa.

”är jag det?” jag tittade upp på honom och tankarna snurrade i mitt huvud, vad menade han nu.

”va?” sa ag och log lite generat mot honom.

”din prince of charming som hon sa” frågade han och log ner mot mig jag ställde mig framför honom.

”det är klart att du är” sa jag och ställde mig på tå och sen kysste honom och sen började kolla runt inne på affären och efter ungefär 15 minuter när vi kommit ut därifrån så hade jag fått med mig tre nya bh:ar och några par trosor. 

”du, fick jag bjuda dig på lunch eller hur var villkoret på att jag skulle följa med” sa han och sen kände jag hans arm runt min midja. 

”visst, du väljer” sa jag och tittade ner i marken. Sen hur min telefon ringde.  Och min mammas namn dök upp på displayen. ¨

”karlsson på taket” svarade jag och flinade sen kände Nialls blick mot mig antagligen för att han inte förstod ett ord av vad vi sa men det var kul på ett sätt att han inte förstod.

”hej gumman, hur har ni det?” sa hon och jag hörde hur glad hon faktiskt lät.

”vi har det bra, Matthew är hos Max tror jag och jag är på stan med Niall, du, kommer du ihåg Inas bror Tom?”

”ja, jag tror det” sa hon och jag kunde se hur hon log.

”han är tillbaka i stan,  och han väntar barn” sa jag och jag hörde hur mamma hämtade andan i telefonen.

”jaså,  du jag måste lägga på nu. Vi ska in och käka, ha det bra så ses vi om några dagar. Puss”

”ja, det gör vi, puss” sa jag och sen stoppade ner telefonen i fickan igen.

”vem var det?” sa Niall och drog mig närmare honom.

”mamma” sa jag och tog ett stadigare grepp om min påse jag hade i handen.

”ska vi gå och äta där borta” sa han och pekade.

”visst” sa jag och sen började vi gå i den riktningen. Och när vi kom innanför dörrarna såg det ut som vilken restaurang som helst. Golvet var i trä och entrén hade en stor krona i taket och sen gick vi lite längre in i resturangen där en kypare kom och tog i mot oss.

”hej, har ni bokat bord?” sa han och log mot oss.

”hejsan, nej det har vi inte” sa Niall vänligt mot kyparen.

”okej, följ med här så ska ni få ett bord” sa kyparen och började gå och vi gick efter. Sen kom vi till ett vitt runt bord med svarta skinn stolar.

”här, varsegoda här är era menyer så kommer jag tillbaka om en liten stund” sa han och log fortfarande lika stort som han gjorde när vi mötte honom första gången. Jag tog av mig min jacka och lät den ligga bakom mig.

Någon timme senare gick vi på gatan mot min bil när jag ser en sko affär som sålde Jeffery Campbell skor och såg dom skorna jag tänkte ha stod i skyllt fönstret jag stannade och tittade länge innan jag  sa.

”kom” och drog med mig Niall in på sko affären. Jag gick direkt mot hyllan där skorna stod och letade upp dom i min storlek.

”åh, du ska växa lite” sa han när han såg vilka skor jag tittade på jag gav honom en mördar blick och sa.

”ha-ha, det var ju jätte kul” sa jag och han flinade mot mig och jag slog honom löst i magen och sen så höll i skokartongen för att sedan flytta mig till bänken så jag kunde prova skorna. Jag tog på mig båda skorna och sen ställde mig upp och gick lite i dom. Det känndes bra och jag visste att dom skulle passa till klänningen. Jag tog av mig dom igen och lade ner dom i skokartongen och satte på mig mina converse igen. Sen gick jag mot kassa betalade mina skor och sen tog jag Niall i handen och gick ut från affären.

”ska du med hem?” frågade jag Niall när vi satt oss i bilen och den här gången gav jag honom ansvaret att köra.

”visst” sa han och sen startade bilen och började köra hemåt. Och bilresan hem kändes längre än vad den var. Halvägs tittade Niall på mig länge och sa sen.

”vad tänker du på?” sa han.

