Kapitel 1 - The moment

-Gabriellas  perspektiv -

-Måndag morgon-

*pep,pep,pep*

Väckarklockans dova ljud for som en stöt igenom mig och med ren reflex så kastade jag iväg kudden och väckarklockan välte och det small i nattugsbordet och jag satte mig upp med ett ryck. 

”lika bra att gå upp” sa jag tyst för mig själv. 

Min egen spegelbild skrämde nästa slag på mig, rufsigt hår, smink rester.  Tröttheten erövrar mig snart.

”Gabbie !” skrek mamma ifrån köket,

”Ja!?”

”klockan är 8, du måste komma ner nu!”

”Ja, jag kommer!!”

Jag gick segt ner för trappan i ett segare tempo än att jag själv visste att jag kunde gå i. När jag väl var nere i köket så satt Mathew och Mamma vid köksbordet och åt frukost.  Jag gick till kylskåpet och tog youghurt och sen till skafferiet och tog ut mina cheerios och hällde upp i youghurten.  Mathew satt som vanligt med mobilen i ena handen och skeden till filen i andra, ”tönt” tänkte jag för mig själv.  Jag var absolut inte lika beroende av min iphone som han!  Och mamma sitter med den stora tidningen klistrad framför näsan och pappa har inte gått upp en som vanligt.

”Gabbie, vilken tid slutar du idag?”

”eftersom jag börjar 9 , så slutar jag klockan 2, Vadåra? ”

”Pappa får gäster i efter middag dom kommer klockan 3, och jag tror att du vet vilka det är!”

Omg, jag drog efter andan och skrek inombords och kände hur mungiporna började dra sig uppåt och jag log så att jag hade smilebanden vid öronen!

”Ska pappa signa Justin Bieber?!?!”

”Tror du det själv eller?” kaxade Mathew ur sig.

”Mathew! Nej gumman jag tror inte han åker till London för att bli signad?”

”Inte vet väll jag? Det är väll ändå inte omöjligt?”

När jag tänkte efter själv så var det 1 på milijonen att det var Justin som skulle komma..  och jag visste att Mathew skulle komma med en snäsig  kommentar på det här, så jag blundade och bara lyssnade.

”Men du fattar väll själv att Justin Bieber inte kommer att komma hem till oss!”

”Mathew, Sluta va elak mot din syster! Gumman jag tror att du måste gå upp och göra dig klar nu för klockan är halv 9 ”

”Nej, herregud!”

Jag lämnade frukosten på bordet och sprang upp på mitt rum och slängde upp dörren till min walk in closet, och valde ett blommigt linne mina mörkblåa levis jeans min skinnjacka med nitar och sen ställde jag mina orginella svarta Jeffery Cambell vid dörren till mitt rum.  Jag sprang in till mitt badrum och tog på brun ganska naturlig ögonskugga drog ett sträck med min eyeliner och kladda på lite mascara, och slängde upp håret i en slarvig tofs.  Sprang tillbaka in till mitt rum tog min dataväska med min Macbook och tog mina Jeffery  Cambell i handen och sprang ner från trappan och satte på mig mina skor. 

Mamma och Mathews tog och väntade på mig i hallen och när jag väl fått på mig mina high heels så gick vi ut till bilen och Mamma körde mig till skolan och klockan vart då 08,50 kände mig väldigt stressad. När jag väl kommit innanför skolan och skulle in i mitt skåp så hittade jag inte mina nycklar. Paniken började sprida sig i min kropp och jag fick tillslut vända upp och ned på hela väskan och där längst ner i botten låg dom. Jag låste upp skåpet så fort jag kunde och tog min design bok,skrivblock och penna + sudd.

”Gabbie!!” hörde jag Serena skrika, då lugnade jag mig lite. Hon var inte heller på lektionen än, jag pustade ut och gick mot henne och mötte henne i en kram.

’’Hey, Good, you're not in class either! Omg, I’m late! “

“Hey to you to! It doesn't matter, you’re here now.

“Yes, but have the lesson started yet?”

“No, mrs freeds is not here yet”

“isn’t he here? “

“Not in the class room anyway”

“good!”

Herregud nu stressade jag I onödan..  dagen va den segaste dagen jag någonsin varit med om tror jag, dagen segade sig igenom sista lektionen så fick jag ett sms av Ina. ”hey sweetie, can you se me after school? xoxo”

Jag knappade fort in ett svar att vi skulle få gäster och att mamma ville att jag skulle va hemma men jag kommer i kväll. Det kändes så himla spännande vem som skulle komma till oss i eftermiddag. Tror att det va därför dagen var så himla seg.  Äntligen är dagen över !

”see you to morrow Gabbie !”

“Se ya! bye”

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Åh, första kapitlet, vad tycker ni om det? Själv blev jag ganska nöjd!  Men skriv gärna vad ni tycker blev det för lång för kort? Hoppas verkligen ni gillade det! För jag har varit så oroligför vad ni ska tycka! ;) xoxo



Förord till The Moment

Hej, mitt namn är Gabriella (gabbie) Clark och jag bor i London med min mamma pappa och lillebror Mathew. Jag är 17 år och har ett Svenskt ursprung (Min pappa är engelsk och mamma är svensk).  Här har jag allt jag någonsin kunnat önska, min bästa vän Ina. Jag går 2:a året på design och makeup college i centrala London, mitt intresse är att rida och tävla är ungefär det jag brinner för.  Min pappa jobbar för Sony Musics här i London, han är Musik producent för ett skivbolag och har en hemma studio i vårat hus, och det kommer och går kändisar titt som tätt. Min mamma är reseptionist  på ett köpcentrum lite utanför London. Och ja, min lillebror Mathew han går i 9:an på en skola här i London.  Jag och Ina är typ världens största Belibers! Typ det ända vi gör är att lyssnar på honom, musik är nog det största i mitt liv efter kläder och smink sen älskar jag skor! Det är typ det bästa som finns.  En dag kommer ett ’’gäng’’ hem till mig och från den dagen förändras mitt liv på ett himla bra sätt. 



Inte den vakraste.

Hej på er! ja, det är inte den vakraste bloggen ever jag vet, men det får duga så läng för ordet kommer upp idag och första kapitlet imorgon :) Eller kanske i kväll, vi får se, men jag villa att ni skulle veta bara :) så ha det superb så länge!


Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.