”inget speciellt, tänker på Sarah bland annat” sa jag och min klump i magen växte, det gjorde ont hur man kunde sakna någon så mycket. Hon var allt för mig, min bästa vän. Hon var som en till mig. Jag minns alltid hur alla alltid tog fel på oss hur vi brukade lura folk. Det var jobbigt att förlora henne.  Sen kände jag Nialls hand på mitt lår. Hans hand vilade där  tills vi stannade bilen utanför vårat hus och han tog ut bilnycklarna och gav dom till mig. Och jag tog i mot dom. Sen gick vi upp till dörren och han hade en hand på min rygg hela tiden, han var verkligen orolig. Jag kände först på dörrhandtaget om det var upplåst eller inte och det var det.  Vilket betydde att Matthew var hemma.  Vi kom innanför dörren och vi hängde av oss jackorna och tog av oss skorna och sen hörde jag hur fotsteg kom ner för trappan och sen ut till hallen.

”hej” sa Matthew när vi kommit in till vardagsrummet där jag ställde ifrån mig påsarna som jag hade på vardagsrumsbordet. 

”hej” sa jag och sen även Niall hälsade på honom.

”du, jag måste visa dig något” sa han efter en stund och jag kände hur det högg till i hjärtat. Jag vart rädd på samma sätt som jag var nyfiken.

”okej” sa jag och sen gick jag och Niall efter honom upp och sen in till min mamma och pappas rum. Han gick fram till sängen och på sängen stod det en låda var det vad han ville visa mig en låda?

”en låda, har du slagit i huvudet gubben?” sa jag och han skakade på huvudet. Sen sa.

”läs på lappen istället” sa han och jag gick fram till den och såg den rosa lappen som var fast tejpas på lådans lock.

’Ge den här lådan till Gabbie, det är saker jag vill att hon ska ha. Ingen annan. Men jag vill också at det ska dröja, för det är för tidigt direkt efter jag är borta. Och sen kommer hon läsa det här och då vill jag att du ska veta att jag redan saknar dig. Och jag kommer alltid vara med dig. Jag älskar dig allra käraste syster’

Mina tårar brände bakom ögonlocken och jag visste att Niall hade läst det över min axel. Det tog inte många sekunder så rullade tårar ner för min kind. Och jag tog stelt lådan och bar den in till mitt rum och Niall följde efter. Jag satte mig på sängen och han satte sig bredvid han sa inget bara satt där och la armen om mig. Tårarna rann fortfarande ned för kinderna och sen öppnade jag locket på lådan och där låg en, tröja. Som var hennes, det var en tröja jag hade köpt till henne för väldigt längesedan någon vecka innan hon gick bort. Tröjan var grå och det stod Champion på den. Jag höll upp den framför mig och tittade på den länge. Sen la jag den bredvid mig. Sen låg ett kort på mig och Sarah från sommaren innan hon fick sin diagnos, Vi såg glada ut riktigt glada. Vi var lika, väldigt lika jag tittade på bilden länge sen sa Niall.

”är det hon” sa han och pekade på den längsta jag skakade på huvudet.

”nej, Sarah var kortare än mig. Jag har alltid varit längst av oss två” sa jag och torkade mig runt ögonen och sen la kortet bredvid och tog upp ännu ett kort som var från samma sommar och sen ett kort som var från vintern innan hon fick diagnosen vi kramade om varandra och sån allmän syskonkärlek. Hon fick sin diagnos på hösten 2010 och hon gick bort i Oktober 2011. Så vintern 2009 var bilden tagen och den innan var tagen på sommaren 2009. Sen kom det två bilder som var tagna för länge sedan.  Det var när vi slutade 5:an.

”är det ni?” sa Niall och jag nickade och log mot bilden och sen la alla tre bilder bredvid mig på den gråa tröjan.  I lådan låg även mer bilder och någon nalle och någon skiva och en kudde som det stod min allra käraste syster på. Och längst ner i lådan låg en vit Apple dator. Hennes dator.


Drama,Drama, vad tror ni kommer hända? Hope you like it. 






Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback